Skolstress är nog något som många ungdomar känner igen. Idag har jag träffat psykologen Anna Bennich på bokmässan i Göteborg och vi pratade om stressen bland unga och vad man kan göra för att hantera sin stress.
Jag träffade Anna Bennich vid psykologicenen på bokmässan i Göteborg. Anna Bennich har jobbat som psykolog sedan 2004 och har inriktat sig på kognitiv beteendeterapi där hon arbetar mest med stress, sömn, ångest, nedstämdhet och sociala rädslor av olika slag. Hon har ett eget företag så hon reser runt mycket. Hon jobbar dels med klienter men besöker också arbetsplatser och organisationer och träffar personer som är stressade med mera.
Vi upplever stress när vi känner någon form av hot och detta är egentligen viktigt fast det kanske känns helt onödigt att känna stress. För länge sedan när vi levde i vildmarken utsattes vi för hot med jämna mellanrum. Det kunde handla om att behöva skaffa mat och vatten eller att man blev jagad av något farligt djur och då är stress viktigt.
- Stressreaktionen är en fysiologisk uppvarvning av kroppen, det är egentligen det stress är och det behöver vi verkligen ha.
Idag ser dock stressfaktorerna annorlunda ut. Det systemet i hjärnan som hanterar uppvarvning och återhämtningen kan inte skilja på verkliga hot och hot som vi gör upp själva. Idag har vi stressfaktorer och hot runtomkring oss mycket oftare och istället för "verkliga" hot, som till exempel att det kommer ett lejon, så är det mer hotande tankar som "jag kommer inte lyckas på det här provet och då kommer jag inte in på en bra skola och då får jag inget bra jobb...". Dessa tankar kan ligga där hela tiden och gör oss stressade från när vi vaknar till när vi lägger oss.
Vad är då egentligen stress och hur vet jag om jag lider av stress?
- Om man lider av stress så har man varit stressad under en lång period då man inte har haft tillräckligt många återhämtningstillfällen. Det är då vi får symptomen för stress.
Det finns olika symptom för stress. Det finns de fysiska som kan vara högt blodtryck, magsmärtor, magkatarr är väldigt vanligt, ont i nacke och axlar och huvudvärk. Sedan har vi också de kognitiva symptomen som är till exempel koncentrationssvårigheter, minnesproblematik och svårt att göra klart saker och detta beror på att man hela tiden har en känsla av att det finns ett hot så man får svårt att fokusera. Stress kan också påverka engagemanget. Man ser inte fram emot saker lika mycket och ingenting är lika roligt längre. Man fokuserar så mycket på sina måsten att man inte orkar göra andra saker och detta gör att man tillslut blir nedstämd. Stress kommer alltså till känna i flera olika former.
Stress kan alltså vara bra i vissa situationer men vad kan man göra för att hantera sin stress?
- Först måste man lägga märket till när man är stressad och att man är stressad på ett sätt som man inte behöver vara.
Steget efter är att tänka på varför man är stressad. Det kan handla om att man har många kravfyllda tankar och då är det viktigt att försöka minska kraven. Det kan vara svårt att göra detta och därför rekommenderar Anna att man ska ta hjälp av andra.
- Att få hjälp av andra är en jätteviktig form av stresshantering. Att få hjälp av föräldrar, lärare och kompisar genom att våga berätta om sin stress och försöka hitta en problemlösning är väldigt viktigt.
Nära och kära har en jätteviktig roll menar Anna. De är ett socialt stöd som kan hjälpa till genom att se om personen är stressad och försöka stötta och vara omtänksam. Det är viktigt att lyssna och ställa frågor om hur den mår och hur det är. Föräldrar kan också hjälpa till med saker som läxor eller skjutsa någonstans vilket kan lätta stressen.
Sedan måste man tänka ut vad som är återhämtning för mig. För att kunna hantera sin stress behöver man ersätta stressnivåerna med något som är återhämtande och det kan vara olika saker. Sömn och fysisk träning till exempel är viktiga saker för att komma ner i varv men sedan är återhämtning väldigt individuellt. Det kan vara allt från att läsa, rida, åka motorcykel eller kolla på serier, något som man tycker är roligt helt enkelt. Det är viktigt att försöka få in dessa saker i vardagen.
Nära och kära spelar alltså en stor roll för stresshantering men skolan har också en stor betydelse. Anna tycker att skolan ska fokusera mer på att lära ut om livskunskap. Att förstå våra relationer, relatera till andra och stress är mycket viktigt att lära sig. De vuxna som Anna träffar genom sitt jobb och som är stressade funderar dagligen på "varför sa han så" eller "varför är hon irriterad" istället för någon onödig fakta som man var tvungen att lära sig i skolan. Hon tycker också det är viktigt att lärarna hjälper elever mer individuellt med att lyfta viktiga frågor som prestationsångest och försöka se vad just denna elev behöver. Detta kan dock inte vara lätt för en lärare med flera elever och då är det också viktigt att ta hjälp av elevhälsoteamet. Specialpedagoger, sjuksköterskor och kuratorer kan hjälpa till att minska stressen genom samtal och liknande.
Tycker du att skolan ska minska antal prov och inlämningar?
- Ja, det tycker jag. Självklart måste vi bedömas på något sätt men att ha fyra prov på en vecka blir väldigt stressigt för en ambitiös elev.
Stress kan leda till utmattningssyndrom vilket räknas som psykisk ohälsa men man kan ändå söka hjälp om man känner sig stressad. Det finns många tekniker och metoder för att hantera sin stress.
- Det är mycket bättre att söka hjälp innan man hamnar i utmattning.
Även om man lider av skolstress och stress i ungdomen betyder inte det att det kommer påverka resten av livet. Det kan påverka, Anna tar exemplet att de vuxna som hon träffar som är utmattade idag ofta har varit duktiga i skolan och högpresterande och då fortsatt att prestera tills de inte orkar mer, men Anna menar också att vi oftast blir klokare med åren och att man lär sig sina begränsningar och att det man gör får räcka.
