I dagens Sverige finns många samhälleliga problem bland de är det gängskjutningar. I programmet veckans brott, SVT (Youtube klipp) ”Hur mycket dödligt det är i Sverige” (12/2020) berättas det om en studie från 2017 som handlar om länder där människor dör på grund av skjutningar. Enligt studien ligger Sverige på platsen 112te men när det kommer till Europa befinner sig Sverige på fjärde plats med 0.4 per 100 000 invånare. Det påtalas också att Sverige ligger på första platsen när det gäller antalet skjutna personer (män) mellan 15 - 29 år och jämför med Tyskland skjuts det tio gånger mer unga män. Det är skräckiga siffror. I programmet påtalar Gunnar Appelgren, kommissarie och expert på gängkriminalitet att siffrorna är som de är på grund av mindre straff och att de gäng kriminella i Sverige inte är organiserade vilket gör att de saknar lojalitet jämfört med gängkriminella i Tyskland där de är organiserade och hierarki styrda.

Enligt Mayi (2013) ”Gängkriminalitet-föreställningar om riskfaktorer för ett medverkande” en kvalitativ studie om ungdomars föreställningar, utifrån en integrerad kriminologisk teori refereras det en rapport som är skriven av (National Crime Prevention Centre, 2007). Enligt Mayi berättar rapporten om att det finns olika faktorer som formar ungdomar. Bland de faktorer som nämns är avvikande vänner, fördelarna med gängmedlemskap, prestationer i skolan och familjen vilket innebär föräldrarnas utbildningsnivå, familjestruktur, den finansiella stressen, syskonens antisociala beteende och dåligt band till familjen. Det refereras också andra undersökningar som berättar att ungdomar som har ca sju eller fler riskfaktorer har tretton gånger större risk att hamna i gäng jämfört med ungdomar med mycket mindre riskfaktorer. Enligt en annan forskningen som refereras i undersökningen motiveras människor att medverka i gängkriminella grupper dels för att ha sociala band och ekonomisk vinning samt känna sig trygga. Men det finns krav för att få medlemskap som exempelvis att ha ägodelar eller göra brottsliga handlingar. I studien berättas åtgärder som kan hjälpa människor att gå ur gängkriminalitet till exempel att prata med föräldrarna, socialtjänsten och att se en annan väg än gäng. Polisnärvaro för att minska gängkriminaliteten syns som irrelevant.

Det som är negativt med gängkriminalitet är att brott ökar, Sverige får negativ bild utåt, det blir mer misshandel, skjutningar, explosioner och kostar samhället ekonomiskt. Enligt Henrik Andershed, (2020) ”Vad kostar brotten samhället? professor i kriminolog och psykologi påtalas det hur man kan förebygga brott och vad det kostar samhället. Andershed hävdar att brott kostar samhället mycket och ger exempel. Enligt Andershed kostar en lindrig misshandel samhället 200 000 kr, en alvarlig misshandel 1 000 000 kr under året det sker och kan kosta 30 000 000 kr längre fram.

Förutom planeringen av att skaffa 10 000 anställda poliser inför år 2024 har det presenterats nya lagar av regeringen som innehåller 34-punktsprogram med förslag på åtgärder mot gängkriminalitet. De 34-punktprogram består av fyra delar, verktyg i brottsbekämpning, påföljder, bryta tystnadskulturen och förebyggande av brott.