När man steg in som liten i den knäpptysta salen med de färgglada böckerna uppstaplade på hyllorna, bemöttes man av samma muntra dam med det stora leendet på läpparna som hjälpte en att låna böcker. Det enda man förstod var att hon var den som skötte böckerna, inget mer. Är det verkligen det en skolbibliotekarie gör? Hjälper till att låna och staplar böcker? Sedan man börjat på gymnasiet har man en större förståelse för lärare, pedagoger men inte minst skolbibliotekariers roll för eleverna och skolan. Skolbibliotekarier har mycket bredare arbetsuppgifter än vad man trodde när man var liten.

En tyst och lugn förmiddag i september på biblioteket satte jag mig ner med en av Hulebäcksgymnasiet skolbibliotekarier i Mölnlycke. Mittemot mig satt hon med sitt blonda, gyllene hår i den särskilda tysta avdelningen. Det var så tyst att man hörde bladen i böckerna byta sida till nästa. Hulebäcksgymnasiet är en av Göteborgs mest populära gymnasieskolor. Det som gör denna skolans bibliotek speciellt är att den är integrerad med Mölnlyckes bibliotek. Det är många gymnasieskolor som kan ha tillgång till ett skolbibliotek men i många av fallen har de ingen fast anställd som arbetar där, utan lärarna turas om att bemanna det. Däremot har Hulebäcksgymnasiet tre gymnasiebibliotekarier, där två av de arbetar tillsammans med lärarna på skolan. En utbildnings bibliotekarie jobbar i ett tydligt pedagogiskt sammanhang, i samverkan med lärare för att utveckla och stödja barns och ungdomars lärande. Jag ställde frågan till gymnasiebibliotekarien om vad hon har för arbetsuppgifter, hon förklarade att det inte finns någon arbetsbeskrivning, utan hennes mål är att alla elever ska nå sin måluppfyllelse, därför har biblioteket en ide om att arbeta integrerat med skolan, hålla föreläsningar t.ex. De jobbar utifrån vad forskning säger samt hur de upplever det fungerar. De jobbar väldigt fria, det finns ingen som säger till någon att detta måste ni gör. Som hon uttryckte sig så har de ingen fast arbetsbeskrivning, utan de arbetar väldigt fritt i hänsyn till forskning och hur de upplever det. Av de anställda så krävs det pedagogisk kompetens i och med att det ingår i arbetsuppgifterna att ha undervisning kring sökmotorer, källkritik mm. Enligt Saco så är en bibliotekarie en informationsspecialist med speciell kompetens att hantera och strukturera information utifrån ett användarperspektiv. Bibliotekarier arbetar med att organisera och söka tryckta och elektroniska medier och granskar kritiskt olika informationskällors kvalitet och innehåll. 

Jag var intresserad av att veta vad det var som fick henne att bli intresserad av att bli skolbibliotekarie, om det var hennes stora passion för böcker som fick henne att drömma om att bli det sedan hon var liten. Svaret jag fick förvånade mig väldigt mycket, ”det var en slump”. Hon utvecklade sitt svar med att det var en fråga om pengar. När hon tidigare hade vikarierat på ett folkbibliotek, blev hon erbjuden ett halvt vikariat på en mindre gymnasieskola, för att få lön hade hon tackat ja till det. Hon tillade även att hon var fullkomligt ointresserad, ”av böcker?” ställde jag. ”Nej av ungdomar.” svarade hon med ett ljust fnitter. Hon hade ingen tidigare frestelse för att arbeta med ungdomar då hon påstod att eleverna inte var intresserade av att plugga, jobba i skolan. Det slutade med att hon tackade ja till erbjudandet och arbetade på det gymnasiet i 6 år, då hon ansåg att det var en fröjd. Gnistan som fick henne att stanna, fortsätta arbeta som skolbibliotekarie är lärandeprocessen, hon anser att den är rolig att jobba med och vara en del av. Hur kommer det sig att det var en slump att hon blev skolbibliotekarie då, pluggade hon till att bli det? Enligt Saco så ger biblioteks utbildningen en förberedelse för kvalificerade arbetsuppgifter inom hela informationssektorn, inom andra pedagogiska, administrativa och vetenskapliga verksamheter och inte endast vid bibliotek. Gymnasiebibliotekarien sa något liknande till påståendet. Hon sa att biblioteksutbildningen inte ger några speciella yrken, utan man kan arbeta var som, att det är mer utifrån vad du har för intressen. När man är nyexaminerad finns det inte alltid möjlighet att välja vad man vill utan man får ta det som finns. Anledningen till varför hon studerade biblioteksutbildningen, var hon osäker över, hon resonerade att det var en slump, men att hon har ett stort intresse för information, hon tycker det är roligt att kunna hitta information även om hon inte har mycket kunskaper om ämnet sedan innan. 

Det är inte ovanligt att en bibliotekarie har arbetat på flera olika slags bibliotek under sitt yrkesliv, likväl har Hulebäcksgymnasiets bibliotekarie arbetat på flera andra platser tidigare. Efter 6 år slutade hon arbeta på hennes först gymnasium, men hennes resa tog inte slut där utan hamnade på Hulebäcksgymnasiet. Hon valde att arbeta på Hulebäck då skolan har ett väldigt bra rykte i Göteborgsregionen, men även skolbiblioteket har ett bra rykte. Skolans bibliotekarier arbetar mycket annorlunda jämfört med andra skolor. De är med och arbetar i lärandeprocessen, arbetar integrerat med den uppgiften eleverna ska lösa. Lärarna på skolan kontaktar då någon av skolbibliotekarierna och säger till de att det behöver en hand med eleverna när de ska hitta information m.m. Som på varje arbetsplats eller skola så vill man ha en trevlig miljö där man känner sig bekväm i. Jag frågade därför hur hon upplevde det var att arbeta med lärarna på skolan. Hon svarade att hon känner sig som en del av personalen. Hon och hennes kollega har delat upp de olika programmen mellan de, så de har lärt känna personalen inom de programmen. Hon upplever att det inte är några problem, hon kan ta kontakt med de, planera, så det är inte svårt att samarbeta med de.

Skiljer sig det mycket mellan att vara en folkbibliotekarie och en gymnasiebibliotekarie? ”Det är en jättestor skillnad mellan de två yrkena, då min uppgift är att hjälpa er att nå eran måluppfyllelse, jag jobbar för elevens skull. På folkbibliotek har man någon allmänhet från 0-100 år.” Skillnaden mellan en skolbibliotekarie och en folkbibliotekarie är då att en skolbibliotekarie arbetar integrerat med skolan, eleverna, hjälper dem med att hitta information m.m. Under tiden en folkbibliotekarie har ansvar för allmänheten, att hjälpa de hitta information, böcker.

En skolbibliotekarie har alltså mycket större arbetsuppgifter än vad man trodde när man var liten. De har hand om allt från administrativa uppgifter till källkritik. Även om det var slumpen som ledde henne till hennes väg som skolbibliotekarie så uppskattar hon hennes arbete, glädjer sig med det hon gör.  

Vad är en klassiker? Är det en gammal bok skriven för flera hundra år sedan, fylld med litterär visdom och den finaste poesi. Eller är det något aningens mindre dramatiskt? Är det kanske en vanlig bok i din hylla som du läste en gång för länge sedan? Är Harry Potter en klassiker?

Den moderna tidens litterära värld är enorm med högvis av författare och kända verk av olika de slag. De största och mest kända av dessa verk kallas för klassiker. Tidlösa böcker som levt med oss många år. Hundratals år i vissa fall T.ex. Genji monogatari som skrevs av japanskan Shikibu Murasaki som levde 978-1014. Och det är just det, att alla klassiker som vi kan rada upp nästan alltid är väldigt gamla. Dantes gudomliga komedi och Odyssén till exempel. De har haft flera hundra år på sig att bli lästa av folk världen över vilket har givit dem statusen klassiker. Men skulle nyare böcker redan nu kunna betraktas som klassiker? Kan Harry Potter böckerna med bara 20 år på nacken som är älskade världen över av unga som gamla, sägas vara en klassiker , eller kan man säga att den kommer bli? 

För att få svar så började jag började med att läsa en intervju med Litteraturprofessorn Anders Cullhed skriven i Aftonbladet (20/8-9). Enligt honom är en klassiker en bok som generation efter generation av läsare återkommer till. Detta kan bero på om boken till exempel är välskriven, tar upp ett ämne som är ständigt aktuellt eller helt enkelt har en speciellt gripande historia att berätta. Tid skall helst ha passerat efter utgivningen och läsaren skall reagera innan vi vet vilka böcker som i framtiden kommer räknas till den exklusiva skaran, säger Anders Cullhed. Artikeln fortsätter med att han säger att en klassiker har förmågan att tala till människor utöver det egna nuet eller tiden och den måste kunna säga något i samtiden. Den måste också kunna tala vidare till kommande generationer. En klassiker har också förmågan att gestalta problem och ta upp de frågor som alltid är aktuella och intressanta. Varför vissa böcker överlever till att bli klassiker beror enligt Cullhed på om den kan tala vidare till kommande generationer. Vissa böcker är utformade till att läsas i nuet och kommer inte mycket längre än så, säger han, men det är just det som klassiker lyckas med. Språket är också viktigt, en bok med svårt, dåligt eller för akademiskt språk kan ha svårt att nå ut till massan av folk.  

Som andra steg i sökandet efter svar på vad en klassiker är besöker jag en bibliotekarie stationerad på Mölnlyckes bibliotek. Bibliotekarien går med på att svara på det jag undrar över och visar mig till ett litet runt bord. Avdelningen är tyst och vi avskärmas en aning från resten av biblioteket, gömda bakom hyllor av böcker. Bibliotikarien har bett om att få vara anonym och kommer därför hänvisas till som hen. När jag ställer mina frågor till hen om vad hen anser vara utmärkande för en klassiker svarar hen att en bok är en klassiker om den är tidlös och kan läsas under flera olika tider men ändå hålla måttet. Folk skall kunna känna igen sig i böckerna och kunna leva in i dem. Hen berättar också för mig att hen inte tycker att boken måste vara särskilt gammal heller, men gärna några år på nacken ska den ha. Som avslutning ber jag hen svara på om hen anser att en klassiker måste vara en specifik genre. Det svarar hen snabbt på med ett nej. Hen säger att en klassiker kan vara vilken sorts bok som helst som inte på något sätt begränsas av dess genre, utan kan vara allt från Sci-fi till fantasy

Nästa stop jag gör är ett besök hos Henrik Lange, serieskapare och illustratör som bland annat har gjort boken 80 romaner för dig som har problem. Boken är en samling av 80 romaner (därav några klassiker) som har konverterats till strippar på fyra rutor. Henrik, med sin djupa förståelse för romaner och klassiker av olika de slag, blir då en utmärkt person att fråga när vi söker efter svar om vad som utgör en klassiker.  

När jag frågar honom om vad han anser kännetecknar en klassiker berättar han för mig att en klassiker är något som lästs över generationer, nästan precis som skolbibliotekarien i vår första intervju sa till mig. Något som tar tag i den gamla generationen och slår an en ton hos den nya. Att den är generationsöverskridande och att det kräver kvalitet som är bra samt något i den som gör att den har blivit en klassiker. Jag undrade över vad han menade med det han sa om något som gör den till en klassiker. Han sade då att det till exempel är kvalitén och i vilken tid den skrevs i. Något som skrevs i en annan tid kanske inte skulle kunna får lika mycket uppmärksamhet idag men att när den kom var det ett steg upp i litteraturen. Till exempel skrivet från en annan synvinkel/håll. Som en romantik på 1800 talet fast skriven av en kvinna.    

 Han berättar för mig att han tycker att vissa böcker kan bli klassiker med en gång, som t.ex. Vägen, skriven av Cormac McCarthy. Men annars så spelar det inte så stor roll, men ibland vill försäljare gärna säga att det är en klassiker, även innan det blir det. Ingen kan heller döma om en bok är en klassiker, för att en bok som är populär nu behöver inte vara det ett halvår senare. Men när man ser att en bok fungerar lika bra för nästa generationen och där språket och historien nästan är tidlöst, då kan man säga att det är en klassiker. Dante tillexempel var nästan försvunnen i 300 år sen kom den tillbaka och nu är det en stor klassiker. Böcker som folk alltid återkommer till. Inte ens nobelpris gör en bok till en klassiker.   

Genren spelar inte heller någon roll enligt Henrik Lange. Det finns klassiker i alla genrer, sci fi, fantasy och romantik. Men där uppstår problem säger Lange, för ibland blir böcker kända men inte för sitt litterära innehåll utan för själva idén. Till exempel Tarzanfiguren som är 100 år är en klassiker som många känner till, men det är inte många som har läst böckerna. 

Som avslutande fråga undrade jag om det fanns några böcker som han trodde kan komma att bli klassiker i framtiden. Då svarade han Vägen, som han nämnde tidigare, samt hoppades han på Brun morgon som är en kort novell. Jag frågade honom också om han trodde att Harry Potter skulle kunna bli en klassiker. Då svarade han glatt “vad intressant att du frågade det, jag tror faktiskt att Harry Petter inte kommer bli en klassiker” Detta förvånade mig då jag själv var djupt övertygad om att just Harry Potter av alla böcker skulle komma att bli en klassiker. Han förklarade då för mig att han menade på att själva figuren kommer bli en klassiker och att om 100 år eller 200 år kommer alla fortfarande läsa Harry Potter men bara tack vare idén de bygger på. Så Harry Potter iden kommer aldrig försvinna om pojken som åkte till en trollkarlsskola med blixten i ansiktet. Vi nådde nu slutet av min intervju med Henrik Lange och han avslutar det hela med att säga att Harry Potter redan är en klassiker nu också och det är en bok som man ska ha läst i Science fiction kretsar. 

Så sammanfattningsvis då baserat på resultaten från intervjuer och läsningar kan man då dra en slutsats kring vad som är utmärkande för just en klassiker och vad titeln klassiker innebär. En klassiker kan slå an på flera olika generationer i alla tider och ändå kunna kännas lika aktuell i samtiden. Detta är tack vare flera olika faktorer. Till exempel så tar klassiker ofta upp de viktigaste frågorna i samhället. Den kan också beröra dig som läsare på ett djupt och nästan oförklarligt sätt. Men ibland så kan det räcka med en otroligt kraftfull och gripande historia som sveper in läsaren.  

Men är det allt? Som uppdagades i intervjun med serietecknaren Henrik Lange så kan ett verk bli en klassiker, kanske inte enbart för sin litterära insats, men mest för sin banbrytande ide som den bygger på. Så är då Harry Potter en klassiker lik andra, om en alls? Har J.K. Rowlings verk som kända är över hela världen uppnått alla de krav som vi har upptäckt formar en bok till en klassiker? Ja, det tror jag. Harry Potter är en karaktär som alla känner igen. Alla som har läst böckerna eller fått dem läsa för sig av föräldrarna som godnattsagor känner djupt för karaktärerna och kommer ta dem med sig till en kommande generation som jag med säkerhet kan påstå kommer känna lika starkt för dem.  

Statistiken visar tydligt att unga läser böcker allt mindre nu förtiden. För att man ska ha en bra läsförståelse är läsning av böcker viktigt. Därför kan detta bli ett problem för de elever som inte läser någon bok utöver undervisningen i skolan.  

Enligt min undersökning på samhällsprogrammet på Hulebäcksgymnasiet läser färre ungdomar böcker på fritiden. Jag frågade totalt 30 elever på skolan och det var bara 10 stycken som faktiskt hade läst en skönlitterär bok utanför undervisningen. Men hur är det egentligen, har läsningen minskat bland ungdomar över lag eller inte? och vad beror det på.  

Bokmässan börjar närma sig men vad har böcker egentligen för betydelse för unga. Enligt Svenska Förläggarföreningen har läsningen bland unga runt 15-24 års åldern minskat ända från 59% till 36%. Min lärare sa då att jag skulle undersöka hur många på skolan som faktiskt läser böcker utanför undervisningen. När jag gick runt och frågade olika elever på samhällsprogrammet om de hade läst en bok utanför skolan de senaste året svarade väldigt många nej och mångas svar var också att det inte var kul utan att de hellre kollar på film. Jag ville därför fråga Samhällsprogrammets rektor på Hulebäcksgymnasiet Börje Persson vad han tyckte om detta. 

-Synd, eleverna läser nu mera nästa bara på skärmarna vilket jag tycker är dåligt. Tillexempel använder många elever skärmarna innan läggdags. Om de istället hade läst i en bok innan läggdags hade de fått en bättre läsförmåga men det är även bättre för nedvarvningen.  

Kan elevernas betyg påverkas beroende på hur mycket man läser? 

-Om man läser mycket litteratur har man lättare att ta till sig andra slags texter i olika slags sammanhang och det kan i sin tur hjälpa än i skolan.  

Eleverna på Hulebäck har väldigt goda förutsättningar med sin läsning då de har ett väldigt stort bibliotek med gymnasiebibliotekarier. Borde inte det få dem att läsa mer? 

-Vårt bibliotek är något vi är väldigt stolta över och det är något som faktiskt utnyttjas en del men eleverna hade faktiskt kunnat utnyttja det mer än vad de gör.  

Efter min intervju med Börje ville jag se hur läsning bland unga är generellt och de som faktiskt läser mest är kvinnor och de yngre och äldre åldersgrupperna. En genomsnittlig dag under 2017 läste 44% av kvinnorna en bok medans männen låg på 30%. Genom denna statistik kan man koppla det till varför det går som det går för olika elever i skolan. Det är inte bara stor skillnad bland de olika könen när det gäller läsning utan också mellan åldersgrupperna. Den åldersgruppen där läsning är vanligast är mellan 9-14 årsåldern, det var 60% som hade läst en bok en genomsnittlig dag under 2017. I åldersgruppen 15-24 läste 36% en bok en genomsnittlig dag under 2017 och i den äldsta åldersgruppen 65-79 var det 39% . De två grupperna där man läser minst är 25-44 år och 45-64 år och båda de grupperna låg på 31%.  

Sammanfattningsvis har som sagt läsningen bland unga över lag minskat som statistiken visar. Som Börje sa i intervjun har läsning av skönlitterära böcker en koppling till ens resultat i skolan då man kan ha lättare för sig att ta till sig andra slags texter om man har läst mycket utanför undervisningen. Därför kan siffrorna från statistiken vara lite oroande.