Ida och Sofie är två tjejer som hittade varandra i början av högstadiet. Tjejerna har sedan dess hållit ihop och är fortfarande bästa vänner. År 2015 startade de en egen podd vid namnet Ångestpodden och inte trodde de då att det skulle vara en av Sveriges största podd under 2019. Inte bara har de gjort en helt egen podd utan de har också skrivit en bok som heter Vi borde vara lyckliga, så då är frågan borde vi vara lyckliga och varför?

Den 26 September 2019 fick vi äran att intervjuva Ida och Sofie från ångestpodden. Vi hade förberett några frågor som vi ställde till dem under intervjuvens gång. 

Den första frågan som vi valde att ställa var: Hur fick ni iden att starta ångestpodden? Vi fick då svaret att Ida hade under en tid gått i terapi för sin panikångest. De själva saknade ångestpodden i sina liv. Ida berättar att hon kännde sig ensam inom ämnet och kunde inte relatera till något. Så hon ansåg att det behövdes en plats där man kan relatera till ångest. 

Ida och Sofie har nu en av sveriges största poddar och dem förväntade sig aldrig att de skulle bli så stora men idag har de cirka 250 poddavsnitt och har nyligen givigt ut en bok vid namn "Vi borde vara lycklga". Vi frågade också om de hade mycket press på sig och om det är läskigt att de kan påverka så många. De berättade att de försöker att inte tänka på hur många som lyssnar utan att de istället pratar med sina bästa kompisar. Många anser att de delar med sig myket av sina privatliv men det är något som inte helt stämmer utan de delar med sig av mycket men ändå är det mycket som de känner att de vill hålla för sig själva. 

När man hör ordet ångestpodden så förstår men att det handlar om ångest och psykisk ohälsa och till en början så var det huvudfokuset men nu på senare tid har podden utvecklats och blivit allt bredare och handlar om livet. Vi tyckte att det kan vara svårt att komma på samtalsämnen i deras sits då de har så pass många poddavsnitt och en bok men Ida och Sofi har aldrig haft något problem med att komma på nya samtalsämen men tack vare deras fantastiska lyssnare får de nya frågaor att ta upp hela tiden.

Ida och Sofies bok "Vi borde vara lyckliga" släpptes efter att de hade släppt 200 avsnitt av podden. Då började de fundera på vad nästa stora steg i karriären skulle vara och kom fram till att de ville testa något nytt och gav då ut sin första bok. Boken handlar om allt från kärlek och bekräftelsebehov till känslan av att vara en bluff och hur man hittar sig sjäv. Boken diskuterar hur känslor kan leda till att ohälsa uppståg.

Vi reagerade på de två sista meningarna i bokens slutord. Meningarna löd " För alla som borde vara lyckliga. Den här boken är för oss". Vi frågade dem om de uppleveer att folk har bivit mer lyckliga av att ha läst deras bok. De berättade då att många har hört av sig till dem och sagt att de har fastnat för just slutordet.

De har funderat på att eventuellt skriva något mer i framtiden men då kommer ämnet att vara något annat.

Slutligen så frågade vi dem om det har varigt många som har ifrågasatt att de inte har någon utbildning i ämnet som de diskuterar. De berättade att de hade förväntat sig mycket kritik kring att de inte har någon utbildning men så blev inte fallet.

Anders Hansen höll på att tacka nej till att sommarprata på Sveriges radio P1 då han själv inte tyckte att han något intressant att berätta. Detta sommarprat blev av och är det mest omtalade sommarprogrammet 2019. Vi träffade honom som hastigast en septemberdag 2019 på Bokmässan i Göteborg.

Vi fick hälsa på Anders Hansen straxt innan en Sveriges radiointervju på scenen inför hundra personer om hans lyckade sommarprat som över 3 000 000 personer lyssnat på. Hans stresspåslag borde varit ganska högt då.

Det var i november förra året som Anders fick frågan om han ville sommarprata i P1 sommaren 2019. Hans första reaktion var att det var självklart att tacka ja men sen kom den stora frågan som var vad han skulle prata om i ca 1,5 timme. Han hade ju inget att berätta. Anders fick svårt att ta beslutet om sommarpratets ämne då han inte tyckte att han liksom många tidigare sommarpratare slitit med något problem i livet som skulle vara av intresse. Plötsligt kom han på att det han ville berätta om var sitt yrke som psykiater och alla de intressanta och viktiga insikter han fått genom sin forskning på vår hjärna.  

Anders berättar att han i sommarpratet berättade om den enorma känsla han, som läkarstudent, fick när han om att han stod och höll en hjärna i sin hand. Den väger lika mycket som ett mjölkpaket och påverkar oss så mycket! Hans mål är att förmedla sina kunskaper om vår hjärna och vad hans forskning visat är bra för den. Det sista Anders vill uppfattas som är någon slags guru som lanserar ytterligare en självhjälpsbok.

Vad behöver då vår hjärna?

Jo enligt Anders behöver vår hjärna minst 8 timmars sömn per natt, den behöver fysisk aktivitet för att hålla oss pigga, avkoppling är också en väldigt viktig del för vår hjärna att få. En annan viktig del för att våra hjärnor ska må bra behöver vi en social samvaro. Många människor använder nu sina digitala verktyg för att komminusera och känna gemenskap men Anders menar att digitala verktyg aldrig kan ersätta fysisk närvaro i den riktiga världen.

Vi du veta mer om detta ämne har Anders Hansen nu fått en helt egen serie tillsammans med SVT vid namn "din hjärna".

Skolstress är nog något som många ungdomar känner igen. Idag har jag träffat psykologen Anna Bennich på bokmässan i Göteborg och vi pratade om stressen bland unga och vad man kan göra för att hantera sin stress.

Jag träffade Anna Bennich vid psykologicenen på bokmässan i Göteborg. Anna Bennich har jobbat som psykolog sedan 2004 och har inriktat sig på kognitiv beteendeterapi där hon arbetar mest med stress, sömn, ångest, nedstämdhet och sociala rädslor av olika slag. Hon har ett eget företag så hon reser runt mycket. Hon jobbar dels med klienter men besöker också arbetsplatser och organisationer och träffar personer som är stressade med mera.

Vi upplever stress när vi känner någon form av hot och detta är egentligen viktigt fast det kanske känns helt onödigt att känna stress. För länge sedan när vi levde i vildmarken utsattes vi för hot med jämna mellanrum. Det kunde handla om att behöva skaffa mat och vatten eller att man blev jagad av något farligt djur och då är stress viktigt.

- Stressreaktionen är en fysiologisk uppvarvning av kroppen, det är egentligen det stress är och det behöver vi verkligen ha.

Idag ser dock stressfaktorerna annorlunda ut. Det systemet i hjärnan som hanterar uppvarvning och återhämtningen kan inte skilja på verkliga hot och hot som vi gör upp själva. Idag har vi stressfaktorer och hot runtomkring oss mycket oftare och istället för "verkliga" hot, som till exempel att det kommer ett lejon, så är det mer hotande tankar som "jag kommer inte lyckas på det här provet och då kommer jag inte in på en bra skola och då får jag inget bra jobb...". Dessa tankar kan ligga där hela tiden och gör oss stressade från när vi vaknar till när vi lägger oss. 

Vad är då egentligen stress och hur vet jag om jag lider av stress? 

- Om man lider av stress så har man varit stressad under en lång period då man inte har haft tillräckligt många återhämtningstillfällen. Det är då vi får symptomen för stress.

Det finns olika symptom för stress. Det finns de fysiska som kan vara högt blodtryck, magsmärtor, magkatarr är väldigt vanligt, ont i nacke och axlar och huvudvärk. Sedan har vi också de kognitiva symptomen som är till exempel koncentrationssvårigheter, minnesproblematik och svårt att göra klart saker och detta beror på att man hela tiden har en känsla av att det finns ett hot så man får svårt att fokusera. Stress kan också påverka engagemanget. Man ser inte fram emot saker lika mycket och ingenting är lika roligt längre. Man fokuserar så mycket på sina måsten att man inte orkar göra andra saker och detta gör att man tillslut blir nedstämd. Stress kommer alltså till känna i flera olika former.

Stress kan alltså vara bra i vissa situationer men vad kan man göra för att hantera sin stress?

- Först måste man lägga märket till när man är stressad och att man är stressad på ett sätt som man inte behöver vara.

Steget efter är att tänka på varför man är stressad. Det kan handla om att man har många kravfyllda tankar och då är det viktigt att försöka minska kraven. Det kan vara svårt att göra detta och därför rekommenderar Anna att man ska ta hjälp av andra. 

- Att få hjälp av andra är en jätteviktig form av stresshantering. Att få hjälp av föräldrar, lärare och kompisar genom att våga berätta om sin stress och försöka hitta en problemlösning är väldigt viktigt.

Nära och kära har en jätteviktig roll menar Anna. De är ett socialt stöd som kan hjälpa till genom att se om personen är stressad och försöka stötta och vara omtänksam. Det är viktigt att lyssna och ställa frågor om hur den mår och hur det är. Föräldrar kan också hjälpa till med saker som läxor eller skjutsa någonstans vilket kan lätta stressen. 

Sedan måste man tänka ut vad som är återhämtning för mig. För att kunna hantera sin stress behöver man ersätta stressnivåerna med något som är återhämtande och det kan vara olika saker. Sömn och fysisk träning till exempel är viktiga saker för att komma ner i varv men sedan är återhämtning väldigt individuellt. Det kan vara allt från att läsa, rida, åka motorcykel eller kolla på serier, något som man tycker är roligt helt enkelt. Det är viktigt att försöka få in dessa saker i vardagen.

Nära och kära spelar alltså en stor roll för stresshantering men skolan har också en stor betydelse. Anna tycker att skolan ska fokusera mer på att lära ut om livskunskap. Att förstå våra relationer, relatera till andra och stress är mycket viktigt att lära sig. De vuxna som Anna träffar genom sitt jobb och som är stressade funderar dagligen på "varför sa han så" eller "varför är hon irriterad" istället för någon onödig fakta som man var tvungen att lära sig i skolan. Hon tycker också det är viktigt att lärarna hjälper elever mer individuellt med att lyfta viktiga frågor som prestationsångest och försöka se vad just denna elev behöver. Detta kan dock inte vara lätt för en lärare med flera elever och då är det också viktigt att ta hjälp av elevhälsoteamet. Specialpedagoger, sjuksköterskor och kuratorer kan hjälpa till att minska stressen genom samtal och liknande.

Tycker du att skolan ska minska antal prov och inlämningar?

- Ja, det tycker jag. Självklart måste vi bedömas på något sätt men att ha fyra prov på en vecka blir väldigt stressigt för en ambitiös elev.

Stress kan leda till utmattningssyndrom vilket räknas som psykisk ohälsa men man kan ändå söka hjälp om man känner sig stressad. Det finns många tekniker och metoder för att hantera sin stress.

- Det är mycket bättre att söka hjälp innan man hamnar i utmattning.

Även om man lider av skolstress och stress i ungdomen betyder inte det att det kommer påverka resten av livet. Det kan påverka, Anna tar exemplet att de vuxna som hon träffar som är utmattade idag ofta har varit duktiga i skolan och högpresterande och då fortsatt att prestera tills de inte orkar mer, men Anna menar också att vi oftast blir klokare med åren och att man lär sig sina begränsningar och att det man gör får räcka.