Alfred Nobel, dynamituppfinnaren, mannen som instiftade Fredspriset, har bidragit med en av de viktigaste uppfinningarna inom människlighetens historia. Dynamiten var i Nobels vilja inte ett krigsvapen utan ett sätt att hjälpa sin far i hans byggarbete. Ja, dynamiten är inte ett krigsvapen men används numera för krig istället för att användas inom byggarbete. Nanna Stenberg-Gustafsson berättar i sin artikel ”Affärsmannen, uppfinnaren och fredsvännen Alfred Nobel” (Vetamix 2017-12-09) att Nobel efter sin död testamenterade hela sitt kapital till fonder, där räntan skulle delas ut i form av pris i fem olika kategorier oberoende av kön eller nationalitet till människor som hade givit världen nytta och glädje. Men medan Nobel testamenterade sitt kapital till fred i världen, blev hans upptäckt ett krigsvapen i världen.

Även inom litteraturen är vetenskap i fel händer ett populärt tema, där författarna varnar sina läsare om forskningen inom känsliga områden. I romanen Frankenstein av författaren Mary Shelly (1818) beskrivs hur huvudpersonen skapar en varelse utan att ta hand om den, och senare blir varelsen ett hot mot människor i närheten. Därmed visar Shelly vetenskap som hamnar i fel händer som en skrämmande vetenskap. Shelly visar i sin roman att vetenskap kan vara mycket skadlig i vissa fall, framförallt om den används utan att tänka på dess konsekvenser. Å andra sidan finns det forskare som strävar efter ekonomi och att bli kända. De forskarna kan skada andra människor, bara för att kunna visa att det är de som upptäckte en metod eller löste ett problem. Ett exempel på sådana forskare kommer fram i filmen Lejonkvinnan (2016). Lejonkvinnan bygger på en roman som är skriven av Erik Fosnes Hansen. Hansen visar i filmen ett barn som föds med hår över stor andel av kroppen och forskaren som upptäckte hennes sjukdom använde den för att vinna pengar på det. Slutligen blir flickan uppvisad på en cirkus som ett sätt att tjäna pengar på. Då har kvinnans sjukdom använts som ett sätt att vinna pengar istället för att kunna identifiera en sjukdom som kanske kommer spridas mellan människor.

Sammanfattningsvis är vetenskapen människans väg mot moderniseringen, den bör användas för att bygga ett nytt samhälle. Ett samhälle som byggs upp med hjälp av forskare som använder vetenskapen för människlighetens framgång kan ha tillräckligt hög status. Det är också viktigt att vetenskap hamnar där den borde och inte användas av vem som helst, annars kan krig eller pandemier vara den slutliga produkten som sprids i samhället. Både Mary Shelly och Erik Fosnes Hansen visar i sina skrifter att vetenskap som används av ekonomisträvande forskare inte ger någon nytta till mänskligheten, utan sprider våld bland vissa samtidigt som den skadar andra. Nanna Stenberg-Gustafsson berättar att Nobels, eller som han också kallas: fredsprismannens, upptäckt av dynamiten ledde till värre krig istället för att leda till underlättat liv för byggarbetarna. Därför är det viktigt att människan behåller vetenskapen och framförallt den känsliga vetenskapen i säkra händer annars kan det leda till oförväntade utmaningar.