Försurning

Publicerad 2021-01-28 08:41

Försurning är ett stort miljöproblem som vi alla behöver känna till. I detta reportage ska vi gå igenom det orsaker som ligger bakom försurning och hur vi i samhället kan motverka försurning samt hur vi bidrar till uppkomsten av det. Vi är några elever som går Handelsprogrammet på Strömstad Gymnasium. Vi kommer att ta reda på hur mycket vi själva bidrar till försurningen och vad vi kan göra för att minska det genom till exempel genom experiment och andra undersökningar. 

Försurning innebär att sura ämnen kommer ner i marken och vattendrag, i en högre takt än vad det försvinner och därmed höjer koncentrationen av vätejoner (protoner). Försurningen påverkar växter och djur och bidrar till ökad korrosion, det vill säga att material vittrar sönder (wikipedia.org). 

Men med ett basiskt ämne exempelvis kalk, som har förmågan att göra ett surt ämne mer basiskt och på samma sätt kan ett surt ämne göra ett basiskt ämne mindre basiskt. När man märker att en sjö är försurad , så försvinner arter som t.ex. mört och öring (vid pH 5) och då häller man oftast stora mängder med kalk i för att jämna ut det sura. (Naturkunskap 1a1, 2014).  

erik lindgren

Enligt Wikipedia.org så är den största källan till försurning i Sverige vi människor genom vår förbränning var fossila bränslen. När sjöar, vattendrag och skogar försuras, så blir de skadade och därmed dör de. Korrosionen under försurning drabbar också till exempel fornlämningar och nedgrävda rörledningar. Även våran hälsa kan påverkas av detta negativt, exempelvis av vårat dricksvatten från försurade brunnar. De ämnen som orsakar försurningen är svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak. De kommer från framför allt väg och sjötrafik, värme och elkraftverk, industrier och vårt jordbruk.  

Det första vi måste få klart för oss är att försurning är naturligt och att det händer över allt. Skillnaden på naturlig försurning och försurningen som pågår nu är att den naturliga försurningen är så mycket långsammare och det tar lång tid för den att få effekt.

Samhället har ett par sätt att sakta ner försurningen men för att det ska hända måste alla i samhället bidra.  

Jämfört med det som händer nu då försurning sker ganska snabbt. Det finns sätt att motverka försurningen tillexempel kalkning det innebär att man häller stora mängder kalk i försurade sjöar för att ändra deras pH värden. Detta är dock en kortsidig plan och kommer inte att fungera på lång tid eftersom sjöarna bara försuras igen för att man ska kunna stoppa försurningen eller sakta ner den så måsta hela världen hjälpa till. Utsläpp av fossila bränslen och andra liknande utsläpp måste minskas stort för att vi ska ha någon effekt på försurning (Naturkunskap 1a1, 2014).

Vi på Strömstad Gymnasium har gjort en uppgift i ämnet Naturkunskap, där vi skulle testa hur pH-värdena i Strömsvattnet, alldeles bredvid vårat Gymnasium. Vi gjorde undersökningen genom att ta tester i form av små pH-stickor som då visade att Strömsvattnet var en aning försurat då pH värdet låg runt 6.

Hur vi bidrar till försurning

  • Maja fristedt

Vi i gruppen bidrar till försurning genom att använda fossila bränslen. Användning av fossila bränslen innebär att ytterligare miljöproblemet förutom den förstärkta växthuseffekten, nämligen en försurning av miljön. De farligaste ämnet som bildas till försurning är svaveloxid och kväveoxid och vid förbränning av fossila bränslen bildas de två gaser. Dessa gaser sprids ut i atmosfären där de reagerar med vattenånga och bildar svavelsyra och salpetersyra. Dessa syror faller ner som regn och orsaker försurningen (Naturkunskap 1a1, 2014).

Så från vår forskning och fakta vi har hittat så har vi fått reda på hur vi kan bidra mindre till försurning genom att minska våra utsläpp genom att gå/cykla mer eller åka mer kollektivt, och tänka på att återvinna. Sen finns det saker som vi som privat personer inte kan göra något åt, som jordbruket och alla fabriker.

Källor: (1) Naturkunskap 1a1, (2) wikipedia, (3) ne.se
Bildtexter till Reportagebilder: (1)
Skribent
Fotograf
Research

Dela

Elevartikel

8 sidor.se
12 maj
Elevartikel
OrnaW
12 maj
Elevartikel
Pexels.com
10 maj
Elevartikel
10 maj
Elevartikel
Nedzad Dzonlic
06 maj
Elevartikel
Anisa Farah
06 maj
Elevartikel
"CC-32" by Trausti Evans is licensed under CC BY 2.0
06 maj
Elevartikel
06 maj
Elevartikel
05 maj
Elevartikel
05 maj
Elevartikel
bild: sara fallenius
03 maj
Elevartikel
BILD: www.pexels.com
30 apr
Elevartikel
BILD: Joshua
29 apr
Elevartikel
29 apr
Elevartikel
29 apr
Elevartikel
23 apr
Elevartikel
23 apr
Elevartikel
23 apr
Elevartikel
23 apr
Elevartikel
23 apr
Elevartikel

Redaktionen

04 feb
Professional
17 okt
Professional
06 maj
Professional
02 feb
Professional
29 jan
Professional