"Inget land är immunt mot modernt slaveri" lyder rubriken för ett av Bokmässans seminarium. På den orangea scenen vid Globala torget får man bland annat höra Parul Sharma, chef på Greenpeace och Pauline Göthberg, nationell samordnare för hållbar upphandling, diskutera kopplingen mellan hållbar konsumtion och mänskliga rättigheter.

 Parul Sharma, som just nu är aktuell med boken Produktionskedjan - Ditt ansvar för människan och miljön, läste ett upp ett citat ur boken. 

-För dej är det en vanlig gummisnodd, för mig är det mitt liv. Citatet kom ifrån en gummifabrik i Malaysia där en tvångsarbetare intervjuades. 

Hon diskuterade sedan hur ett hållbart samhälle och de mänskliga rättigheterna hör ihop eftersom konsumtionen kommer ifrån högriskländer där arbetare jobbar under slavliknande förhållanden. Den största tjuven i konsumtionen är inte den enskilda individen utan staten. Eftersom det inte finns lagar som reglerar var ifrån produkterna kommer, vilket gör att staten köper in dessa produkter. 

-90% utav de kirurgiska materialen på svenska sjukhus är gjorda utav någon som jobbar under slavliknande förhållanden. 

Pauline Göthberg, som är Nationell Samordnare på Hållbar Upphandling, var också en utav talarna.

-Staten köper produkter för ca 700 miljarder kr ifrån högriskländer årligen. Arbetarna i högriskländerna är inte representerade utav någon året om, vem skyddar deras mänskliga rättigheter.  

En fråga som diskuterades var om hållbar konsumtion samt produktion anses vara Sveriges största utmaning eftersom produktionen ligger i högriskländer.  

På frågan, när inte den fria marknaden gör det, vad finns det för garant för att staten ska kunna uppfylla mål 12 i agenda 2030, svarade Pauline Göthberg:

-Lagstiftning måste till men det räcker inte. För man måste då också säkerställa efterlevnad och då har ju också staten ett ansvar för att skapa resurser för kontroll, uppföljning, sanktioner och hela den biten. Så på samma sätt som man lagt över ansvaret på fria marknaden och att de ska ha den typen av mekanismer och de inte fungerar, då ska man inte heller ha en övertro på att skapande av regler så löser det sig av någon slags magisk mekanik, utan det är samma processer som måste till. Lagstiftning men också sen skapa resurser för faktiskt genomförande vilket handlar om de som jag tog upp tidigare.

På frågan om det är realistiskt för människor att sänka sin levnadsstandard för att dessa mål ska uppnås svarade hon:

- När man tänker någon slags levnadstandad med att en viss nivå är över och bra och andra lägre och sämre. Men detta är ju relativt, för ex antal hundra år sedan så levde man på en helt annan standard så vad är en okej levnadsstandard.

Under bokmässan i Göteborg finns Statens medieråd på plats. På MIK-läktaren får publiken en genomgång av missnöjet med ungas användning av sociala medier och medierådets uppgift att kartlägga problem med ungas användning av sociala medier.

Yvonne Andersson och Ulf Dahlqvist från statens medieråd står på MIK-läktaren mitt Bokmässans C-hall, förberedda att informera publiken om unga svenskars medieanvändning. Under 20 minuter går de igenom missnöjet med ungas användning av sociala medier.

Ulf presenterar tre olika undersökningar som har gjorts av statens medieråd. De tre undersökningarna som handlar om användningen av medier har gjorts med allt från småbarn till föräldrar. Han nämner hur unga idag är mer missnöjda med sin medieanvändning, men gör ändå inget åt det. Detta påverkar samhället genom att färre unga läser på sin fritid och mobilen har ersatt andra aktiviteter. Ulf menar även på att det påverkar ungas sömn med tanke på att de har svårt att lägga ifrån sig telefonerna samt att de ligger och vibrerar under kudden hela nätterna.

-De stora skillnaderna vi kan se kring medieanvändning mellan tjejer och killar sker runt 13 års åldern. Tjejer använder telefonen mycket mer och surfar på sociala medier medan killar spelar mer dator och tv spel.

Det finns även en tydlig skillnad på sexuella trakasserier mellan tjejer och killar när det gäller sociala medier.

- Tjejer med psykisk funktionsnedsättning, såsom asperger osv, blir betydligt mer utsatta än killar med psykisk funktionsnedsättning. Av killarna är det endast 2% som känt sig utsatta medans tjejerna ligger på hela 65%.

En frågeställning som Yvonne hade var om det även fanns någon positiv statistik av ungas medieanvändning. Ulf svarar att undersökningarnas uppgift är att identifiera problem för att skapa säkerhet för barn på internet och fokuserar därför inte på positiva effekter. Däremot berättar han om sin personliga uppfattning, vilket är att grundförutsättningen för sociala medier är att hålla kontakt, men även att det är den främsta källan av nyheter för unga.

Budskapet som Ulf och Yvonne lyfte fram kan sammanfattas som att medieanvändningen för unga har gått överstyr.

Nästan alla ungdomar idag älskar att se på film, och film upplevs bäst på bio. Åldersgränsen kan ibland sätta stopp för dessa unga filmälskare. Alla filmer kan man inte se när man är ung, de har alltså en åldersgräns. Det är självklart att gränserna finns, men hur fungerar det egentligen?

Bokmässan är full av liv. Människor kommer från alla håll och kanter för att gå på frågestunder och seminarier. Mitt på C-planen står Statens Medieråds monter där Francisca Benavente är mitt uppe i sin föreläsning om åldersgränser på filmer. Där har eleverna från Hulebäcksgymnasiet samlats runt om vid borden och lyssnar intensivt på vad hon har att säga.

Enligt statens medieråds filmgranskare Francisca Benavente är åldersgränserna på film till för att skydda barn från innehåll som kan upplevas som läskigt, förvirrande eller oroande. Ett barn kan få svårt att sova, bli orolig och få bilder i huvudet som kan vara jobbigt och upplevas som begränsande.

– Idag finns åldersgränserna bara som ett skydd för barn och unga från det som kan vara skadligt för välbefinnandet. Det är helt enkelt för att man inte ska behöva känna obehag när man tittar på film.

Statens medieråd har funnits sedan 2011 och har bland annat i uppgift att bestämma åldersgränser på filmer som går upp på bio. Idag kan en film vara barntillåten samt ha 7-, 11- eller 15-årsgräns. Francisca Benavente erkänner dock att det ibland inte blir som man tänkt sig och att bedömningen i vissa fall blir fel.

– Det kan bli fel åldersgräns. Det är en bedömning som vi gör, och det kan vara så att vi ändrar vår bedömning i efterhand. Alla beslut kan överklagas. Om distributören anser att det är en felaktig åldersgräns så kan de överklaga beslutet och då kan beslutet ändras.

Ett exempel på när en åldersgräns ändras är den nya filmen Fast & Furious: Hobbs and Shaw som hade premiär i augusti. Filmen hade från början en 15-årsgräns, men efter att producenten hade överklagat så ändrades gränsen till 11 år.

– Detta handlar oftast om pengar, att man vill få in fler intäkter genom att fler få se filmen. Om en film riktar sig mot en viss målgrupp, och så sätts en för hög åldersgräns så kan man gå miste om mycket pengar.

Anders Hansen höll på att tacka nej till att sommarprata på Sveriges radio P1 då han själv inte tyckte att han något intressant att berätta. Detta sommarprat blev av och är det mest omtalade sommarprogrammet 2019. Vi träffade honom som hastigast en septemberdag 2019 på Bokmässan i Göteborg.

Vi fick hälsa på Anders Hansen straxt innan en Sveriges radiointervju på scenen inför hundra personer om hans lyckade sommarprat som över 3 000 000 personer lyssnat på. Hans stresspåslag borde varit ganska högt då.

Det var i november förra året som Anders fick frågan om han ville sommarprata i P1 sommaren 2019. Hans första reaktion var att det var självklart att tacka ja men sen kom den stora frågan som var vad han skulle prata om i ca 1,5 timme. Han hade ju inget att berätta. Anders fick svårt att ta beslutet om sommarpratets ämne då han inte tyckte att han liksom många tidigare sommarpratare slitit med något problem i livet som skulle vara av intresse. Plötsligt kom han på att det han ville berätta om var sitt yrke som psykiater och alla de intressanta och viktiga insikter han fått genom sin forskning på vår hjärna.  

Anders berättar att han i sommarpratet berättade om den enorma känsla han, som läkarstudent, fick när han om att han stod och höll en hjärna i sin hand. Den väger lika mycket som ett mjölkpaket och påverkar oss så mycket! Hans mål är att förmedla sina kunskaper om vår hjärna och vad hans forskning visat är bra för den. Det sista Anders vill uppfattas som är någon slags guru som lanserar ytterligare en självhjälpsbok.

Vad behöver då vår hjärna?

Jo enligt Anders behöver vår hjärna minst 8 timmars sömn per natt, den behöver fysisk aktivitet för att hålla oss pigga, avkoppling är också en väldigt viktig del för vår hjärna att få. En annan viktig del för att våra hjärnor ska må bra behöver vi en social samvaro. Många människor använder nu sina digitala verktyg för att komminusera och känna gemenskap men Anders menar att digitala verktyg aldrig kan ersätta fysisk närvaro i den riktiga världen.

Vi du veta mer om detta ämne har Anders Hansen nu fått en helt egen serie tillsammans med SVT vid namn "din hjärna".

Skolstress är nog något som många ungdomar känner igen. Idag har jag träffat psykologen Anna Bennich på bokmässan i Göteborg och vi pratade om stressen bland unga och vad man kan göra för att hantera sin stress.

Jag träffade Anna Bennich vid psykologicenen på bokmässan i Göteborg. Anna Bennich har jobbat som psykolog sedan 2004 och har inriktat sig på kognitiv beteendeterapi där hon arbetar mest med stress, sömn, ångest, nedstämdhet och sociala rädslor av olika slag. Hon har ett eget företag så hon reser runt mycket. Hon jobbar dels med klienter men besöker också arbetsplatser och organisationer och träffar personer som är stressade med mera.

Vi upplever stress när vi känner någon form av hot och detta är egentligen viktigt fast det kanske känns helt onödigt att känna stress. För länge sedan när vi levde i vildmarken utsattes vi för hot med jämna mellanrum. Det kunde handla om att behöva skaffa mat och vatten eller att man blev jagad av något farligt djur och då är stress viktigt.

- Stressreaktionen är en fysiologisk uppvarvning av kroppen, det är egentligen det stress är och det behöver vi verkligen ha.

Idag ser dock stressfaktorerna annorlunda ut. Det systemet i hjärnan som hanterar uppvarvning och återhämtningen kan inte skilja på verkliga hot och hot som vi gör upp själva. Idag har vi stressfaktorer och hot runtomkring oss mycket oftare och istället för "verkliga" hot, som till exempel att det kommer ett lejon, så är det mer hotande tankar som "jag kommer inte lyckas på det här provet och då kommer jag inte in på en bra skola och då får jag inget bra jobb...". Dessa tankar kan ligga där hela tiden och gör oss stressade från när vi vaknar till när vi lägger oss. 

Vad är då egentligen stress och hur vet jag om jag lider av stress? 

- Om man lider av stress så har man varit stressad under en lång period då man inte har haft tillräckligt många återhämtningstillfällen. Det är då vi får symptomen för stress.

Det finns olika symptom för stress. Det finns de fysiska som kan vara högt blodtryck, magsmärtor, magkatarr är väldigt vanligt, ont i nacke och axlar och huvudvärk. Sedan har vi också de kognitiva symptomen som är till exempel koncentrationssvårigheter, minnesproblematik och svårt att göra klart saker och detta beror på att man hela tiden har en känsla av att det finns ett hot så man får svårt att fokusera. Stress kan också påverka engagemanget. Man ser inte fram emot saker lika mycket och ingenting är lika roligt längre. Man fokuserar så mycket på sina måsten att man inte orkar göra andra saker och detta gör att man tillslut blir nedstämd. Stress kommer alltså till känna i flera olika former.

Stress kan alltså vara bra i vissa situationer men vad kan man göra för att hantera sin stress?

- Först måste man lägga märket till när man är stressad och att man är stressad på ett sätt som man inte behöver vara.

Steget efter är att tänka på varför man är stressad. Det kan handla om att man har många kravfyllda tankar och då är det viktigt att försöka minska kraven. Det kan vara svårt att göra detta och därför rekommenderar Anna att man ska ta hjälp av andra. 

- Att få hjälp av andra är en jätteviktig form av stresshantering. Att få hjälp av föräldrar, lärare och kompisar genom att våga berätta om sin stress och försöka hitta en problemlösning är väldigt viktigt.

Nära och kära har en jätteviktig roll menar Anna. De är ett socialt stöd som kan hjälpa till genom att se om personen är stressad och försöka stötta och vara omtänksam. Det är viktigt att lyssna och ställa frågor om hur den mår och hur det är. Föräldrar kan också hjälpa till med saker som läxor eller skjutsa någonstans vilket kan lätta stressen. 

Sedan måste man tänka ut vad som är återhämtning för mig. För att kunna hantera sin stress behöver man ersätta stressnivåerna med något som är återhämtande och det kan vara olika saker. Sömn och fysisk träning till exempel är viktiga saker för att komma ner i varv men sedan är återhämtning väldigt individuellt. Det kan vara allt från att läsa, rida, åka motorcykel eller kolla på serier, något som man tycker är roligt helt enkelt. Det är viktigt att försöka få in dessa saker i vardagen.

Nära och kära spelar alltså en stor roll för stresshantering men skolan har också en stor betydelse. Anna tycker att skolan ska fokusera mer på att lära ut om livskunskap. Att förstå våra relationer, relatera till andra och stress är mycket viktigt att lära sig. De vuxna som Anna träffar genom sitt jobb och som är stressade funderar dagligen på "varför sa han så" eller "varför är hon irriterad" istället för någon onödig fakta som man var tvungen att lära sig i skolan. Hon tycker också det är viktigt att lärarna hjälper elever mer individuellt med att lyfta viktiga frågor som prestationsångest och försöka se vad just denna elev behöver. Detta kan dock inte vara lätt för en lärare med flera elever och då är det också viktigt att ta hjälp av elevhälsoteamet. Specialpedagoger, sjuksköterskor och kuratorer kan hjälpa till att minska stressen genom samtal och liknande.

Tycker du att skolan ska minska antal prov och inlämningar?

- Ja, det tycker jag. Självklart måste vi bedömas på något sätt men att ha fyra prov på en vecka blir väldigt stressigt för en ambitiös elev.

Stress kan leda till utmattningssyndrom vilket räknas som psykisk ohälsa men man kan ändå söka hjälp om man känner sig stressad. Det finns många tekniker och metoder för att hantera sin stress.

- Det är mycket bättre att söka hjälp innan man hamnar i utmattning.

Även om man lider av skolstress och stress i ungdomen betyder inte det att det kommer påverka resten av livet. Det kan påverka, Anna tar exemplet att de vuxna som hon träffar som är utmattade idag ofta har varit duktiga i skolan och högpresterande och då fortsatt att prestera tills de inte orkar mer, men Anna menar också att vi oftast blir klokare med åren och att man lär sig sina begränsningar och att det man gör får räcka.

Näthat är ett samlingsbegrepp som beskriver trakasserier på nätet och är något som förekommer dagligen på olika plattformar. Näthat i sig är inget brott men det brukar oftast mynna ut i olika former utav trakasserier. Vanliga trakasserier inom näthat är olaga hot, förtal, sexuellt ofredande och hets mot folkgrupp. Tjejer är den grupp framför killar som ger och tar emot mer näthat på grund av att tjejer tillbringar mer tid på nätet jämfört med killar som spenderar mer tid på spel menar Ida Lithell, kommunikatör och projektledare för No hate speech Movement.

Årets bokmässa är inne på sin första dag utav fyra, förväntansfulla besökare springer livligt runt mellan de olika montrarna. Statens medieråd är en utav många montrar som valt att ställa sig på bokmässan i år. Årets bokmässa är inne på sin första dag utav fyra, förväntansfulla besökare rör sig runt mellan de olika montrarna. Ida Lithell är en utav många föreläsare i statens medieråds monter där hon under torsdagsförmiddagen pratade om näthat.

- Näthat är ett samlingsbegrepp som är väldigt svårt att definiera. Jag råder alla som känner sig utsatta på nätet att anmäla det till polisen så att de kan avgöra om det är ett brott, eftersom gråzonen mellan vad som är olagligt och vad som bara är otrevligt på nätet är stor.

Ida definierar näthat som att man begår någon form utav trakasserier på nätet. 

- Det kan vara enklare att ge hat på nätet jämfört med i verkligheten då det är svårare att känna empati på nätet då man inte har personen som drabbas utav hatet framför sig. Detta resulterar i en större spridning än mobbning som inte sker online. Som tidigare nämnt syns en stor klyfta mellan mängden hat som tas emot och delas ut av tjejer jämfört med killar. 

I en rapport av statens medieråd så kan tydliga skillnader mellan killar och tjejer hur mycket tid som läggs ner på spel samt sociala medier. Resultaten på undersökningen visar att i åldern 17 – 18 år så spenderar dubbelt så många tjejer som killar tid på sociala medier.

Det finns även skillnader bland killar och tjejer i användningen av sociala medier då hela 20% fler tjejer än killar använder det sociala mediet ”Snapchat”. Vi kan även se en drastisk skillnad redan från en tidig ålder. Åldrarna 9–12 år säger 20% fler tjejer än killar att de använder Snapchat. Denna stora skillnaden i användning av sociala medier i redan tidig ålder tills 18 år bidrar till att fler tjejer utsätts och sprider näthat. Både mellan kompiskretsar men även mot främlingar.

I undersökningen uppger 42% tjejer att de använder sociala medier dagligen och killarna endast 26% i åldrarna 9–12 år. När denna klyfta skapas i en så pass ung ålder blir en konsekvens i framtiden. När tjejerna är den majoritet som är dagligen är på sociala medier blir en självklar följd att tjejer blir ett lättare offer och även sprider mer näthat.