Riksdagsspel: "Vi bör bygga broar, inte murar"
Av STRöMSTAD GYMNASIUM NYHETSRAPPORTERING
Publicerad 2020-02-13 12:59
Är obligatorisk gymnasiegång och fler poliser svaret på Sveriges trygghetsfråga? Vad är orsakerna till den växande brottsligheten? Och bidrar friskolor till ökade valmöjligheter eller är det bara ett sätt för privata företag att gå med vinst? "Som politiker behöver man ställa sig frågan: Vad behöver Sverige?", det uttryckte Sara Dinessa när elever från Strömstad Gymnasium samlades för debatt i ett årligt riksdagsspel.
Måndagen den 10 februari 2020 samlades 15 gymnasieelever i Strömstads stadshus för att debattera trygghet och vinster i välfärden. Debatten var det slutliga momentet i ett längre arbete om hur Sverige styrs, där eleverna som går första året på samhällsprogrammet fick representera och framföra de åtta riksdagspartiernas åsikter.
- Det är en praktisk möjlighet att få inblick i partierna och hur de förhåller sig till olika frågor, säger undervisande lärare John Hedlund som arrangerar riksdagsspel för tredje året i rad. Han ser upplägget som ett sätt att blanda in praktiska övningar i ett annars mycket teoretiskt ämne.
Arrangemanget som gjorts i samarbete med Strömstad kommun ger eleverna möjlighet att bekanta sig med den lokala demokratin, samtidigt som de får redovisa sitt arbete i en annan miljö under ledning av kommunfullmäktiges egen ordförande, Ronnie Brorsson.
Inledningsvis pryddes dagordningen av temat "vinster i välfärden" där eleverna i rollerna som representanter för de åtta riksdagspartierna lyfte frågan om huruvida friskolor skulle få finnas, samt om aktörerna bakom dessa skulle tillåtas ta ut eventuell vinst. Uppmaningar om att "stoppa vinstjakten", vägdes mot vikten av valmöjligheter, konkurrens och utrymme för nya idéer.
- Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare, menade Izabel Arnström Johansson i rollen som Miljöpartiets företrädare.
Å andra sidan uttryckte Simon Goksöyr som fick agera moderat att:
- Välfärden finns till för medborgarna och skall formas av medborgarna.
"78 sprängdåd 2019, det är 78 sprängdåd för mycket", så inledde Sunniva Wold Svensen nästa del av debatten, i rollen som sverigedemokrat.
Tryggheten har varit ett aktuellt ämne i media och Brottsförebyggande rådet (Brå) rapporterar att antalet anmälda brott i form av allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning preliminärt ökat med 59 procent 2019, i jämförelse med 2018. Brå rapporterar även att den upplevda otryggheten ökade mellan 2015 - 2016 och har legat på en högre nivå sedan dess. Dock skiljer sig statistiken mellan olika områden i landet, där vissa är mer utsatta än andra.
- Brottsligheten drabbar alla, men de mest utsatta drabbas värst. Ingen ska behöva se sin trygghet övertas av kriminalitet. Den som är rädd är inte fri, sa Sara Berg som Liberalernas representant.
I debatten kunde eleverna enas om att tryggheten skulle värnas, men mellan partierna rådde en oenighet om huruvida resurserna skulle läggas på fler poliser, system för anonyma vittnen och skärpta straff eller på skolan i förebyggande syfte. Leon Karlsson, i rollen som vänsterpartist, menade att det var den orättvisa välfärden som orsakade kriminaliteten och de som agerade socialdemokrater föreslog en obligatorisk gymnasiegång som en av flera lösningar på trygghetsfrågan:
- Vi ska bekämpa brotten, men också brottens orsaker, förklarade Nathalie Thuresson, en av de två som skulle representera Socialdemokraterna.
Från den borgerliga sidan kom svaret att förebyggande handlingarna inte var tillräckligt:
- Det här händer nu!
Debatten var upplagd på så vis att varje parti fick föra ett anförande på tre minuter där de presenterade sin åsikt i den aktuella frågan. Därefter fick de övriga sju partierna komma med repliker, varpå det anförande partiet fick sista ordet i en slutreplik.
Arbetssättet har mottagits positivt bland eleverna och Adelina Almén berättar att det var ett intressant och lärorikt sätt att jobba på, inte minst när det kom till att tala inför en större grupp.
- I början var det svårt att gå in i en roll som partipolitiker, men det blev mer avslappnat med tiden. Nu tycker jag att det har varit väldigt roligt att få sätta mig in i hur ett specifikt parti pratar och tänker. Jag har även lärt mig mycket om både gängkriminalitet och hur det fungerar med vinster i välfärden, berättar hon.
Gjorde det någon skillnad att debatten hölls i stadshuset tror du?
- Ja det tror jag verkligen, det var häftigt att få vara där. Det känns mer seriöst än om det bara varit i klassrummet, svarar Adelina Almén.
Under debattens gång uttalade Izabel Arnström Johansson, i rollen som miljöpartist, vikten av att bygga broar, INTE murar. Något som kan överföras på arbetssättet i sig. En bro mellan undervisning i klassrummet och genomförande i en verklig kommunpolitisk inramning.
Källor: (1) Sprängningarna ökar, (2) Brå i debattartikel: Otryggheten delar landet
Skribent
Fotograf
Dela
19 jun Elevartikel |
11 jun Elevartikel |
10 jun Elevartikel |
05 jun Elevartikel |
04 jun Elevartikel |
04 jun Elevartikel |
03 jun Elevartikel |
27 maj Elevartikel |
16 maj Elevartikel |
15 maj Elevartikel |
15 maj Elevartikel |
17 mar Elevartikel |
14 mar Elevartikel |
14 mar Elevartikel |
01 mar Elevartikel |
01 mar Elevartikel |
01 mar Elevartikel |
23 feb Elevartikel |
23 feb Elevartikel |
23 feb Elevartikel |
15 maj Professional |
23 nov Professional |
15 mar Professional |
14 mar Professional |
06 feb Professional |