Justitieminister Gunnar Strömmer: ”Skjutningarna är ett enormt misslyckande för Sverige”

Publicerad 2023-06-14 15:45

Gunnar Strömmer, (M) justitieminister har aldrig vaknat av en sprängning eller skjutning men däremot av hovrande helikoptrar. Nu vill han satsa på att stötta familjer och på skolan för att hindra gängen från att rekrytera unga.     

 

Guuled: Hur viktig är Järvaveckan för dig?

– Det här är för mig en årlig händelse som är förenad med väldigt mycket positiva erfarenheter. Det var första gången som jag pratade här. Jag har varit här som besökare och haft andra roller tidigare. Jag tycker att det här är en väldigt positiv och unik mötesplats.

Foto; Gerdn Hossein

Guuled: Ditt parti har lovat så mycket när det gäller att stoppa kriminalitet. Men varför ser jag fortfarande ungefär tio ungdomar sälja droger, öppet utanför mitt hus? Jag ser det dagligen. Varför är det fortfarande så?

–  Därför att problemen är så djupa och så vida och utvecklingen har gått så väldigt långt att den kommer ta tid att vända. Men desto viktigare är det att vi använder tiden på ett bra sätt. Jag har varit justitieminister i ett halvår nu och försöker varje dag göra saker som jag är övertygad om på lite sikt kommer vända den här utvecklingen så att det i alla fall blir färre än de där tio personerna, helst inga alls, som säljer droger utifrån ditt hus.

Guuled: Har du någonsin blivit väckt av skjutningar eller sprängningar?

–  Nej, Det kan jag nog inte säga. Däremot har jag väckts ganska många gånger av hovrande helikopter ovanför mitt bostadsområde. Därför att det är ganska nära, där jag bor har det skett skjutningar och även sprängningar. 

Guuled: Varför sker det fortfarande skjutningar och sprängningar?

Guuled Mohamed

– Det är ju ett fruktansvärt misslyckande för Sveriges som land. Förra året var det över 60 dödliga skjutningar i Sverige. Man kan jämföra med Norge som haft 4, Danmark, 4 och Finland 2. Det har gått väldigt långt i Sverige. Jag var själv och hälsade på familjer i Hässelby som fick sina radhus utsprängda i ett bombdåd här i mars månad. Det var som en krigsskådeplats. Så det är en mycket berättigad fråga. Det får inte hända, men det gör det. Och nu måste vi göra allt vad vi kan för att vända på den här utvecklingen. Det gör vi på olika sätt. 

Guuled: Hur har ert parti tänkt jobba förebyggande mot rekrytering av unga till gängen?

– Det finns en massa olika saker man måste göra. Dels tror jag att man måste låsa in fler av de som leder gängen som ägnar sig åt rekryteringen. Vi har just infört ett hårt straff för den som rekryterar barn till de kriminella gängen. Men sedan vill man helst att barn inte ens ska komma i närheten av det. Det handlar väldigt mycket om familjen. Att understödja och hjälpa familjer och föräldrar att vara bra föräldrar. Det handlar om att satsa på skolan. 

– En av grundskolorna här ute beskrevs för några år sedan som en av Sveriges sämsta skolor. De har nu gjort en fantastisk resa. Nu har över 80 procent av eleverna behörighet till gymnasiet. Att satsa på skolan och säkerhet och trygghet på skolorna är jätteviktigt. 

Guuled: Tycker du att längre fängelsestraff är den bästa lösningen för unga som är med i gäng?

– Jag ska inte säga att det är den bästa lösningen, men det är nog en av lösningarna. Det beror lätt på vilken ålder vi talar om. Man måste ha fyllt 15 år för att kunna få ett straff. Då är straffet inte fängelse, utan man har en särskilt påföljd för ungdomarna. Man hamnar på särskilda hem för unga. 

– För de som begår de allra grövsta brotten så tycker jag att det är rättvist och viktigt med höga straff. Det handlar om brottsoffren. Mot unga människor vill man framförallt arbeta med andra verktyg. Det finns olika ungdomspåföljder. Man talar om ungdomsvård, ungdomstjänst, ungdomsövervakning. Man kan göra många andra saker som man hellre vill sätta in i ett tidigare skeda än att behöva låsa in unga människor. 

Guuled: Ja, hur tänker du hjälpa barnen som har det svårt i skolan i de utsatta områdena?

– Min erfarenhet är att det finns barn som har svårt i olika skolor, i olika delar av både Stockholm och olika delar av landet. Det är nästan alltid samma sak som behövs. Duktiga lärare, duktiga rektorer och skolledare. Jag tycker att man ska rensa bort allt i skolan som faktiskt inte handlar om undervisning. Att ställa höga krav men också ge stöd och hjälp för att så många som möjligt ska kunna klara sina betyg.

– Sedan finns det ett problem som är väldigt utbrett och det är psykisk ohälsa. I en del fall handlar det om funktionsnedsättningar som till exempel ADHD och andra nedsättningar av det slaget. Det har jag själv erfarenhet av och vet hur viktigt det är att man i ett tidigt skede får hjälp och stöd för att kunna ta sig an den typen av utmaningar på rätt sätt kunna förbättra möjligheten för barnet att kunna göra sig själv rättvisa i skolan. 

Guuled: Enligt en SCB-undersökning så är ungefär 50% av tjejerna i gymnasiet extremt stressade på grund av skolan. 30% av dem lider av hälsoproblem. Hur tänker du hjälpa dem?

– Ja, det är en bra fråga. I grund och botten måste jag tro att lärare och rektorer svarar på det. Det är klart att negativ stress och press är aldrig bra. Samtidigt måste man också skicka med att livet är ganska stressigt och pressigt.

När man går vidare till gymnasiet så är man på väg ut i vuxenvärlden. Sedan ska man till universitet kanske eller man ska ut i arbetslivet. Här får man också finna sig att förväntningarna och kraven ökar ju äldre man blir. Men självklart ska man inte ha en skolmiljö där barn och unga mår dåligt eller far illa.

– Jag har själv en 16-åring som börjar gymnasiet här nu i höst. Tjejer är ofta också, vad ska jag säga, de flyger lite under radarn. De är lite skötsammare än killar, lite flitigare, de tar inte riktigt samma plats som killar. Därför kan många tjejer som har utmaningar av olika slag, inte minst med psykisk ohälsa, flyga under radarn på ett sätt som är väldigt allvarligt. Det måste man möta och hitta alla som behöver hjälp och hitta olika sätt att stödja dem.

Abyan: En av era frågor är att sänka skatten till folk som är låg- och medelinkomsttagare. Men ni sänker ju skatten för folk som redan har det bra?

–  Nu tror jag att ni har varit för mycket i det där röda tältet och lyssnat. För det där är ju inte en riktig beskrivning av läget. Utan man kan säga att inflationen får effekter också på hur skatter tas ut.

– Vi har inte fattat några aktiva beslut alls om att höja eller sänka skatter. Vi har tvärtom legat kvar precis i den modell för skatter som vi har när vi går in i en lågkonjunktur. Sedan blir effekten, det kallas för brytpunkten, det handlar om hur den träffar och i vilka inkomstnivåer som påverkas i inflation. Det påverkas det också exakt vem som träffas och av vilken skattenivå. Men vår politik, när vi kommer tillbaka, kanske redan i höst eller i en senare budget, det är beroende på hur ekonomin utvecklar sig. När vi kommer att fatta aktiva, egna beslut om skatterna, då kommer det handla om att sänka skatten på arbetet för låg- och medelinkomsttagare. Vi vet att det skapar en stark drivkraft att arbeta. Och det är viktigt, både för enskilda människor och för samhället i stort. 

Abyan: Men inom vilka områden minskar ni resurserna om ni sänker skatterna?

–  Det fina med att sänka skatten på arbetet är fler arbetade timmar, för det blir effekten. När människor får behålla mer av sin lön så vill fler arbeta mer. Och det genererar mer skatteintäkter.

Men mer pengar går ju till välfärd om staten får in mer pengar?

– Kanske precis här och nu, men man måste ha en idé om hur den här börsen ska växa långsiktigt. Det som gör att resurser växer är att människor arbetar mer och startar nya företag.

Abyan: Hur tänker ni minska kriminaliteten om ni minskar pengarna till kommunerna som då minskar resurserna till skolorna?

– Kommunerna är framför allt finansierade av skatt som kommunerna tar ut av medborgarna i kommunen. Och sedan, ovanpå det så kan det komma skattebidrag eller bidrag riktade från staten. 

– Och då kan man säga att nu är vi ute i ett ekonomisk läge därinflationen är den stora boven. För den gör att varje skattekrona blir mindre värd. Det verkar folk som jobbar, märka att plötsligt är pengarna 10% mindre värda. Och då blir det allra viktigast att vi får en politik som kan pressa tillbaka inflationen. För annars spelar det ingen roll hur mycket vi öser in, om värdet på pengarna minskar. Sedan när har vi gjort det. Då kommer vi kunna få mer resurser och investera ännu mer i skola och välfärd. Men i grund och botten så är det kommuner som måste ta ansvar. Om Stockholms stad tycker att de har för lite resurser till skolan, då måste de hitta pengar någon annanstans.

Guled: Har du sett ert tält här ute?

– Ja, det har jag. Jag ska gå tillbaka dit efter intervjun.

Guled: Ser du hur litet ert tält är? Förra året, innan valet hade ni ett jättestort tält här. Nu delar ni tält med KD. Det känns inte som att ni prioriterar Järva.

– Ja, så kan man kanske se det. Men det är säkert 20 ungdomar som hör till Moderaterna som jobbar här och har varit här hela helgen. Det är många moderater som tycker att det här är fantastiskt Jag tror att du får hitta en annan temperaturmätare för att mäta engagemanget. 

 

Källor: (1) SCB , (2) Moderaternas hemsida
Skribent
Fotograf
Tags: 

Dela

Elevartikel

Redaktionen
19 jun
Elevartikel
11 jun
Elevartikel
10 jun
Elevartikel
05 jun
Elevartikel
04 jun
Elevartikel
04 jun
Elevartikel
03 jun
Elevartikel
27 maj
Elevartikel
16 maj
Elevartikel
15 maj
Elevartikel
15 maj
Elevartikel
Amalia Xhabli
17 mar
Elevartikel
Stina Burman
14 mar
Elevartikel
Warner Bros
14 mar
Elevartikel
01 mar
Elevartikel
01 mar
Elevartikel
© 1994 Castle Rock Entertainment
01 mar
Elevartikel
Omid Batoori
23 feb
Elevartikel
Brook Rushton/Sony pictures
23 feb
Elevartikel
23 feb
Elevartikel

 

Redaktionen

15 maj
Professional
23 nov
Professional
15 mar
Professional
14 mar
Professional
06 feb
Professional