Temadag hållbar utveckling

Publicerad 2019-06-03 12:00

 Vi på Strömstads gymnasium hade torsdagen den 28 maj temadag om hållbar utveckling. Det var tänkt som en kul aktivitet med syftet att lära oss mer om hållbar utveckling och öka medvetenheten om hur man kan göra klimatsmarta val i vardagen för att hjälpa miljön.

 

Temadagen anordnades av två klasser – SA18 och EK18. Förstaårselever som går samhälls- och ekonomiprogrammet på Strömstads Gymnasium. Dessa hade delat in sig i grupper och höll flera aktiviteter i skolan – infobord, smakprov, second hand, filmer med mera. Sedan kunde hela gymnasiet komma ner och kolla på allt och delta i aktiviteterna. Temadagen är den 16 maj och denna dag är en hörna i gymnasiet fullt med olika infobord, smakprov eller tävlingar som alla handlar om hållbar utveckling. Bakom infoborden sitter SA18 ochEK18 medan lärare och elever går omkring och tittar på de olika sakerna.

Vi intervjuar Fihri från EK18 som precis kommit tillbaka från mataffären för att köpa ett pris till sin sopsorteringsstävling. Denna sopsorteringstävling innebär att man skall svara på frågor om sophantering och sedan får man gå in i ett rum och sortera sopor till rätt återvinningsstation. De som fick mest rätt och gjorde det på snabbast tid fick sedan ett pris. ”Vi lär folk hur man sopsorterar och då kan dom tänka mer på hur de skall sopsortera hemma”. Fihri själv säger att hon inte brukar sopsortera men att hon efter denna dag kommer vara mer medveten och kommer sopsortera i framtiden.

Mulki Mubarak

Vi går vidare till en annan grupp som informerar om ett väldigt intressant ämne. ”Med denna köttproduktion vi har idag är det inte hållbart i framtiden”. Det säger Carl från SA18 som vi intervjuar om framtidens mat. Med vår ökande population av människor i världen kommer köttet inte räcka till alla. Så vad är lösningen? Jo, att äta insekter. Gruppen från samhällsklassen om fyra menar att om vi äter insekter kommer köttproduktionen minska eftersom insekter inte släpper ut lika mycket koldioxid att föda upp. Inte nog med det – det skall tydligen vara mer proteinrikt att äta insekter och de innehåller också viktiga näringsämnen och mineraler. Insekter är dessutom lättare att föda upp – av 1 kg insekter och 1 kg kött så är det mycket billigare att föda upp insekter. Vi frågar gruppen: ”Vad vill ni förmedla till världen?” Carl svarar frågan med att säga: ”Jo, att insekter inte är så farligt. Det är ju bara insekter om man säger så. Om man tar en räka till exempel – det är ju bara havets insekter. Det behöver normaliseras mer. Man ska inte vara lika rädda för det för det är ju bara djur egentligen.” Själv har Carl smakat på insekter – och han menar att det smakar som ett litet chips och att det med smaksättning smakar helt okej.

En annan grupp hade ett bord med lite begagnade kläder – alltså Second hand. De tycker att man istället för att köpa nya kläder borde tänka mer på miljön och köpa begagnat. Det är en smart grej som fler borde tänka på. ”Istället för att köpa nya kläder kan du köpa vanliga kläder som ju funkar lika bra” säger Oscar. De var inte de enda som kom på den smarta idén med att sälja begagnat. Utan vi går vidare till ståndet mittemot där saker ligger utspridda på ett bord i väntan på att hitta en ny ägare. Aktiviteten betecknar vad vi kallar ”prylbytardagen”. Ser man något man gillar på bordet kan man fråga om man får byta det mot något man själv har. I slutet av dagen kunde man få några saker gratis om det inte hade bytts bort. Och hade du inget att byta mot, kunde du betala en liten summa för en sak – kanske 10 eller 20 kr.

Något vi kanske inte tänker på när vi är ute och handlar är vad vi köper. Flera olika grupper presenterade olika smakprov och filmer på hur man kan tänka när man
handlar. De visade bland annat en film på vilka andra varor man kan köpa som inte innehåller palmolja som alternativ till de varor som innehåller palmolja. Hur många
kan ärligt säga att de bryr sig om miljön när de köper tuggummi? En grupp hade smakprov på olika tuggummin. Vi intervjuade Tringa från SA18 om vilken miljöpåverkan våra val på tuggummin i affären innebär. Tringa menar att tuggummin har olika ingredienser och några av ingredienserna är fraktade långa avstånd för att komma till Sverige. Till exempel tropiska frukter från Sydamerika. ”Då orsakas koldioxidutsläpp vilket inte är så bra för miljön” säger Tringa om problemet. ”Till exempel tuggummit V6 innehåller sötningsmedel – som sojabönlecatin och mannitol som är sockeralkohol som kommer från alger, selleri och svampar.” Säger Tringa. Det är inte heller bra för miljön. På infobordet hade gruppen också vegansk choklad som visserligen är lite dyrare än ”vanlig” choklad men är ekologisk och kravmärkt.

En annan grupp hade satt upp ett bord med smakprov där gruppen undersökte vilka val vi elever på Strömstads Gymnasium gör om eleverna får välja dricka, typ av mugg och godis. Detta eftersom man kunde välja mellan olika drycker, godis innehållande palmolja eller inte, plast-, glas, eller pappmugg och närproducerade eller fraktade frukter. Så
vad valde vi på Strömstads Gymnasium? Plast, papp eller plast? Närproducerat eller fraktat? Palmolja eller inte? Vilka val är de bästa? Av plast-, glas eller pappmugg är det bästa alternativet glas – eftersom det kan användas, återvinnas hur många gånger som helst. De andra är engångsartiklar så de är mycket sämre alternativ. Plast är sämst eftersom plast tar så lång tid att bryta ner och följden av det blir att de hamnar i vår miljö, hav och så vidare. Nerskräpning av miljön. Bland frukterna kunde man välja äpplen från Sverige eller bananer från Ecuador. Närproducerat är bättre då det innebär mindre utsläpp av växthusgaser och alltså är det val man borde göra om man tar hänsyn till miljön äpplena. Av godiset är godis utan palmolja bättre – trots att palmoljan är så billig och effektiv innebär den högt eftertraktade palmoljan att regnskogen och arter hotas att utrotas då man hugger ner regnskog för att få mark att odla på. De som ville kunde gå fram till bordet och välja vad de kände för. Gruppen skrev sedan ner resultat på en whiteboardtavla. Vid slutet av dagen presenterades resultaten. Så vad valde eleverna på Strömstads Gymnasium? Klimatsmart eller inte? Jo, det visade sig att de klimatsmarta valen (närproducerat, glas, godis utan palmolja) var i majoritet. Det var en lättnad att höra.

Efter cirka en timme med utställningen fanns det en del presentationer i aulan på Strömstads Gymnasium. Gymnasiet fick bland annat besök av Maria Aronsson som jobbar på ekoparken. Maria höll en presentation med fokus på vår onödiga konsumtion på kläder. Hon menar att kläder ligger på fjärde plats gällande vilken konsumtion som för högst miljöpåverkan. Men hur fungerar det? Vart ligger roten till utsläppen? Enligt Maria skall den största delen av utsläppen vara vid produktionsdelen – cirka 70 %. Det är också de som ligger längst ner i produktionskedjan som tjänar minst på plagget. Klädbutiken får 50% av intäkterna. Bomullsarbetaren får 0,04%. Jämför man dessa siffror med vad kläder normalt kostar – som ofta inte är så höga kan man förstå hur svåra arbetsförhållanden bomullsarbetaren får med så lite pengar att röra sig med. Tänk vad några kronor extra på priset skulle kunna göra för dem! Det tänker nog ingen på när man handlar utan vi blir baraglada när vi ser att det står REA på varorna.

Mulki Mubarak

Bomullens vattenförbrukning är också ett stort problem. För att odla bomull krävs mycket vatten och bomullen är svår att odla. Kräver mycket arbetare och är hårt ansatt med kemiska produkter som sedan får konsekvenser för miljön och för arbetarna. Eftersom bomullen ofta odlas i torra miljöer behövs konstbevattning för att odla upp bomullen. Konstbevattningen kan leda till försaltning och vattenbrist. I dessa torra länder har man knappt vatten så det räcker till sig själva och ändå tvingas de använda upp en stor del till alla fabriker som sedan fraktas ner till oss här i Västvärlden med hur mycket vatten som helst. Hur är det på något sätt rimligt? Denna stora vattenförbrukning får konsekvenser världen över. Tänk på att det bara finns ca 2% sötvatten för oss alla levande varelser som vi ska dela på. Den stora vattenförbrukningen syns till exempel på en sjö som kallas Aralsjön. Detta var den fjärde största sjön på jorden. Idag finns knappt något vatten kvar utan det är bara saltet som ligger kvar på botten. Vår vattenförbrukning ger obehagliga konsekvenser som vi gärna vill glömma när vi köper våra jeans som inneburit 11 000 liter vatten i produktion.

Förutom vattentillgången är vissa kläder producerade av giftigt material. Till exempel är silver ett ämne som används i kläder som kan få dåliga konsekvenser för
miljön. Silvret gör så att kläderna blir luktfria och därför används det frekvent i produktion av särskilt träningskläder, regnjackor och andra kläder vars syfte är att stänga ute kyla och väta. Sådana kläder kräver mycket kemikalier. Silvret som används löses lätt ur kläderna – efter bara tio tvättar är hälften av silvret ute ur kläderna. Silvret hamnar sedan i reningsverk och slutligen i våra vatten vilket påverkar näringslivet i vattnet. Till exempel får fiskar det i sig. Som vi sedan äter. Mysigt om man också tänker på all plast som hamnar i vattnet och hamnar i oss själva när vi äter fisken. Så vad kan du göra? Maria berättar att du kan undersöka kläderna, kolla på lapparna eller fråga i butiken. Vart producerades kläderna? Är de närproducerade och i producerade i ett land med förhållandevis stor vattentillgång? Det finns också olika miljömärken du kan se efter.

Efter presentation av Maria Aronsson gick några grupper av elever från SA18 och EK18 för att visa några filmer eller hålla egna presentationer om olika ämnen som
handlar om hållbar utveckling. Förhållanden i fattiga länder och vattenförbrukningen kom upp flera gånger. En grupp från EK18 presenterade en film på hur människor i Kenya har det jämfört med Sverige och hur långt man i Kenya behöver gå varje dag för att få tag i vatten – medan vi bara behöver gå till vattenkranen. ”Vatten är en av de viktigaste resurserna som finns här i världen”. Glöm inte det. Vad skulle det innebära för oss i Sverige om vi hade samma vattenbrist som Kenya? Som Andy säger: ”Det ger oss en tanke på hur lyxigt vi har det i Sverige i förhållande till Kenya.” En annan fråga som återkom ofta var frågan om palmolja, och dess miljpåverkan diskuterades i filmer, presentationer och infobord. Varför är palmolja som är så billig och effektiv att producera dålig för miljön? Det som räddar så många folk ur fattigdom? Palmoljan trivs i tropiska miljöer, så man hugger ner regnskogen och till följd hotas flera arter – till exempel orangutangen som inte har något hem kvar. Är det verkligen värt de kronor vi sparar genom att köpa palmolja istället för något annan produkt som fungerar lika bra? Palmoljan kan inte fortsätta. Men att sluta helt med palmolja kanske inte heller är så smart. Men kommer vi klara att nå målen i Agenda 2030– eller kommer det vara för sent?

Så vad kan vi lära oss av denna dag? Själv tycker vi att denna dag har väckt många tankar och vi är säker på att andra kan hålla med oss. Det är viktigt att vi varje dag är medvetna om vilka val vi gör i vardagen då det påverkar hela vår existens. Ja, det är sant att vi som ensamma människor inte kan göra så stor skillnad. Men det fungerar ju inte om alla tänker så. Dessutom påverkar du genom normalisering – om det blir mer normalt att ”bry sig” om miljön kommer fler hoppa på tåget. Vill du ha en värld i framtiden
eller inte? Vill du se dina barn och barnbarn få en bra framtid eller inte? Eller vill du fortsätta äta plast? Gör något idag. Vänta inte tills det är för sent.

Författare till artikeln: Mulki Mubarak och Marie Silfverberg Utgaard.

Skribent

Dela

Elevartikel

Jan Vašek
12 dec
Elevartikel
Manish Dhawan
12 dec
Elevartikel
Marie Silverberg Utgaard,  Mulki Mubarak
11 dec
Elevartikel
10 dec
Elevartikel
Beatrice Kihlman och Olivia Gradin
10 dec
Elevartikel
creative commends
09 dec
Elevartikel
CC BY-NC 2.0
09 dec
Elevartikel

GMO

Redaktionen

24 sep
Professional
22 sep
Professional
22 sep
Professional
10 sep
Professional
12 apr
Professional