Kommer det finnas kvar någon landsbygd om det fortsätter som det gör nu? Bensinpriserna ökar, flera buss och tågförbindelser stoppas eftersom ingen längre åker kollektivt. Det är inte rimligt att landsbygden ska klara sig när det bara skapas bra förutsättningar för kollektivtrafik i städerna. Vi har har åkt till Stockholm och träffat riksdagspolitikerna Gunilla Svantorp, Socialdemokraterna och Helena Gellerman, Liberalerna och göra intervju med dem i Riksdagshuset.   

Jenny Burden inleder intervjun med Helena Gellerman, riksdagsledamot för Liberalerna.

Hur anser ni att vi ska kunna bevara landsbygden om det bara skapas bra förutsättningar för de som bor i städerna?

 Helena Gellerman menar att man inte bara kan skapa bra förutsättningar i städerna, utan det måste bli bra i hela landet. Ett exempel är att det måste vara dyrare att att åka bil i städerna på grund av att det finns bra kollektivtrafik just i dessa områden, men på landsbygden måste det bli billigare eftersom det inte finns lika bra buss eller tågförbindelser där. Ute på landsbygden finns det inte lika bra kollektivtrafik på grund av att det blir dyrt att exempelvis ha bussat och tåg som går och det nästan inte är någon som åker med dem. Därför måste man hitta en lösning som gör att de människor som bor på landet ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. 
 

– Jag tror att gränsen med bensinskatten är nådd nu.

Hon berättar också att hela bilbranschen håller på att ställa om på grund av miljöskäl. Nya bensinbilar går ofta att köra på andra mer miljövänligare bränslen nu också. Vi kommer in på ämnet "elbilar" och vi ställer henne då frågan om elbilar verkligen är så bra för miljön. Hon berättar att man håller på att utveckla ett mer klimatsmart och hållbart sätt att tillverka elbilar på. Hon menar på att det är viktigt vart bilen tillverkas och vilket typ av material som krävs, samt att vi måste få ett minskat koldioxid utsläpp.

– Det bästa är att fortsätta köra den bilen du har, men när du byter bil är det viktigt att byta till en elbil för att klara klimatkrisen eftersom att transporter står för 93% av utsläppen, säger Helena Gellerman.

Vid samma tillfälle den 30 januari 2020, hölls det även en intervju inne på riksdagen i Stockholm med en riksdagsledamot vid namn Gunilla Svantorp, som arbetar för socialdemokraterna.

Jenny Burden, elev från Strömstad Gymnasium inleder intervjun:

Hur ser ni på saken gällande hur de på landsbygden ska klara sig när det bara skapas bra förutsättningar för de som bor i storstäder? Kanske man bör tänka mer på hur man fördelar bensinskatten?

Gunilla svarar bestämt att bensinskatten i Sverige måste fördelas så det blir lika för alla.

– Det är självklart att de som förstör miljön måste betala för det, säger Gunilla Svantorp.

Gunilla bor själv på ett ställe där det är ett måste att ha bil och det är också därför som Gunilla förstod vår frustration över att vi på landsbygden får sämre förutsättningar för att ingen gör något åt saken gällande kollektivtrafik.

– Målet är att försöka omfördela, säger hon. Man måste försöka komma på lösningar som blir bra för alla. Hon fortsätter sin talan genom att säga att man är tvungen att titta på hållbarhet och kostnad. Det är dyrt att ha bussar åkandes fram och tillbaka om inga åker med den och det är det hon menar på blir för dyrt i längden.

Jenny Burden hann flika in med en följdfråga till Gunilla gällande varför så många åker bil i Stockholm när det går bussar var tredje minut där. Missar man en buss på landsbygden bör du nästan räkna med att få vänta till nästa dag, säger Jenny Burden.

Gunilla svarade att hon tycker det är citat, ”jättekonstigt” att så många väljer att åka bil i Stockholm när det finns möjlighet att åka kollektivt utan bekymmer.

Döden är ett mysterium som lämnar fler frågor än svar. Vad är meningen med livet? Vad händer efter döden? Morgan Larssons nya bok Kistbyggarna handlar om en grupp människor som bygger sina egna likkistor. Ändå centrerar boken kring livet – inte döden. I en intervju med Morgan Larsson diskuterar vi hans nya bok, dödens mysterium och vad det innebär att leva.

De stora lokalerna på Bokmässan i Göteborg är fyllda med aktivitet och ljuden av skränande mikrofoner, röster och tusentals människor är ständigt närvarande. Morgan Larsson är en av de många på bokmässan, på plats för att presentera sin nya bok Kistbyggarna.

I Kistbyggarna är det ett gäng människor som går på en veckas kurs där de bygger sin egen likkista. Morgan berättar att idén till boken har sitt ursprung i en Metrotidning när han satt på en spårvagn vid Järntorget: “Det fanns en annons där om att man i Uddebo, ett ställe i Borås, hade startat en studiecirkel: Bygg din egen kista. Då tänkte jag: vilka galningar!” Men tankegångarna spred sig från att tycka att de var galningar till att han fick en stor respekt för dem som gick på studiecirkeln. “De snickrar på det här tillsammans och vågar möta det öga mot öga som vi andra för det mesta bara vill trycka bort och låtsas som inte finns”. Morgan fortsätter leende, “Jag kände, vad kan det finnas för anledningar till att man vill bygga sin kista? Jag kom på flera olika anledningarna och de blev grunden till mina karaktärer i boken. Jag insåg vilken bra inramning till en roman det var, sedan rullade det bara på.”

Trots att titeln Kistbyggarna kanske får dig på andra tankar vid första anblicken är Kistbyggarna en rolig bok, menar Morgan Larsson. Han berättar att han tänkte "Kistbyggarna, det kan inte bli roligt" men fortsätter han "boken blev mycket roligare än vad jag trodde, väldigt mycket skratt och konstiga situationer. Mina andra böcker är också roliga men den här kanske den roligaste.”

Det som till stor del skiljer Kistbyggarna från Morgans tidigare böcker är hur boken kopplar till döden, och samtidigt livet. Morgan Larsson förklarar; “Jag ville ha någonting som satte fokus på livet. När man står där och ska bygga sin egen kista så är det omöjligt för karaktärerna att bygga kistorna utan att tänka på hur de har byggt sitt liv.” Morgan Larsson berättar vidare: “Boken handlar om livet och att ta tillvara på det. På det sättet använder jag döden. Kistan är en spegel tillbaka till livet och vad man gör av det. Jag utnyttjar döden i livets syfte.”

Liv och död hänger alltså samman, som två sidor på ett mynt. Kopplingen till livet var anledningen till att Morgan Larsson valde att skriva om ett tema så nära döden. “Jag älskar att leva” säger Morgan. Själv har han varit med om en situation där han trodde han skulle dö: “Den stunden så insåg jag hur mycket jag älskar livet. Man får livet gratis. Sådant man får gratis tycker man ibland är värdelöst. Det kan bli så med livet med. Men när jag höll på att förlora det så insåg jag att; jag älskar ju att leva!”

Döden är tung fråga. Men samtidigt något vi alla berörs av. “Det jag bär med mig är att döden är ett mysterium som vi alla delar. Vi kan tro saker. Men vi vet inte. Vi kan mötas i det här mysteriet. Det tycker jag är inspirerande". Morgan uppmanar oss alla att prata om döden för att lära oss att älska livet. Det kanske är viktigare idag mer än någonsin när depression och självmord är ett stort problem i vårt samhälle, trots att vi aldrig i världshistorien haft det så bra. Frågan är om vi ofta tar fel när vi så starkt kopplar lycka till materiella ting. Morgan Larsson tar upp ett exempel från en av sina många resor i Indien: “Det som slår mig, när jag går på gatorna där de rika bor i Bombay, är hur hetsigt och mycket ljud det är där. Det tar bara några minuter att gå in i slummen. Där luktar det skit och folk har ingenting, men alla skrattar, är glada och skämtar? Det finns någonting i när man pratar om livets mening, att faktiskt se värdet i det man har”.

Kanske ligger problematiken i hur vi värderar andra. Man värderas efter sin kompetens, hur bra man ser ut, hur man presterar. Listan kan bli lång av krav. Morgan tänker att om ”man istället kan värderas för sin existens, att man finns och inte för vad man kan, få den sidan starkare inom sig – att man finns och att det har ett värde, då tror jag man har vunnit mycket. Men vårt samhälle pratar aldrig om det där.”

Döden är fortsatt ett mysterium. Men någonting värt att utforska. Om så bara för att lära sig älska livet. Morgan uppmanar till att våga göra det man allra helst vill – och satsa på det. Samtidigt ska man ge sig tid att slappna av och njuta av nuet. Kanske bara ta det lugnt och leva fullt ut i hängmattan med Kistbyggarna att koppla av med?

“Vår fader, du som är i himlen”. Den inledande frasen på en bön som många av oss känner igen. Gud var utan tvekan en man. Att Svenska kyrkans ärkebiskop idag är en kvinna har inte alltid varit möjligt. Jämställdhet i samhället har blivit allt viktigare och reformationer har skett också i våra religioner. I en intervju med ärkebiskopen diskuterar vi jämställdhet i Svenska kyrkan.

På bokmässan i Göteborg råder full aktivitet. Ett seminarium med rubriken Kvinnor och Religion har just avslutats. Här möttes just fyra kvinnliga religiösa ledare kring ett samtal om jämställdhet. Antje Jackelén var en av dem.

I sin roll som ärkebiskop har Antje gjort sig känd som en flitig samhällsdebattör. Hon menar att samhälle och religion hänger samman. ”Det är nästan sex miljoner människor i Sverige som tillhör Svenska kyrkan. Allt som händer där händer också i kyrkan.” Antje refererar till de olika projekt som Svenska kyrkan arbetar med såväl inrikes som utrikes: ”Ja, vad är det som inte har med kyrkan att göra? Kyrkan är till för att visa på Guds kärlek i världen och det kan vi inte göra när vi sitter på ett kontor utan det handlar om att vara med människor och försöka göra världen bättre.”

Jämställdhet är enligt Antje ett mycket viktigt ämne! Forskningsrapporter visar att samhällen med hög jämställdhet mår bättre. Svenska kyrkan arbetar med många insatser för att förbättra jämställdheten. Exempelvis kämpar Svenska kyrkan för utbildning och mensskydd till alla flickor. ”När inte kvinnor eller barn får blomstra så kommer inte männen blomstra heller och då kommer ingen blomstra i långa loppet.” Antje vill också förtydliga att det är viktigt att inte bara fokusera på kvinnorna eller andra i underläge.

Vi poängterar att det traditionellt endast varit män som varit präster och högsta ledare i kyrkan. Vad var då kvinnans roll? Kan man likna kristendomen med islam, som i delar av Koranen blivit kritiserad för att kvinnor har särskilda uppgifter? Denna fråga besvarar Antje med att först kommentera islam: ”Jag har just varit på scen med en kvinnlig imam som också är en religiös ledare. Islam är också som ett omväxlande landskap. Det är inte så entydigt som det ibland ser ut utifrån.”

Antje förklarar vidare att jämlikhet egentligen finns redan i början av Bibeln där det står att mannen och kvinnan är skapade till Guds avbild. I Bibeln finns en vers som i nya testamentet lyder: ”Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.” Det intressanta är att samme man som skrev ner detta i Bibeln också skrev i 1 Korinthierbrevet 14:34 en vers där det står att kvinnor skall tiga i församlingen. Antje tolkar det så här: ”I den församlingen i Korinth dit han skriver det här brevet; så var det uppenbarligen oordning. Det kanske var så att det var kvinnor som ställde till oreda? Det vet vi inte. Om det är så, bygger det på att normaltillståndet måste ha varit att kvinnor faktiskt var delaktiga i ledarskapet. Det går inte att bygga en allmängiltig princip på det som gick snett just då i Korinth.”

De som anser religionen förtryckande säger ibland: “Men det står ju i Bibeln! Därför skall det vara så!”

Antje förklarar att Bibeln är en katalog för livet men man kan inte ta allt bokstavligt. Hon menar att man måste tänka på att den är gjord i sin tid och innehåller många olika sorters texter. Den måste förstås och tolkas utifrån det. ”Vi använder ofta liknelser i vardagligt språk och det gör Bibeln också.”

Antje berättar vidare att när det handlar om jämställdhet så har Svenska kyrkan i jämförelse med andra länder och religioner kommit väldigt långt. Kvinnor har fått lov att vara präster sedan 1958 och idag finns flera kvinnor i ledarskapet. ”Men allt är inte frid och fröjd, det är det inte.” Antje tar upp #metoo-rörelsen där kyrkan också fick flera hundra berättelser: ”Sedan 20 år tillbaka har Svenska kyrkan utbildat människor i att vara extra uppmärksamma. När någon i kyrkans miljö upplever ett övergrepp så finns det en man och kvinna som är kontaktpersoner.”

I vår värld finns det de som inte tycker att kvinnor skall ha samma rättigheter som män. Får man vara emot kvinnor och samtidigt vara präst i Svenska kyrkan? ”Sedan ganska många år tillbaka är det så att om man vill bli präst måste man skriva under att man kan och vill samarbeta med andra vigda personer. Alltså andra präster oavsett kön. Utan underskrift kan man inte bli prästvigd.”

Hur mycket betyder Svenska kyrkan i Sverige idag? Är det en viktig del av människors vardag? Antje funderar: Vi säger ofta att Sverige är ett land där religionen inte spelar så stor roll och vi tror väl inte på Gud här inte, men jag märker ofta att tro och kyrka spelar väldigt stor roll. Ibland kan man bli lite hemmablind, vi är så vana vid kyrkan att vi glömmer dess betydelse.

”Man kommer nog komma hem som en annan person”. Fyra elever från Strömstad Gymnasium berättar om hur deras idé om ett praktiskt förlagt gymnasiearbete i Uganda blir verklighet. ”Det känns roligt att vi får göra det här genom skolan” säger Elin Johansson.

Den 15 februari 2020 flyger fyra elever vid Strömstad Gymnasium mot Uganda, för att tillbringa tre veckor i en av landets större städer, Entebbe.

- Vi får möjlighet att göra ett praktiskt gymnasiearbete, eftersom vi går lärling, förklarar Thea Celine Isachsen Nakken.

Det var under sitt andra gymnasieår de kom på idén om volontärarbete utomlands som gymnasiearbete i trean.

- Idén kom rätt spontant efter att vi sett liknande resor på Instagram, berättar Elin Johansson.

- Vi nämnde det för en av våra yrkeslärare och hon tyckte att vi skulle ta det vidare. Så vi bokade tid med rektorn för att ta reda på hur skolan ställde sig till förslaget. De var bara positiva, fortsätter Emma Johansson.

Till en början hade de funderat på Asien och att eventuellt åka tillsammans med en organisation, men när det visade sig att yrkesläraren Joakim Winberg tidigare gjort en liknande resa till Uganda bestämde de sig för att åka dit.

- Första veckan kommer Ragnar Bjerström och Joakim Winberg, två lärare från skolan, att följa med ner. Sen är vi där själva de andra två veckorna, berättar Elin Johansson.

Lärarna ska se till att de kommer in ordentligt på sina praktikplatser. Thea Celine Isachsen Nakken och Elin Johansson som går barn- och fritidsprogrammet ska jobba på en förskola. Samtidigt som Emma Johansson och Ellen Hansen från vård- och omsorgsprogrammet ska vara på en skola för barn med särskilda behov.

Förutom praktiken har de flera studiebesök inplanerade, däribland varandras praktikplatser men också gymnasieskolor och gudstjänster.

- Vi ska försöka komma in i deras samhälle och leva med dem och deras traditioner. Där är kyrkan en väldigt viktig mötesplats, berättar Thea Celine Isachsen Nakken.

- Praktiskt ska vi även anordna någonting med de här barnen. En aktivitet eller lektion som vi sedan skriver om vilket är själva gymnasiearbete. Skillnaden är bara att vi nu får uppleva Uganda istället för att göra samma arbete här hemma, berättar Ellen Hansen.

Syftet är att dokumentera och prata om barnens situation i samhället, samt synen på funktionsnedsatta, men även att få en jämförelse med Sverige. Emma Johansson berättar att de har som mål att se och få med sig så mycket som möjligt.

- Vi vill se allt, både bra och dåliga grejer, instämmer Elin Johansson.

Hur går tankarna och känslorna inför resan?

- Jag var ganska skeptisk först. Nu är rektorn och Joakim väldigt positiva till Entebbe och Uganda, men när man säger det till kompisar eller andra i skolan blir de väldigt osäkra. Det är ju trots allt en annan kultur, medger Elin Johansson.

De är ändå överens om att de känner sig trygga och positiva inför resan. Thea Celine Isachsen Nakken berättar att det är lite oroligheter i Uganda men inte i det området de ska besöka. Däremot menar de att de sedan dag ett fått en mycket positivare inställning till landet, som visat sig vara stabilare än vad de tidigare trott.

- Och vi har ju varandra, säger Emma Johansson.

Thea Celine Isachsen Nakken tror att det kommer att bli en tuff, men väldigt rolig resa och de andra instämmer på att det kommer att bli en lärorik erfarenhet.

- Man kommer nog komma hem som en annan person, säger Elin Johansson och fortsätter:

- Det känns roligt att vi får göra det här genom skolan, eftersom det kanske inte är någonting man gör som privatperson.

Ellen Hansen berättar att Strömstad Gymnasium varit till stor hjälp för att lösa resa och boende.

- Vi hade inte klarat det här utan allt stöd vi har fått från våra lärare!

Arbetet dokumenteras på Instagramkontot @motuganda, för dig som är intresserad av att följa Ellen, Elin, Emma och Thea Celine på deras resa mot Uganda.