I ett samhälle där klimatfrågan får allt större tyngd uppstår parallellt alternativa vinklar. Med inflytelserika figurer i maktpositioner som aktivt förnekar klimatet har en ny grupp uppstått - klimatförnekarna

Trots att klockan bara är halv tio på fredagsmorgonen strömmar besökare in till Svenska Mässan för att besöka årets Bokmässa. Mitt i myllret av röster, bokbläddrande och skräniga mikrofonljud befinner sig Daniel Lindvall, fil dr i sociologi, tidigare kansliråd i regeringskansliets demokratienhet och tidigare huvudsekreterare i Demokratiutredningen. Med grund i sin bok Folkstyret i Rädslans tid (Fri tanke, 2017) håller han ett seminarium om klimathotet och dess förnekare.

Under seminariet tillrättavisar Lindvall begreppet “klimatförnekare” och menar att begreppet inbegriper mer än ett aktivt förnekande av klimatförändringarna; en stor del vet att miljöförstöring är ett problem men väljer aktivt att inte förhindra det.

- Det finns nog en grupp på 20% som säger att hotet finns, att man accepterar det men man tycker att det är överdrivet, och dem skulle man kunna kalla klimatförnekare.

Lindvall menar att det i Sverige är endast mellan 5-10% som helt nekar till att det finns ett miljöproblem. I andra länder som USA, Saudiarabien och Australien till exempel som har flest klimatförnekare detta grundar sig att den att länder som förbrukar och tillverkar olja inte ser de stora problemet utan tänker mer på de ekonomiska vinningen. Dessa stora länder ser hellre att man som land tjänar stora pengar än att rädda vår planet. Det gör att landet kan ha en annan vinkel i exempelvis nyheter som handlar om klimatet. Resultatet av detta blir att folket får en skev bild av klimathotet, vilket gör att landet blir en orsak till att befolkningen blir klimatförnekelse.

Utöver att folk förnekar på grund av ekonomisk vinning menar Daniel Lindvall även att “vanliga” personer fastnar i en hopplöshet. Antingen tänker de att allt redan är förlorat eller att de själva inte kan göra något som egentligen påverkar miljön.

- Om man tänker att det inte spelar någon roll vad man själv gör för att det är en liten grej som behöver stora förändringar kommer man aldrig komma framåt i förhindra miljöförstöring.

Han säger även att det inte går för individen att ta hela ansvaret som det snackas om i media, de stora förändringarna måste ske i politiken och alla länder måste ta sitt ansvar och börja få alla att hjälpa till.

Sverigedemokraterna är partiet i Sveriges Riksdag vars klimatpolitik ofta omnämns som bristande. I Naturskyddsföreningens valgranskning 2018 sammanställdes 18 miljöförslag, varpå SD endast ställde sig bakom två av dem.

- Vi tycker att klimatfrågan i huvudsak är en global fråga, och därför är det viktigt att man jobbar globalt för att det ska förändras. Det finns många andra länder som gör mer påverkan.

Daniel Lindvall tycker dock inte att detta håller som ett argument. Han anser att frågan också handlar om att vara en förebild för andra länder samt att bidra med ny klimatsmart teknik.

- Det är just det argumentet som gör att vi alla stannar upp och att inget gör något. Indirekt blir det ett argument om att om ingen annan gör något så måste inte jag heller göra det.

Näthatet sprider sig som en löpeld. I intervjun med Henrik Selin och Ida Lithell får vi en inblick på hatet som påverkar både ungdomar och vuxna på olika sätt, frågan är vilka? 

Bokmässan är igång och i år är Statens Medieråd på plats. Näthat och mediemedvetenhet är ett tema som pratas mycket om i deras monter eftersom det är ett hög aktuellt ämne. Ida Lithell, som är kommunikatör och ansvarig för kampanjen No Hate Speech Movement är på plats för att prata om näthat och vad man kan göra om man själv blivit utsatt. Ida pratar om att näthat inte är ett brott men att det ändå kan vara olagligt. 

Det finns inga särskilda lagar mot hot och och trakasserier på nätet. Likadana regler gäller i samhället som på nätet. Skillnaden mellan vanliga hatet och näthatet är att det är en större spridning på internet. Yttrandefriheten gör att det är svårt att anmäla brott eller att det går vidare till domstol. Men ärekränkningsbrotten som förtal och förolämpningar är speciella brott då de inte klassas som allmänt åtal.

Henrik Selin tar över mikrofonen för att prata om den statliga myndigheten han jobbar med som heter En Nationell satsning på Medie- och informationskunnighet. 

– Näthat från vuxna handlar ofta om oppositionspolitik eller om hur samhället har svikit dem som individer. Den fientligheten som sker på nätet kan alla drabbas av, men vi påverkas olika beroende på hur gamla vi är. 

Näthat är ett brett ämne som är lätt tillgängligt för alla åldersgrupper. Mobbning som sker på sociala medier kan oftast sprida sig och växa till något starkare än vanlig mobbning på till exempel skolan då spridningseffekten är mycket mer omfattande. 

Ett exempel på när vuxna näthatar barn är Greta Thunberg, där man kan se på olika sociala forum hur det är tusentals hatkommentarer från äldre människor. Det kan också handla om sexuella trakasserier på Internet mot barn, framfört av vuxna som tydligt bryter mot diskrimineringslagen.  

– När barn hatar på nätet riktar de sig oftast in på barn i deras egen ålder om saker som handlar om dess vardag, såsom om hur man ser ut inte passar in på normen. 

I grund och botten påverkas vi alla likadant om man mottagit en hatkommentar, man känner sig kränkt och ofta vet man inte hur man ska agera.

Om man har blivit utsatt för näthat finns det åtgärder, enklare än vad man kan tro. 

 -Polisanmäl, polisen kan avgöra om ett brott har begåtts eller inte, man ska göra detta snabbt för att polisen behöver få ut material som kan förstöras för internet operatörerna lagrar inte material på begränsad tid. Man kan berätta för någon vad som har hänt både lärare och skola har skyldighet att ingripa när en elev utsätts för näthat. Man kan också ringa till BRIS eller vända sig till någon annan aktör, prata med en vuxen som man litar på. Spara bevisen man kan ta skärmdump på vad som har hänt både digitalt och analogt och kanske be en kompis titta på det här för att kunna säkra vidare vid en eventuell rättegång att ingenting har manipulerats. 

-Sedan ska man alltid kontakta polisen och be dom göra en bedömning, råder Ida Lithell, projektledare på No Hate Speech Movement.

Varje film man ser har en åldersgräns. Hur går det till när man sätter en åldersgräns och vilka gör det? Detta är frågor Aki Nyman, filmadministratör för statens medieråd har svar på.

Aki Nyman jobbar som filmvetare och filmadministratör för statens medieråd. Han står och pratar om åldersgränser på film i en högljudd miljö på bokmässan. Det är många unga som stannar för att lyssna på honom när han berättar om hur det går till bakom scenerna när en åldersgräns på en film bestäms.

Åldersgränserna som finns idag på biofilm är 7, 11 och 15. Men dessa åldersgränser gäller bara för det offentliga rummet, även kallat för biografer. Idag finns det inte längre några förbjudna filmer i Sverige. Sedan 2011 när Statens Medieråd grundades så har alla för detta förbjudna filmer blivit tillåtna, det går inte heller att förbjuda en film nu för tiden.

När man inte ser en film i biografer, alltså privat, behöver inte åldersgränserna hållas. Därför kan en lärare visa en film för elever som inte har nått upp till åldersgränsen filmen anger. Istället får man tänka på vad som är passande för barnen. Nyman menar att en film med mycket sexscener kan ses som omoraliskt att visa för unga elever. Det kan även ses som omoralisk från en förälders perspektiv då alla har olika syn på när ens barn ska bli exponerad av sex.

- Man bör ha någon sorts omdöme.

Föräldrar kan idag ta med sig sina barn för att se en film även om barnet inte uppfyller de specifika ålderskraven som filmen har. Borde en förälder kunna ta med sitt barn på vilken film som helst och varför kan dem inte det? Aki Nyman menar på att man inte har koll på filmens sammanhang och sätt som förekommer i filmen även om filmen kan uppfattas som barntillåten.

- Lejonkungen som kom ut nu i somras ville många unga föräldrar ta med sina barn på. En film som de själva är uppväxta med som barn borde vara lämplig för barn idag. Problemet är att de inte har någon aning vilka sammanhang som förekommer i filmen.

Eftersom den nya Lejonkungen är verklighetstroget animerad och inte tecknad som den som kom ut 1994, så kan olika sammanhang av våld förekomma vilket kanske inte är lika barntillåtet.

När man bedömer om en film ska var barntillåten eller inte så kollar man inte på tidslängden på scenen eller antalet sexscener. Utan det handlar om innehållet och hur mycket som visas. Därför kan en film med många sexscener vara barntillåten.

Det är skillnad på Nord- och Sydeuropeiska länder, mycket handlar om religion. Katolska länder har ett annat sätt att se på sex i filmer och sex överlag. Norden är samstämmiga när det kommer till sex och våld. Kulturen på synen på sex spelar dock väldigt mycket roll, till exempel så är religion känsligare i Norge än i Sverige. Så det är många faktorer som påverkar hur åldersgränser kan se olika ut i olika länder.

Just sex och våld är en självklar faktor till varför åldersgränser blir satta som de blir. Dessa är bara några av alla faktorer som finns. Nu för tiden när barn och ungdomar har större åtkomst än någonsin är det viktigt att vara säker och försiktig med hur man sätter åldersgränserna.

Bokmässan 2019 är i full gång. Författare, föreläsare och andra människor från hela Sverige möts på Svenska Mässan i Göteborg under tre dagar för att visa upp och prata om sina arbeten. Forskarna Yvonne Andersson och Ulf Dalquist är två av dem, och deras föreläsning om ungas medievanor och medieanvändning väcker stort intresse bland besökarna.

Föreläsningen “Ungar & medier – Om ungas medieanvändning” berör ämnet kring hur dagens ungdomar spenderar sin tid på nätet. Forskarna svarar på alla möjliga frågor, och just angående skillnaden mellan pojkar och flickor har Ulf Dalqvist och Yvonne Andersson, från Statens medieråd, mycket att säga till om.

— När vi pratar om just skillnader mellan pojkars och flickors medievanor ser vi olika stora skillnader beroende på ålder. Ju yngre barnen är, desto färre skillnader ser vi. I takt med att barnen blir till ungdomar växer olikheterna. Den största skillnaden enligt oss är vad pojkar jämfört med flickor faktiskt använder nätet till. Pojkar är mer intresserade av tv-spel medans flickor oftast är mer intresserade av konkreta sociala medier såsom Instagram eller Snapchat.

Yvonne Andersson poängterar att det dessutom finns markanta skillnader kring vilka “influensers” som är populära mellan könen. Pojkarna har för det mesta sina idoler medan flickorna har andra.

— Utifrån vår senaste undersökning går det tydligt att utse ett mönster kring vilka influensers som är populärast. Flickor i åldrarna tretton till sjutton år besöker Therese Lindgrens sociala kanaler mest, medans kändisparet Jocke och Jonna är populärast bland pojkarna inom samma åldersgrupp.

Forskarna konstaterar även att hatet som flödar på nätet skadar både tjejer och killar, men att några är mer utsatta än andra. Yvonne och Ulf menar på att flickor med psykiska diagnoser såsom Asperger eller Autism tillhör de mest utsatta, dels tack vare att de är mest aktiva och öppna på sociala medier.

— Det är mycket vanligare att tjejer med psykiska funktionsnedsättningar och diagnoser drabbas av just näthat och exempelvis grooming på nätet. Hela 65% av gruppen tjejer med psykiska funktionsnedsättningar och diagnoser är drabbade, medans endast 2% av killar inom samma grupp är utsatta.

Ny statistik visar att näthatet har ökat sedan 2016 och att unga påverkas av detta varje dag. Henric Selin från No hate Speech Movement pratar om näthat bland unga människor i vimlet bland alla föreläsningar och människor på bokmässan på en monter. Vad kan man göra för att stoppa näthatet? Hur påverkas människor av detta? När vet man om man ska anmäla? 

Näthatet växer mer och mer idag. I en rapport som Statens medieråd publicerar uppger 27% av ungdomar mellan 13 och 16 år att de har varit med om näthat eller cybermobbning på nätet. För att förebygga att hatet växer har det skapats flera organisationer. På bokmässan står Henrik Selin, huvudsekreterare för organisationen No Hate och föreläser.

- Våran organisation går ut på att förebygga rasism, sexism och liknande former av fientlighet på nätet. Vi jobbar emot näthat och informerar om vad som är och fel, samt vad som skall anmälas och inte.

Men vad är egentligen grunden till att näthat växer så mycket som det gör och varför är det svårt att stoppa?

-Jag tror att ett stort problem är att många inte tänker på att det faktiskt finns en person bakom skärmen. Man skriver saker som man aldrig någonsin skulle säga i verkliga livet. Det är verkligen en väldigt viktig fråga eftersom vi spenderar mer och mer tid på nätet.

Det finns två saker man kan göra för att minska näthatet. Den första är vad samhället kan göra, vilket är att poliser skall vara med utbildade för hur de ska hantera brott på nätet och kunna ta tag i näthatet ordentligt. Den andra är att vuxna människor, som föräldrar, ska ha koll på vad deras barn gör på nätet. För att vara säker på att de inte  blir utsatta eller är en av dom som utsätter någon annan för näthat.

För att undvika näthat citerar Henrik den gyllene regeln:

-Behandla andra som du själv vill bli behandlad.

Frågan om jämställdhet är inte löst. Med nuvarande utvecklingstakt beräknas samhället bli jämställt år 2205. 186 år till jämställdhet var en paneldebatt på årets bokmässa där forskarna Anna Wahl, Nanna Gillberg och Lenita Freidenvall medverkade i en diskussion om privat och offentlig jämställdhet och om feminism med fokus på löneskillnaderna.

Man brukar ofta säga att Sverige är världens mest jämställda land och i stort sett har löst könsskillnaderna. Samtidigt tjänar män i snitt cirka 4000 kronor mer än kvinnor varje månad och en större del av den löneskillnaden är oförklarad. En panel på bokmässan pratade om att det är ett otillräckligt mål att alla länder borde bli som Sverige. Jämfört med många av världens länder är Sverige i stort sätt jämställt men genusstrukturerna finns kvar och Sverige måste fortfarande kämpa tills könen har samma förutsättningar och möjligheter.

Panelen pratade även om den typiska bilden av en feminist och den rädslan som finns bland män att kalla sig själva feminister. Man kan ses som mindre manlig eller feminin. 

- Bilden är en ful, tjock, manshatare, eller hur? frågade statsvetaren Maria Jansson, 

 Panelsamtalet handlade om ur ska man bryta strukturerna och skapa ett jämställt samhälle och snabba upp takten istället för att vänta 186 år för att strukturerna ska försvinna i denna takten. De nämnde även att hon visste att hon behövde ha en man med henne för att få igenom sin poäng och bli tagen på lika allvar som männen

Som forskare kring populärkulturens värderingar och normer samt samspelen mellan kulturella värden och värderingar bygger Nanna Gillberg upp en bred bild av samhällets strukturer och jämställdhet i Sverige. I år var hon på bokmässan för att diskutera kring om Sverige är jämställt eller inte, samt vad som krävs för att ett land ska bli jämställt.

- Det finns tre viktiga punkter kring jämställdhet som fattas i utvecklade länder som Sverige. Dessa är fördelningen av privat obetalt arbete, föräldraledighet och vård av sjukt barn, säger Nanna Gillberg.

Gillberg uttrycker också att ett grundläggande problem i samhället är att både kvinnor och män på ett omedvetet plan värderar männen högre än kvinnorna. Anledningen till att män oftare får ett visst jobb än kvinnor förklarar hon är att våra hjärnor byggts upp till att se mannen som mer kompetent.

I panelen pratade forskarna också om hur könen är styrda av biologiska impulser att göra och tänka som de gör. Nanna Gillberg berättade att hon alltid känner sig underordnad när hon möter "auktoritära" män och har en vilja att gå med på deras villkor även om hon inte gillar dem. Ett av hennes exempel var att hennes man ville titta på tv medan hon inte gillade programmet men ändå kändes det bra att gå med på det. 

En stor anledning till varför jämställdheten i Sverige utvecklas långsamt är att "det är mycket värre någon annanstans" och "det är iallafall bättre än förr".

-Bortförklaringar som ofta används, avslutar Nanna Gillberg

"Inget land är immunt mot modernt slaveri" lyder rubriken för ett av Bokmässans seminarium. På den orangea scenen vid Globala torget får man bland annat höra Parul Sharma, chef på Greenpeace och Pauline Göthberg, nationell samordnare för hållbar upphandling, diskutera kopplingen mellan hållbar konsumtion och mänskliga rättigheter.

 Parul Sharma, som just nu är aktuell med boken Produktionskedjan - Ditt ansvar för människan och miljön, läste ett upp ett citat ur boken. 

-För dej är det en vanlig gummisnodd, för mig är det mitt liv. Citatet kom ifrån en gummifabrik i Malaysia där en tvångsarbetare intervjuades. 

Hon diskuterade sedan hur ett hållbart samhälle och de mänskliga rättigheterna hör ihop eftersom konsumtionen kommer ifrån högriskländer där arbetare jobbar under slavliknande förhållanden. Den största tjuven i konsumtionen är inte den enskilda individen utan staten. Eftersom det inte finns lagar som reglerar var ifrån produkterna kommer, vilket gör att staten köper in dessa produkter. 

-90% utav de kirurgiska materialen på svenska sjukhus är gjorda utav någon som jobbar under slavliknande förhållanden. 

Pauline Göthberg, som är Nationell Samordnare på Hållbar Upphandling, var också en utav talarna.

-Staten köper produkter för ca 700 miljarder kr ifrån högriskländer årligen. Arbetarna i högriskländerna är inte representerade utav någon året om, vem skyddar deras mänskliga rättigheter.  

En fråga som diskuterades var om hållbar konsumtion samt produktion anses vara Sveriges största utmaning eftersom produktionen ligger i högriskländer.  

På frågan, när inte den fria marknaden gör det, vad finns det för garant för att staten ska kunna uppfylla mål 12 i agenda 2030, svarade Pauline Göthberg:

-Lagstiftning måste till men det räcker inte. För man måste då också säkerställa efterlevnad och då har ju också staten ett ansvar för att skapa resurser för kontroll, uppföljning, sanktioner och hela den biten. Så på samma sätt som man lagt över ansvaret på fria marknaden och att de ska ha den typen av mekanismer och de inte fungerar, då ska man inte heller ha en övertro på att skapande av regler så löser det sig av någon slags magisk mekanik, utan det är samma processer som måste till. Lagstiftning men också sen skapa resurser för faktiskt genomförande vilket handlar om de som jag tog upp tidigare.

På frågan om det är realistiskt för människor att sänka sin levnadsstandard för att dessa mål ska uppnås svarade hon:

- När man tänker någon slags levnadstandad med att en viss nivå är över och bra och andra lägre och sämre. Men detta är ju relativt, för ex antal hundra år sedan så levde man på en helt annan standard så vad är en okej levnadsstandard.

Under bokmässan i Göteborg finns Statens medieråd på plats. På MIK-läktaren får publiken en genomgång av missnöjet med ungas användning av sociala medier och medierådets uppgift att kartlägga problem med ungas användning av sociala medier.

Yvonne Andersson och Ulf Dahlqvist från statens medieråd står på MIK-läktaren mitt Bokmässans C-hall, förberedda att informera publiken om unga svenskars medieanvändning. Under 20 minuter går de igenom missnöjet med ungas användning av sociala medier.

Ulf presenterar tre olika undersökningar som har gjorts av statens medieråd. De tre undersökningarna som handlar om användningen av medier har gjorts med allt från småbarn till föräldrar. Han nämner hur unga idag är mer missnöjda med sin medieanvändning, men gör ändå inget åt det. Detta påverkar samhället genom att färre unga läser på sin fritid och mobilen har ersatt andra aktiviteter. Ulf menar även på att det påverkar ungas sömn med tanke på att de har svårt att lägga ifrån sig telefonerna samt att de ligger och vibrerar under kudden hela nätterna.

-De stora skillnaderna vi kan se kring medieanvändning mellan tjejer och killar sker runt 13 års åldern. Tjejer använder telefonen mycket mer och surfar på sociala medier medan killar spelar mer dator och tv spel.

Det finns även en tydlig skillnad på sexuella trakasserier mellan tjejer och killar när det gäller sociala medier.

- Tjejer med psykisk funktionsnedsättning, såsom asperger osv, blir betydligt mer utsatta än killar med psykisk funktionsnedsättning. Av killarna är det endast 2% som känt sig utsatta medans tjejerna ligger på hela 65%.

En frågeställning som Yvonne hade var om det även fanns någon positiv statistik av ungas medieanvändning. Ulf svarar att undersökningarnas uppgift är att identifiera problem för att skapa säkerhet för barn på internet och fokuserar därför inte på positiva effekter. Däremot berättar han om sin personliga uppfattning, vilket är att grundförutsättningen för sociala medier är att hålla kontakt, men även att det är den främsta källan av nyheter för unga.

Budskapet som Ulf och Yvonne lyfte fram kan sammanfattas som att medieanvändningen för unga har gått överstyr.