Ungdomar i Järva upplever att de blir diskriminerade av polisen gällande kroppsvisitationer. Enligt Brås rapport pekar resultaten på en oroande-tendens att diskriminering gällande kroppsvisitationer kan förekomma. 
– De brukar visitera många från området, det är inte så att de hade tvekat på att visitera mig om de såg mig säger en ung, trött kille från Rinkeby.  

I hjärtat av Tensta, Rinkeby och Husby har en grupp på ett 20-tal unga individer blivit intervjuade med åldrar varierande mellan 16 och 20 år. Deras röster är starka, och de är fast beslutna att göra sina gemenskaper bättre.

I det ljusa, orangea skenet av Framtidens Hus i Rinkeby och Husby mötte vi unga från hela Järva. Denna kommunala verksamhet fungerar som en fristad, en trygg plats för ungdomarna, med glada ungdomshandledare närvarande för att ge stöd. Här, mitt mellan köket och dansrummet, delar Manzam (uppgav ett påhittad namn), 19 år gammal, med sig sina tankar om visitationszoner.

– Man har också hört att Husby är någon kontroll eller ”visitationszon” och därför har vi som bor här redan accepterat det. Det känns som att visitationszoner nästan alltid har funnits bakom lagarna och bakom pappret.

Visitationszoner har varit föremål för diskussion under lång tid, och regeringen har föreslagit metoden som ett svar på ökad kriminalitet. Ole-Jörgen Persson lokalpolitiker i Järva (M) delar sina tankar:

– Jag tror att visitationszoner behövs och att det är ett verktyg polisen inte har idag som de behöver. Visitationszoner behöver inte vara diskriminerade, men man måste vara uppmärksam på att människor kan uppfatta det på det sättet.

Majoriteten av ungdomarna lyfter fram att de blir visiterade på grund av hur de ser ut och att poliserna vanligtvis brukar rada upp dem mot väggen. Ungdomarna känner sig tvungna att ge ut sina personuppgifter på grund av rädsla och hur bemötandet var med polisen.

– Jag kan inte mina rättigheter och om jag ifrågasätter poliserna får de utbrott. Jag kan inte säga: ”varför gör ni detta?”. Det är mörkt ute och det finns inga kameror i området. De säger att det är en "röd zon" eller visitationszon. Det här är diskriminering. De tar på mig överallt och det händer hela tiden. Det är äckligt. Jag kan vara var som helst och jag blir fortfarande visiterad. Det spelar ingen roll var jag är, det är för att jag är svart, säger en ungdom i Rinkeby.

– Av alla gånger polisen har kommit och kroppsvisiterat mig tror jag att det kommer att komma till en punkt där polisen kommer att börja ljuga och plantera knark på mig. Sannolikheten är att man då kommer att lita på polisen. Vem skulle lita på mig – en somalier från Rinkeby? säger en rädd ungdom.

Kritiker argumenterar dock för att visitationszoner är extremt kränkande och riskerar att bli en form av rasprofilering, särskilt eftersom det huvudsakligen kan drabba invandrare. Nikoi Djane, utbildad kriminolog med expertis inom gängkriminalitet och brottsförebyggande, delar sitt perspektiv:

– Det finns ingen forskning som påvisar att detta kommer att ha någon positiv effekt, snarare tvärtom.

Brottsförebyggande rådet (Brå) har undersökt polisens arbete om vilka som väljs när det handlar om kontroller. ”I studien finns ett särskilt fokus på etnicitet, och resultaten visar att polisens arbete är förenat med risk för diskriminerande etnisk profilering”, står att läsa i ett pressmeddelande från Brå.

En kommunalanställd fältassistent inom Järva stadsförvaltning säger att polisen har svårt för att skilja på folk på grund av att många liknar varandra och det är därför alla drabbas.

– Jag minns att jag blev stoppad när jag kom hem från skolan, de tog mina personuppgifter och när jag ifrågasatte poliserna sa de att jag är intressant och att poliserna vill veta vem som rör sig i området. Det finns inga lagar här när polisen jobbar. De gör lite hur de vill. Jag blev chockad hur polisen behandlar mig inne i stan och Järva, det är som dag och natt

Henning Holmberg, advokat för Hestra advokatbyrå, kommenterar kring detta ämne:

– Polisen får absolut inte kroppsvisitera någon enbart på grund av klädsel eller utseende, det måste finnas konkret brottsmisstanke.

Reportagets fakta baseras på ungdomarna visar att ungdomarna känner sig märkbart diskriminerade och har bara accepterat det, då de inte fått någon förklaring.

Till den här artikeln har polisen kontaktats men avböjt att svara på frågor.

Faktaruta: Såhär säger lagen om visitationer 

Enligt (28 kap. 11 § första stycket) krävs skälig brottsmisstanke för att en polis ska få genomföra en kroppsvisitation. Utan sådan misstanke är det inte tillåtet för polisen att utföra en kroppsvisitation.

Detta regelverk syftar till att säkerställa en balans mellan polisens befogenheter och individens rätt till integritet och skydd mot godtyckliga intrång.

Enligt (2 kapitel. 6 § RF) Så är kroppsvisitationer skyddat av grundlagen eftersom det är en inskränkning för mänskligfrihet, men detta lag kan begränsas av andra lagar.