Jag får samma fråga om och om igen ”Vad ska du nu välja för linje?” Varje gång är det samma svar ”jag vet inte riktigt, tänker kanske gå mode eller frisör men jag är inte säker ännu.” Jag är faktiskt inte säker på vad jag ska välja, det är ju min framtid som skrivs i sten fastän alla säger att man kan ändra sig och byta. Men alla dessa människor som låtsas som de vet allt, har de verkligen koll? De vuxna i mitt liv sökte till gymnasiet för 15+ år sedan, sen dess känns det som att systemet ändrats 100 gånger, så hur mycket har de egentligen att säga till om?

Alla har haft stora beslut som svävat över huvudet någon gång, men hur ska man göra när man måste skjuta i blindo. Barnet i en vill välja det säkra valet men resten vill utforska nya delar av samhället och känna sig fri. Det finns så många viktiga val man ska göra där man inte vet svaret, ska man gifta sig, flytta hemifrån, sälja huset, skaffa barn, köpa bilen… Man kan helt enkelt inte veta svaret innan man gjort valet. Om man säger ja, kommer det bli en dans på rosor eller kommer det spåra ur?

Vem ska man egentligen lyssna på? Lärarna säger en sak medans alla kompisarna vill gå på samma skola, ens föräldrar vill att man ska få jobb direkt efter studenten, andra gymnasieelever säger att man ska välja något man tycker är kul, men vad vill jag? Vill jag gå en linje som är rolig, där jag får vara kreativ och träffa nya människor, fastän jag kanske inte får ett jobb eller vill jag gå en dö-tråkig linje där det bara är prov och inlämningar men få en bra framtid. När man ska söka gymnasie linje finns det hur många som helst att välja mellan. De vanligaste inriktningarna är samhälle, natur samt estetiska. Eleverna får ett inlogg på en hemsida där de kan ranka sina val, efter några veckor ska man skriva på pappret med valen och lämna in till studievägledaren. Man ska alltså bestämma vad man vill göra i resten av sitt liv när man bara är 15.

Min pappa och farfar vill att jag ska bli rörmokare eller elektriker, dom säger att så länge vi människor bor i hus så kommer det finnas jobb men min farmor säger att det är för slitigt. Varje person i mitt liv har alltså en åsikt på vad jag ska göra med mitt liv. Jag försöker hålla de ute och välja vad som är bäst för mig men är det egentligen så lätt? Jag har ju lyssnat på mina föräldrar hela mitt liv och nu ska jag helt plötsligt sluta och ta mig ut i den stora världen. Vilken linje är den rätta linjen? Kanske så blir alla val rätt tillslut bara man bestämmer sig.