SVT.se skrev en artikel 2017 med titeln -"Sovmorgon gör susen för betyg, visar forskningen".

I artikeln bevisar man på en undersökning man har utfört på eleverna i Smedshagsskolan, där har man prövat att ändra starttiden till 9.00 för att se om det kan ge några förändringar.

-Allt färre elever kommer försent och det är pigga ögon som möter mig i korridorerna. Vi kan se att koncentrationen ökar och meritvärdet höjts, närvaron är mycket bättre nu och det är ju en föresättning för att de ska kunna ta till sig kunskaperna, säger Lolitha Nilsson, rektor på Smedhagsskolan.

Att senare sovmorgnar ger bättre resultat är dock inget nytt då ett forskningsprojekt 2013 inleddes på University of Minnesota. Man såg en stor effekt hur både välmående och studieresultat ökade efter att man införskaffat en senare start-och sluttid i skolan på 50 minuter.

Sömnbrist är ett stort folkhälsoproblem. Det kan ge större konsekvenser på både kort -och lång sikt.

-Sömnproblem är relaterat till ökad risk för till exempel diabetes, utbrändhet och depression, säger sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet i Stockholm.

Cirka 1500 personer begår självmord varje år och över 150 000 personer har självmordstankar. Den största faktorn till att människor tar sitt liv är på grund av depression. Bristen på sömn kan i många fall leda till depression och därför vill vi också ha bort sömnbristen för att minska att självmord och självmordsförsök ska inträffa.

altinget.se skriver 2019 att ”Den forskning som finns på området indikerar att eleverna mår bättre, presterar bättre på prov och får ökad närvaro när första lektionen flyttas fram. Det här är en otroligt enkel åtgärd för att förbättra svensk skola som dessutom har tydligt stöd från forskning, om vi politiker bara vågar.” De menar på att blanda in politiker i frågan om senare skolstart och sedan kan enkelt åtgärda att svenska skolor ska få börja och sluta senare.

Var tredje elev lider av sömnrubbningar, sömnen kontrolleras helt av våran hjärna och när barn kommer upp i puberteten så förskjuts den normala dygnsrytmen. De betyder att fler tonåringar blir piggare fram mot kvällen vilket ger en effekt av att de flesta elever är klarvakna vid midnatt och det blir svårare för dem att orka upp och kliva upp ur sängen nästa morgon.

Tendensen att vilja sova längre infaller ofta vid puberteten och gör det svårare att somna in jämfört till en äldre människa. Detta är en klar biologi, hävdar Marianne Ors barnneurolog och överläkare vid neurofysiologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus.

Man säger att genomsnittet av elever idag går upp 2 timmar innan skolstart för att göra sig redo inför dagen. Låt oss då säga att skolan startar vid 08.00 och eleverna går upp vid 06.00, om de sedan kvällen innan går och lägger sig klockan 23.00-00.00 på natten så får eleverna cirka 6-7 timmars sömn. En tonåring behöver 9 timmar sömn per natt för att ha kapaciteten att göra sitt bästa nästa dag.

Många är emot sovmorgnar eftersom att dagarna skulle sluta senare vilket kan leda till krock med träningar och lärare som inte hinner hämta barnen från exempelvis dagis.

Skillnaden är den att allt det elever gör under sin skolgång, kommer påverka hur deras framtid ska se ut därför behöver de all den support de kan få. Att sluta 60 minuter senare än vanligt, det ska inte behöva vara ett hinder för att få upp elevernas välmående och betyg.

Avslutningsvis vill jag säga att bristen på sömn är ett ämne vi bör ta mer allvar på och göra något åt. Vi vill ha friska och glada ungdomar i vårat samhälle, framtiden bygger på dem så låt oss alla ge dem de bästa vi kan för att skapa ett stabilt samhälle.

Alla elever borde få tillräckligt med sömn för att ha möjligheten att få en bättre chans att öka på sitt meritvärde som kommer att spela en stor roll i framtiden.