Mobile Stories har pratat med två lärare i en förort till Stockholm, som då och då tvingas argumentera med elever på högstadiet som hävdar att alltihop är påhitt. 

– Det är några i varje årskurs som förnekar Förintelsen. 

De visar den senaste bilden som spridits bland eleverna, en photoshoppad bild på en IS-krigare med en inzoomad Davidstjärna runt halsen. 

Lärarna, som vill vara anonyma för att inte peka ut skolan de jobbar på, berättar att de ibland har svårt att nå fram med sin undervisning om andra världskriget på grund av de konspirationsteorier som sprids bland eleverna. 

– Vissa litar mer på ett Youtubeklipp än på vad som står i läroboken. De har ingen känsla för att vem som helst kan lägga ut saker. 

– Vi känner inte att vi får något stöd utan känner oss ganska ensamma.

Ända sedan andra världskrigets slut har det funnits personer som förnekat Förintelsen, alltså folkmordet på de över fem miljoner judar, romer och andra som inte passade in in nazisternas samhällsbygge, händelser som enligt en massiv mängd dokumentation, vittnesuppgifter och forskning skedde under under kriget. Samma personer och grupper som hävdar att Förintelsen inte ägt rum eller att den är överdriven, tror ofta också på den judiska konspirationen, det vill säga att judarna styr människors åsikter via medierna och att de ligger bakom allt från 9/11 till IS. 

LÄS OCKSÅ: Isac sa nej till högerextremism

Det finns inga färska undersökningar som kan ge en fingervisning om hur utbredda just de antisemitiska konspirationsteorierna är idag. Men en undersökning från Ungdomsbarometern gjort visar att konspirationsteorier i allmänhet fått ett uppsving bland unga.

– Det här med Förintelseförnekelse hänger ju ihop med en sådan här konspiratorisk världsbild, säger Stéphane Bruchfeld, Förintelseforskare och författare till ”Om detta må ni berätta”– en faktabok om Förintelsen. 

De antisemitiska konspirationsteorierna kommer har tidigare främst funnits i högerextrema kretsar. Men enligt Stéphane Bruchfeld finns det idag fler grupper i samhället som använder konspirationerna för att sprida misstro mot judar. 

– Bland  människor med rötter i Mellanöstern och Nordafrika är det gissningsvis ett större antal än normalt som förnekar Förintelsen eller som tror att den är överdriven. Men antisemitismen finns överallt. Oavsett vilken grupp man tillhör, politisk eller annan, så kan "judarna" passa in som gemensam fiende och tillskrivas ondskefulla avsikter, säger Stéphane Bruchfeld.  

Daniel Jonas, kanslichef vid judiska församlingen i Göteborg delar uppfattningen om att antisemitiska konspirationsteorier i dag kommer från alla håll. 

– Jag skulle nog säga att de har ökat ja, åtminstone under de senaste 10 åren. Jag har ingen undersökning att luta mig mot men det känns ju som att både konspirationsteorier och förnekelse av Förintelsen är relativt vanlig i dag. Framför allt har det spridits i delar av den muslimska världen, oftast med kopplingar till konflikten i Mellanöstern. 

I dag är de som överlevt Förintelsen redan bortgångna eller  väldigt gamla och snart finns ingen kvar som kan vittna om vad som hände. Men det behöver inte betyda att vetskapen om vad som hänt kommer att förändras eller minska, menar Stéphane Bruchfeld.

– Förintelsen är något av det mest genomforskade som finns överhuvudtaget där vi dessutom har så mycket dokumentation och där det fortfarande upptäcks mer dokumentation hela tiden, som fördjupar och breddar förståelsen av vad som hände, hur och varför. Så länge vi har en fungerande demokrati med ett oberoende forskarsamhälle som kan publicera sina resultat så känner jag mig ganska trygg. Det är i så fall demokratins fortlevnad som oroar mig mer i så fall, den är en förutsättning för många saker som vi brukar ta för givna och även tror jag för att minnet och kunskaperna om Förintelsen kommer att leva vidare. 

FÖRDJUPNING

Läs mer om antisemitism och om Förintelsen:

Expo om antisemitism

Forum för levande historia om Förintelsen

Läs om Förintelsens minnesdag