Hur ska man prata med anhöriga som tror på konspirationsteorier?

Publicerad 2021-11-29 15:00

Trots att allt fler individer i Västvärlden har det bättre än någonsin, är det politiska klimatet i samhället troligen mer polariserat än tidigare i modern tid. I många länder finns idag en utbredd skepsis mot institutioner och myndigheter och många känner sig idag inte inkluderade i samhället. Ur dessa förhållanden, i synnerhet under coronapandemin, har en sedan långt tillbaka existerande företeelse fått ytterligare fäste - konspirationsteorier.

 

Företeelsen är inte helt ny, den har oftast tagit fart i anslutning till stora världsomspännande händelser, t.ex 11-septemberattackerna i USA eller estoniakatastrofen. Inte sällan är konspirationsteorier heller sammanväxta med rasism och antisemitism, oftast framställs en global judisk världselit. Något som under 2000-talet varit en av de mest framstående konspirationerna är vaccinförnekelse - vilket fått rejäl spridning under senaste året. När internet och sociala medier dessutom fått ett allt större utrymme i de flestas liv får konspirationsteorier ytterligare svängrum. Detta trots att problemet med konspirationsteorier uppmärksammas allt mer från media och myndigheter. Många stöter idag på teorierna från vänner i Facebookflöden, på Internet eller t.o.m vid släktmiddagar. Allt fler frågar sig idag; Hur ska man prata med anhöriga som tror på konspirationsteorier?

Många konspirationsteoretiker är extremt lojala till sina teorier, och oftast har de en dogmatisk världsuppfattning som bygger på dessa. Detta enligt EU-kommissionens digitala informationsbroschyr ”Så upptäcker du konspirationsteorier - Så talar du med någon som verkligen tror på konspirationsteorier”, framtagen i samarbete med Michael Butter, John Cook och Stephan Lewandowsky. Broschyren listar flera saker som bör tas i beaktning när man samtalar med andra som tror på konspirationsteorier. Bl.a bör man vara medveten om att många konspirationsteoretiker oftast tror på flera teorier och kommer med högsta sannolikhet argumentera för sin uppfattning. Något som också bör beaktas är att ett framförande av argument som ifrågasätter teorierna kommer sammanlänka dig själv som en del av konspirationen individen tror på. Det finns dock en uppsjö av saker man faktiskt kan använda för att ha en dialog med anhöriga om konspirationsteorierna, i samma informationsbroschyr tas flera saker upp. Något som också nämns av broschyren är att uppmuntra en öppen debatt och frågor. Att själv ställa frågor för att få igång självreflektion är också något som tas upp. Vidare tas det upp att det är viktigt att kunna gå varsamt fram och använda flera olika källor, istället för att gå fort fram är det viktigare att fokusera på enkel fakta och logik. Man kan enligt broschyren också ta hjälp av f.d konspirationsteoretiker som en gång haft samma uppfattningar. Dessutom är det viktigt att också kunna visa medkänsla, då personer som tror på konspirationsteorier ofta kan vara genuint rädda och oroliga, skrivs det i broschyren. Något som också belyses är att det är viktigt att inte tappa modet om man ”misslyckas”, utan istället försöka igen senare.

I artikeln ”Så pratar du med den som tror på konspirationsteorier”, Dagens Nyheter, intervjuar Hans Arbman psykoterapeutern Helena Löfgren om Konspirationsteorier och hur ett eventuellt bemötande till personer som omfamnar dessa kan se ut. Att inte vara för hård och inte heller bryta kontakten är något som Löfgren menar är viktigt om man har en anhörig som tror på konspirationsteorier. Enligt henne gäller det istället att vara mer empatisk, upprätthålla ett lugnt temperament och undvika att ta i med uttryck som ”Foliehatt” eller att förlöjliga personen. Detta eftersom att det utvidgar en redan djup spricka och försvårar en senare dialog. Istället menar Löfgren att det är viktigt att ställa frågor och försöka förstå hur personen fått de uppfattningar denne har, vilket samtidigt gör att personen inte känner sig motarbetad. Genom att ställa frågor kan man enligt Löfgren ge upphov till kritiskt tänkande hos personerna och således också en förmåga att ifrågasätta sina källor. Hon berättar också att det kan vara lätt att tappa hoppet när personen tar sats med argument, vilket dock kan ha dubbla syften - både att övertyga sig själv och den andre. Personen kan enligt Löfgren dölja inre tvivel och det kan också vara svårt för personen att ifrågasätta sin egna världsbild. 

I samma artikel intervjuas också psykoterapeuten Jacob Carlander, som menar att man som anhörig till en som tror på konspirationsteorier hamnar i ett dilemma där relationer står mot uppfattningar. Carlander hävdar att det är viktigt att uttrycka relationens betydelse, men också betona att man inte delar uppfattningen personen har, dock utan att ge sig in i en diskussion. Han menar också att det kanske går att dra nytta av relationen, t.ex. genom att fråga ”Hur blir det för dig när jag inte delar din uppfattning?”, istället för att framhäva logiken, som enligt honom redan är ”slagen ur spel” i dessa situationer. Dessutom menar Carlander att det är viktigt att kunna se andra aspekter hos personen. T.ex. kan det handla om att se till att de sköter sina studier eller jobbet eller att fortfarande kunna umgås tillsammans. Dock utan att köpa personens resonemang, vilket endast stärker personens verklighetsuppfattning och gör det svårare att hitta en väg ut.

Utifrån EU-kommissionens broschyr och DN:s intervjuer med de två psykoterapeuter är det tydligt att det inte finns något exakt givet svar på hur man ska gå tillväga för att prata med anhöriga som tror på konspirationsteorier. Vad som däremot kan urskönjas från samtliga källor är att det är viktigt att kunna föra dialogen med ett lugnt och empatiskt temperament, utan att personen känner sig motarbetad. Att tro på konspirationsteorier kan enligt artiklarna också vara ett symptom på rädsla eller oro. Något som både EU-Kommissionen och psykoterapeuten Helena Löfgren hävdar är att det är viktigt att försöka få reda på hur personen börjat tro på konspirationsteorier. Genom att ta ett steg i taget och ställa öppna frågor, samt fokusera på logik och enkla fakta går det att försöka få igång en självreflektion. Psykoterapeuten Jacob Carlander menar dock att logiken oftast redan är satt ur spel hos en sådan person. Därför menar han istället att man kan dra nytta av relationens existens, och fråga hur personen ser på en relation där den en själv inte hyser några konspirationsteorier. Carlander menar också att det är viktigt att också se aspekter utanför konspirationsteorin för att fortfarande kunna upprätthålla en relation tillsammans, utan att köpa personens teorier. En annan sak som nämns är att personer som tror på konspirationsteorier också kan framföra sina egna argument ”hårt”, något som lätt kan få en att avstå från dialog. Här är det istället viktigt att inte gå för fort fram, och ha möjlighet att återuppta en dialog senare. Sammantaget kan man säga att det viktigaste är att upprätthålla ett lugnt och empatiskt temperament, ställa frågor för att få igång självreflektion, försöka fokusera på fakta och logik i den mån det är mottagligt och inte vara rädd att ”misslyckas”, utan att kunna ha möjlighet att fortsätta dialogen senare.

 

Källor: (1) EU-Kommissionen, broschyr om Konspirationsteorier, hämtad 11/11-21, (2) Dagens Nyheter, artikel med Psykoterapeuterna Helena Löfgren och Jacob Carlander, skriven av Hans Arbman
Skribent
Research

Dela

Elevartikel

Aya Najib
14 jan
Elevartikel
Ichigo121212/Pixabay
13 jan
Elevartikel
Pexels.com
22 dec
Elevartikel
21 dec
Elevartikel
Cornelia Saidi
20 dec
Elevartikel
17 dec
Elevartikel
Nils Clase
17 dec
Elevartikel
17 dec
Elevartikel
17 dec
Elevartikel
16 dec
Elevartikel
16 dec
Elevartikel
by U. S. Fish and Wildlife Service
16 dec
Elevartikel
15 dec
Elevartikel
"Yngeredsfors, vattenkraftverk i Ätran." by Fotograf okänd, / Järnvägsmuseet is marked with CC PDM 1.0
15 dec
Elevartikel
14 dec
Elevartikel
Axel Harkén
14 dec
Elevartikel
14 dec
Elevartikel
"Grand Theft Auto IV - Stylized (3)" by William Hook is licensed under CC BY-SA 2.0
14 dec
Elevartikel
Erik Backman
14 dec
Elevartikel
Linus Granat
14 dec
Elevartikel

Redaktionen

21 dec
Professional
25 okt
Professional
13 okt
Professional
24 sep
Professional
05 jul
Professional

Mobilestories Poll