En av fyra väljer fel gymnasieprogram

Publicerad 2019-09-27 09:31
Jenny Burden

Under bokmässan i Göteborg hölls det ett seminarium angående att en av fyra väljer fel gymnasieprogram. Anledningen ska vara att unga inte får tillräckligt med förutsättningar i form av stöd och vägledning. Enligt skolvarlden.se ska varje avhopp kosta 260 miljarder kr per årskurs. 

Efter seminariet lyckades vi få till en intervju med Mikaela Zelmerlöw som arbetar inom skolverket, Charlotta Granath som är högstadielärare på Viktor Rydbergs skolan och författare och även David Spak som är studie och yrkesvägledare i högstadiet. Anledningen till att så många elever väljer fel gymnasieprogram berättar de, beror på att eleverna inte får tillräckligt med stöd och vägledning. Förutsättningarna att eleverna väljer rätt program blir därför inte lika stora. 

De berättar också att hela grundskolan måste vägleda eleverna för att valet ska bli så enkelt som möjligt och att valet ska kännas rätt i slutändan. För att gymnasievalet inte ska bli så svårt och jobbigt, berättar de att det är viktigt att prata om olika val i livet med barn redan i tidig ålder, just för att barn redan i tidig ålder ska få en förståelse för att de val man gör får olika konsekvenser och för att man också vill bryta normen om att det finns typiska män/kvinno-jobb. Det bidrar till att elever i framtiden väljer de programmet som känns rätt och inte de som kanske är det stereotypiska. 

Enya Spets

 - Redan i årskurs sju är det viktigt att börja prata om just gymnasievalet och vilka möjligheter som finns, berättar David Spak.

Det är för att eleverna ska få god tid på sig att hinna fundera och få hjälp med vilket program som passar just den individen. Också för att gymnasievalet inte ska komma som en hastig överraskning i årskurs nio. Som i sin tur skulle kunna leda till att man väljer det som kompisar och föräldrar tycker och som kanske leder till att valet känns fel. Vi frågade hur man redan som fjorton eller femton år ska veta vad man vill göra i framtiden. Vi fick till svars att ungdomar måste få bra förutsättningar hela tiden. Man måste få bekanta sig med sig själv, och med de val som finns. De berättar även att man måste avdramatisera gymnasievalet och att det inte är det viktigaste som finns. Det är viktigt att veta att man alltid har chansen att utbilda sig på nytt. Man kan alltid läsa vidare och läsa andra nya kurser. 

-Det ska vara lustfyllt att välja, men man ska se det som ett livslångt lärande, säger Charlotta Granath.

Under deras seminarium så diskuterades det väldigt mycket om hur många skolor och program det finns att välja på i Stockholm och vilka bra förutsättningar de eleverna har. Därför ställde vi frågan om hur elever som bor längre ut på landsbygden ska tänka där det kanske bara finns en eller två skolor inom rimligt avstånd, som dessutom har färre gymnasieprogram att välja på. David Spak säger att:

- Så ser det ut i hela Sverige, det är olika överallt. Det är inte svårt att välja rätt, men man måste ha en tydlig plan. Alla elever ska kunna underlätta sina val genom olika förutsättningar.

De nämnde i seminariet att praktiken som införts i högstadiet är bra för att underlätta gymnasievalet. Vi ifrågasatte detta och undrade om verkligen två veckors praktik i årskurs åtta underlättar gymnasievalet så pass mycket. De tror att det är bra om praktiken används på rätt sätt. Om man efter praktiken, använder det mycket i undervisningen och pratar om det kan det underlätta en hel del. Praktiken är bra för att få en inblick i arbetslivet. Det kan på lång sikt underlätta gymnasievalet eftersom man lär sig vad som är intressant och inte. De tror att praktiken måste utvecklas i alla skolor för att elever ska få så mycket kontakt med arbetslivet som möjligt. Dock så kanske inte bara en eller två veckor ger ett tydligare gymnasieval, men det är en del av att välja rätt program. 

Om man känner att man har valt fel gymnasieprogram är det viktigt att tänka efter ordentligt, eftersom allt kan bli så nytt i början och kännas obehagligt. Det är viktigt att man lär sig tackla vissa motgångar. Man ska alltid ge skolan och programmet en chans och i sista hand ska man fundera på att byta skola och program. David Spak ger tipset att prata med skolans studie och yrkesvägledare om något känns jobbigt med valet man gjort.

- Men man ska heller inte utsätta sig för tre års utbildning som man inte trivs med, säger Mikaela Zelmerlöw.

Källor: (1) skolvärlden
Skribent
Ljud
Fotograf
Research
Tags: 

Dela

Elevartikel

16 dec
Elevartikel
Jan Vašek
12 dec
Elevartikel
Manish Dhawan
12 dec
Elevartikel
Marie Silverberg Utgaard,  Mulki Mubarak
11 dec
Elevartikel
10 dec
Elevartikel
Beatrice Kihlman och Olivia Gradin
10 dec
Elevartikel
creative commends
09 dec
Elevartikel

Redaktionen

24 sep
Professional
22 sep
Professional
22 sep
Professional
10 sep
Professional
12 apr
Professional