Trots att de flesta av oss idag materiellt har det bättre än någonsin, så är den psykiska ohälsan större än någonsin. Efterfrågan på kompetenta personer för att hjälpa till att tackla dessa problem är därför stor, varför psykologer är och fortsatt kommer att vara ett viktigt yrke även i framtiden. Enligt arbetsförmedlingen bristen på psykologer tilltagit under 2000-talet, och arbetsförmedlingen förutspår att bristen kommer tillta ytterligare till år 2025, och även i fortsättningen vara ett yrke som efterfrågar mer arbetskraft. Detta kan dock motverkas, t.ex genom att utöka antalet utbildningsplatser vid Psykologprogrammet på universiteten, eller att godkänna fler psykologer med utländsk examen för arbete i Sverige.

Lång och krävande utbildning - med många inslag

Yrket kräver en 5-årig utbildning på universitet, samt 1 års praktisk tjänstgöring som PTP-psykolog för att få en fullvärdig yrkesexamen för att jobba inom yrket. Detta eftersom att psykolog är ett legitimationsyrke. Psykologprogrammet på universitet är ett av de populäraste i Sverige, antagningspoängen är mycket hö. För att bli behörig till programmet krävs Grundläggande behörighet och Matematik 2, samt Samhällskunskap 1b / 1a1 + 1a2 från gymnasiet. Studierna kräver ofta mycket tid och engagemang då det är många saker och metoder som ska läras in. Några områden som vanligen omfattas är biologisk psykologi, utvecklingspsykologi, socialpsykologi och sociologi. 

Många valmöjligheter efter examen

Som psykolog jobbar man med att diagnostisera, utreda och behandla olika psykiska tillstånd och sjukdomar. En psykolog kan även ge samtalsstöd och hjälpa personer att rådgöra kring svåra problem. Arbetsplatserna varierar mellan diverse mottagningar, personalvetare på företag och privata kliniker. Vissa psykologer jobbar enbart med enskilda personer, andra ägnar sig åt gruppterapi och somliga har även höga positioner inom stora företag. Forskning inom psykologi bedrivs också frekvent, och går att påbörja direkt efter avslutad examen på 300 högskolepoäng.

Den vanligaste psykologiska behandlingsformen som implementeras idag är s.k KBT (Kognitiv beteendeterapi), vilket kortfattat innebär att klientens rädslor och beteenden kartläggs i olika sammanhang, för att sedan bearbetas så att de inte ska utgöra en orsak till t.ex ångest. Något som även används relativt frekvent i Sverige är psykodynamisk terapi, s.k PDT. Denna skiljer sig en aning från KBT, och fokuserar snarare på hur livshändelser påverkas beteendet idag. 

”Jag är nästan konstant fullbokad dagligen”

Elias, 26, är nyutexaminerad psykolog efter 5 års studier på Lunds Universitet och 1 års tjänstgöring som PTP-psykolog hos en mottagning för Region Norrbotten. I höst har han precis startat upp en privat klinik i Uppsala, och bokningarna av klienterna bara rullar in, säger han. "Jag trodde aldrig att utfallet skulle bli såhär bra, jag är nästan konstant fullbokad dagligen". Elias tror att det huvudsakligen beror på att allt fler behöver psykologisk vägledning i samhället, inte minst nu under en pandemi, vilket utmanar ens känslor på många olika plan. 

- Vi får en allt bättre världsuppfattning och tillgång till mer information, detta leder såklart till att många negativa känslor fastar i vårat ältande. Kommer jag ha kvar mitt jobb? Varför lämnade min partner mig? Vad är meningen med livet? Detta är vanliga frågor som många kommer hit för att ha hjälp att tackla, medan vissa bara är här någon enstaka gång för ett samtal, genomgår vissa långa sessioner av behandlingar för att kunna leva ordentligt igen. Mina sätt att behandla varierar från person till person, vissa har väldigt intrikata problem som är väldigt latenta, vilket kräver mer arbete i form av utredningar och analyser. Det gäller att var respektfull och kunna analysera, diskutera med och lyssna på alla, utan att själva ta kommandot. 

”I framtiden kan lönerna komma att öka”

- Andra vill bara ha stöd för att kunna kämpa sig fram genom livet, jag försöker se alla personers unika beteende och i samråd med klienten upprätta en plan och ett mål. Den vanligaste behandlingsformen jag använder är utan tvekan KBT, men under senare tid har även en ny metod blivit intressant (Metakognitiv terapi). Denna metod använder jag ofta med personer som uppenbart mår dåligt av själva tänkandet, metoden går enkelt sagt ut på att kunna frigöra sin egen person från tankarna, tillägger Elias. 

- Arbetstiderna på en allmän klinik uteslutande ligger mellan ca 8-17 under vardagar. Den regionala Akutpsykiatrin har dock öppet dygnet runt, dit kommer de med brådskande psykiska ärenden, det kan t.ex röra sig om självmordsförsök eller panikångestattacker. För att jobba där måste man vara mycket stresstålig och kunna ta snabba beslut. På min egna privata klinik utnyttjar jag dock helgerna när de allra flesta har tid och behov att prata av sig, medan de traditionella klinikerna är stängda, avslutar han skrattande. Min första ingångslön vid tjänstgöring hos Region Norrbotten låg på ca 35 000 kr före skatt, som egenföretagare ligger det på runt 50 000 kr, men då sköter jag också ekonomin parallellt med klientsamtal. Snittlönen för en psykolog brukar ligga runt 40 000 kr. I framtiden tror jag att lönerna faktiskt kan öka, iallafall för oss med privata mottagningar, folk har blivit villiga att avsätta mer pengar för att hitta en meningsfull tillvaro. 

”Globalisering och digitalisering kommer förändra arbetsmarknaden”

När vi frågar Elias om psykologer i samhället och hans syn på framtiden suckar han en aning, och börjar sedan berätta hans infallsvinklar.

- Ibland ångrar jag mig faktiskt att jag valde detta, jag har dragit på mig 5 år av studielån för att sitta och lyssna på andras problem. Under andra stunder tycker jag att det är ett privilegium att människor vill ha hjälp av just mig. Vill man jobba utomlands bör man passa sig för detta yrke, då landets officiella språk är A&O för arbete. I Norden brukar det gå att få ett examensbevis i respektive land, men i Europa och världen är det svårare. Men i takt med globalisering de kommande åren och en övergång till mer engelskspråkig verksamhet kan det mycket väl förändras snabbt, jag tror att mobiliteten för psykologer i världen kommer att ta fart de kommande åren. Redan idag ser vi att forskare inom psykologi och beteendevetenskap samverkar världen över, vilket aldrig skulle varit aktuellt för endast 20-30 år sedan, och utvecklingen kommer fortsätta. Samtidigt som globaliseringen tilltar finns en risk att behovet av psykologer kan minska, då även digitaliseringen effektiviserar mycket. T.ex har jag redan idag en del videomöten med klienter, något som aldrig varit gångbart för ett par år sedan. Med videomöten och digitala behandlingar minskar också behovet av fysisk personal, vilket skulle kunna vara en del i lösningen på dagens brist. Det gäller att kunna vara flexibel och anpassningsbar, arbetssätten förändras hela tiden. 

Elias tror dock att behovet efter psykisk hjälp inte kommer att stagnera i framtiden, inte ens om 100 år. 

”Hoppas att fler väljer att söka sig mot en mer meningsfull tillvaro”

- Trots att de allra flesta har det materiellt bättre än någonsin, mår vi sämre än någonsin. Vi ser bara eländet, och bortser från det som vi faktiskt har och är perfekt. Idag är det många som grubblar över klimatförändringarna, fattigdom eller potentiella världskonflikter, och den oron kommer förmodligen tillta de kommande åren. Sedan så upptar även klassiska frågeställningar som ”Varför avvisade den där tjejen mig?” eller ”Kommer min bostad gå att sälja om 10 år?” mångas tid. Min uppgift i framtiden kommer bli att få folk att omfokusera grubblandet till andra saker, för grubblandet löser inget, utan ger endast upphov till ångest. Jag tror och hoppas att fler väljer att söka sig mot en mer meningsfull tillvaro, där kommer vi psykologer vara till hjälp i framtiden.