Ska polisen få topsa folk vid pass tagning för att underlätta förundersökningar i framtiden?

Publicerad 2024-01-11 19:00

Kriminalteknologi är ett område som utvecklas och får ett allt bredare användningsområde hos polisen. Tekniken väcker dock tankar och frågor hos många. Kan vi genom topsning minska antalet brott och öka säkerheten i Sverige?

 

Kriminalteknik och gentester har en stor roll i dagens samhälle och bidrar till att polisen kan få fram både misstänkta och själva gärningsmannen vid ett utfört brott. Inom kriminaltekniken så utför man olika tester för att kunna få fram så mycket information som möjligt efter ett brott, och detta sker både på brottsplatsen men även på laboratorium efter brottets utförande. Med hjälp av gentester kan man få fram DNA, säkerställa rättsprocessen och bevishämtningen på brottsplatsen. Av detta kan polisen direkt på plats få fram vad som hänt, när det hänt, varför det har hänt, vem som utfört handlingen och om det rör sig om brott. Nackdelen med allt detta är dock att DNA i många fall inte räcker. När man hittar DNA från en person så betyder inte det att man vet vem det är, för är personen inte inskriven i polisens register över tidigare brott eller liknande handlingar och personens DNA inte finns sen tidigare så kan man inte få fram en matchning på DNA:t och därför inte få reda på vem det är.

 

Just därför anser jag att vid varje nästa pass tagning som en svensk medborgare gör låta polisen topsa personen och lägga in DNA:t i deras register. Detta hade både hjälp polisen att snabba på förundersökningar och kunna ta det vidare till rätten snabbare efter olika utförda brott, Jag tror också att det hade gjort samhället tryggare på det sätt att färre personer hade förhoppningsvis vågat utföra brott då dom vet att deras DNA finns hos polisen.

 

Sverige har utvecklats mycket inom kriminaltekniken och gjort stora framsteg om man jämför med för ca 30 år sen. Kriminaltekniken har funnits i ca 100 år men det tog lång tid innan metoden blev en självklar del i brottsutredningar. Den första domen i Sverige där kriminaltekniken och gentester hade stor roll kom 1989 och fram till 1991 så skickas allt DNA utomlands för analys trots att NFC (Nationellt Forensiskt Centrum) inrättades 1964. NFC är en avdelning inom polismyndigheten som har som huvudsakliga uppgift att utföra opartiska forensiska loboratorieundersökningar. Vid laboratoriet så undersöks och analyseras material från spår som säkrats på brottsplatser runt om i landet. Det kan handla om allt från misstänka narkotikasubstanser och ifrågasatta dokument. PÅ NFC använder man sig av fysikalisk-tekniska, kemiska och biologiska metoder för att kunna analysera och identifiera olika spår. Man kan se att man i nutid har kommit mycket längre nu än förr trots att processen fortfarande ligger på forsknings- och utvecklingsnivå. I dagens samhälle använder man sig av metoden FDF (Forensisk DNA fenotypning). Med hjälp av FDF kan man få fram betydligt mer information av mindre delar DNA. Till exempel kan man få fram ögonfärg, hårfärg, kroppsform och ungefärlig ålder och istället för att skicka allt DNA utomlands så skickas det nu till NFC. Årligen så undersöker NFC DNA-bevis från cirka 16 000 brott och cirka 40 procent av dessa rör sig om grova brott som våldtäkt, rån och mord.

 

Gen Testningens huvudsakliga arbetsområde inom kriminaltekniken är att kunna identifiera en eventuell misstänkt person för att antingen kunna slutföra förundersökningen eller för att utesluta personer från utredningen. Många kan tycka att polisen ej ska få topsa alla vid pass tagning då det är integritetskränkande då man både inte vet vars ens DNA hamnar och vad dom gör med DNA:t, men också att man inte heller kan tvingas göra det ifall man inte vill. Detta är såklart en sak man måste ta hänsyn till, men inskränkningar i detta fall får endast göras genom lag och får bara användas för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle.

 

I denna fråga tycker jag att man måste tänka på samhället då man endast har DNA:t i spårningsregistret för att kunna snabba på förundersökningsprocessen och ens DNA kommer inte att användas till annat. Denna reglering kring hur man får använda DNA från en person regleras också i lag vilket gör det ännu mer säkert jämfört med om det inte var så. Sen tycker jag också att det är en bra grej eftersom de DNA spårningar man tagit från registret har gjort att hälften av det brottsspår som registrerats i spårregistret har fått träff efter första sökningen mot en person som redan finns i registret. Sen hos NFC finns också den så kallade elimineringsbasen där DNA finns samlat från personal och andra berörda personer och materialet i basen får endast användas för att upptäcka och utreda kontamineringar vid DNA-analyser. Detta tycker jag hade kunnat vara en ide om att man lägger in allas DNA i elimineringsbasen då det inte används så ofta vid utredningar och kan då användas vid nödfall eller misstankar kring olika personer. För att då kunna komma in i basen och kolla så måste man ha specifika skäl, vilket gör det ännu mer säkert. Sen om folk tror att man kommer undan ifall man inte topsar sig så har dom fel då man även inom kriminaltekniken gör så kallade familjesökningar. Detta innebär att man söker i polisens register efter familj och nära släktingar, men detta används endast vid de grövsta brotten. Men det familjesökningen gör är att man kan få fram teknisk bevisning som istället för att få DNA från misstänkta kan leda fram till en slutlig bevisning.

 

Så Slutligen så kan man se att kriminaltekniken utvecklats mycket under de senaste åren och att DNA-sökningar gör det lättare och lättare för polisen att kunna få fram gärningsmannen i olika brott. Så jag tycker att man borde inför att polisen får topsa alla svenska medborgare vid nästa passtagning för att kunna underlätta förundersökningar och slutföra brott snabbare i framtiden. 

 

 

 

Källor: (1) Polisen.se, (2) Swedac.se, (3) Smer,se, (4) Sis.se
Skribent
Research

Dela

Elevartikel

Redaktionen
19 jun
Elevartikel
11 jun
Elevartikel
10 jun
Elevartikel
05 jun
Elevartikel
04 jun
Elevartikel
04 jun
Elevartikel
03 jun
Elevartikel
27 maj
Elevartikel
16 maj
Elevartikel
15 maj
Elevartikel
15 maj
Elevartikel
Amalia Xhabli
17 mar
Elevartikel
Stina Burman
14 mar
Elevartikel
Warner Bros
14 mar
Elevartikel
01 mar
Elevartikel
01 mar
Elevartikel
© 1994 Castle Rock Entertainment
01 mar
Elevartikel
Omid Batoori
23 feb
Elevartikel
Brook Rushton/Sony pictures
23 feb
Elevartikel
23 feb
Elevartikel

 

Redaktionen

15 maj
Professional
23 nov
Professional
15 mar
Professional
14 mar
Professional
06 feb
Professional