Bengaler har funnits inom fotbollen under en väldigt lång tid. Det finns inget exakt datum när den första bengalen användes inom fotboll men 1950 den 12 November, spelade Inter Milan mot AC Milan, i denna match så kan man tydligt se att det användes någon form av pyroteknik (Bengaler). Det kan mycket väl ha varit använda tidigare än det här. Men i Sverige började pyroteknik användas vid 70 talet. 2009 förbjöds pyroteknik helt inom den svenska fotbollen. Men det stoppade inte de svenska fansen.

De fortsatte att använda pyroteknik och det har i sin tur gett en massa otroliga pjäser som har hjälpt den svenska fotbollen att växa. Det finns folk som har dragits till fotbollen för att de ser pjäserna som fansen gör och då blir intresserad. Jag kan med ganska mycket självförtroende säga att det inte finns någon som inte gillar pjäserna som pyrotekniken ger. Men jag är medveten om konsekvenserna pyrotekniken kan ge, och de är hemska. Det finns personer som har blivit skadad både fysiskt och psykiskt. Ett exempel är när Malmö FF mötte Union Berlin i Europa League matchen 2022 7 okt. Union Berlin fansen kastade bengaler mot Malmö FF's familjeläktare där det fanns barn, gamla och vanliga familjer. Det var hemskt av Union Berlin Fansen att göra det men det är inte bara dem som har gjort det. Det har framkommit en massa gånger där de mer ¨seriösa¨ fansen kastat bengaler på fans som bara vill kolla fotboll. 

Det är just det här som är det stora problemet med pyroteknik men det går att fixa. Ett förslag är att man har folk som inte kastar bengaler på folk som har kontroll över dem. Det låter ju självklart och det är det. Men det är väldigt svårt att få till det. Men om t.ex. klubben väljer folk som kan hantera bengaler få använda dem. Det är inte bengalerna som är problemet. Det är folket som använder dem som är det.  

Jag tror att så länge folk som kan hantera bengaler har dem så kommer det att gå bra.. Jag förstår att ha bengaler som är över 2000 grader varma precis bredvid en massa onyktra personer inte är jättesäkert men jag tror ändå att det går att fixa. Om man verkligen får problem så kan de som har bengalerna få stå utanför folkmassan och inte riskera att skada någon där. Det jag vill komma fram till är att det finns problem men det finns även fix till problemen. De förslagen jag gav tog inte lång tid att komma på så jag tror att om man verkligen försöker hitta en lösning kan man komma på något som är både bra för ultrasgrupperna, övriga åskådare och Svenska fotbollens organisation. 

Elever behöver busskort därför att de är många ungdomar som bara stannar hemma efter skolan. Istället för att liga hemma i sängen om dagarna ska kan man åka till olika ställen med till exempel sina kompisar, då får fler ungdomar vara ute och röra på sig mer och vara mer sociala och då minskar deras skärmtid för att de inte bara sitter hemma.

De som inte har råd att åka köpa till exempel bussbiljetter dem har inget annat val en att stanna hemma och då om ens kompisar åker på utflykter tillsammans kan de leda till att dem missar roliga saker som andra gör bara för att man inte har råd. De kan också leda till att barnet blir ensamt och utstöt och om ett barn blir utfryst då kan man få psykisk ohälsa och de är inte bra.

Barn borde inte behöva prioritera att spara sina pengar på att åka buss de borde använda sina pengar till annat så som kläder.

De blir extra svårt för ungdomar som bor på landet därför att dem bor långt bort ifrån centrum och affärer och för ungdomar som inte har EPA blir de svårt att ta sig till ställen utan att behöva få skjuts av sina föräldrar. Bara att ta sig till en matbutik kommer kosta pengar. Samhället måste tänka på ungdomarna som inte bor i städerna och i centrum de borde tänka att folk bor också på landet där de kan vara flera mil till närmaste livsmedelsbutik.

Det är även miljövänligt att åka kollektivt därför att de är flera som åker samtidigt istället för att alla ska åka varsin bil de blir mycket mera utsläpp.

Där är väldigt smidigt att åka buss de är bara att gå på och sen att gå av, när man åker buss då kan man även åka flera personer samtidigt, så om man är ett stort kompisgäng så kan alla åka samtidigt istället för att dela upp sig i bilar.

De som kan vara dåligt med att ungdomar får gratis busskort därför att de kostar mycket för kommunen och kommunaltrafiken kommer att tjäna mindre pengar.

De är flera ungdomar som plankar alltså att man åker buss eller tåg utan att betala därför att de kanske inte har råd med busskort eller buss biljett och istället för att ungdomar ska behöva planka för att ta sig till ställen så borde ungdomar få busskort, sen om någon kontrollant märker att personen har plankat kan personen tvingas betala mycket pengar som den kanske inte har. Om unga börjar umgås med andra som plankar och de kan leda till att man får destruktivt umgänge och själv gör kriminella saker som kan leda till att man blir kriminell bara för att man inte hade råd med en bussbiljett ledde de till kriminalitet.

2018 fick ungdomar gratis busskort då var jag själv väldigt ung men jag har storasyskon som uppskattade väldigt mycket de fick en stor frihet genom att de kunde i princip åka vart de ville, de vill jag och många andra ungdomar ha i sommaren.

Av alla isbjörnar på jorden bor det mest isbjörnar i Kanada, det vill säga 60%. Det finns finns mellan 20 000-30 000 isbjörnar på hela jorden, men 2 tredjedelar kan vara så gott som borta år 2050 på grund av klimatförändringar. Om vi inte vill vara mer miljövänliga, så måste isbjörnarna anpassa sig till det nya klimatet. Men det skulle kunna ta upp till 1000 år, och då är det redan för sent. Men varför dör dom? På grund av den globala uppvärmningen så smälter isen i Arktisk (där de flesta isbjörnarna bor). Och isen är väldigt viktigt för isbjörnarnas överlevnad. Ett exempel är när isbjörnshonor är dräktiga så kommer dom inte in till land, på grund av den smälta isen. Då tvingas dom föda ute på isen, och då dör väldigt många. En annat exempel är att isbjörnarna är väldigt dåliga på att jaga föda inne på land, men det blir svårt för dom att jaga på isen när det mesta är smält. Och med sammanhang med att det blir svårt för dom att få föda, blir dom väldigt smala och undernärd. Även fast dom är väldigt bra simmare, som i vanliga fall kan simma upp till 50 mil, så blir det svårare när dom är undernärda och har ingen styrka kvar. 

Att ha skilda föräldrar att inte alltid enkelt och de blir liksom som att ha två liv ungefär, tänk dig själv som att man bara delas på mitten liksom. Dubbelt av allt, två födelsedagar när man egentligen bara vill ha en och fira med hela sin familj, två julaftonar när man är uppvuxen med att hela sin familj firar tillsammans. Såklart så har alla det olika men jag försöker fokusera på oss som ungefär nyss fått skilda föräldrar. Mina föräldrar skilde sig för ungefär 4 år sedan och de var som ett helt nytt liv för mig, så mycket nytt som jag inte var van vid.

Jag har valt att intervjua "Alice", som också nyligen fått skilda föräldrar.

- Jag kände på mig det i flera år.

- Det var jobbigt när föräldrarna bodde tillsammans, konstigt när man skulle äta mat.

- Det är jobbigt innan dom skiljer sig för dom bråkar, lite jobbigt när dom inte vill prata med varandra överdrivet mycket, man blir ungefär som en brevbärare emellan.

- Det var jätteomställande och kändes som man bodde i en resväska, och ungefär som man hade två liv.

Det här är det som Alice säger och jag är helt säker på att fler barn känner igen sig. Det som blir extra jobbigt är att se sina föräldrar blir kär och älska någon ny, dela vardagen med någon annan, åka på resor med någon annan och så vidare. Vissa barn tycker det ät jättekul att ens föräldrar hittat någon ny och det kan vara en lättnad för vissa, men för andra kan det vara jättejobbigt och tufft. Särskilt när det kommer från ingenstans.

Som Alice säger:

- Det var jobbigt när föräldrarna bodde tillsammans.

Hon menar att när hennes föräldrar gjorde slut så var man ändå tvungen att bo med varandra eftersom det tar tid att hitta lägenhet eller hus och det är väldigt jobbigt och även väldigt jobbigt för barnet eller barnen att liksom bo med sina föräldrar även fast man vet att dom inte är kär i varandra längre. 

Det finns så himla mycket mer och så mycket olika anledningar och så olika för alla. 

Om barnen på Järvsö skola skulle få mat från Järvsöbaden. Så skulle koncentrationen efter lunch bli betydligt bättre. För att de flesta tycker att maten därifrån är bättre än vad maten från centralköket är. För på centralköket så görs det trippelt så mycket mat som det görs på Järvsöbaden. Så när man gör maten på Järvsöbaden så är det lättare att lägga ner mer tid på maten för att det görs till en mindre mängd. Men när centralköket i Ljusdal ska laga maten till skolan. Så gör det inte bara mat till Järvsö skola. Utan till massa andra skolor och verksamheter under en kort tid. Då blir det svårare att lyckas lägga ner mer tid på maten så att den blir riktigt god. Då ska det lagas mera mat där än vad det ska göras på Järsvöbaden under samma tid. Så om vi stöder närproducerad mat som ligger i samma by som vi bor i. Kan de stöda de företagen så att det blir ännu större, dra in mera pengar och få mera gäster till sitt boende och restaurang. 

På Järvsöbaden så odlas det mycket grönsaker, frukter och bär. Men på centralköket odlas det inga grönsaker, frukter eller bär. Så Järvsöbaden är bättre för miljön för att det odlar själv i deras trädgård de har. Trädgården där är väldigt stor och fin och drivs på rätt sätt. När man odlar egna frukter, grönsaker och bär så blir det ekologiska och oftast godare än när man köper det från ett annat land, och när man köper från andra länder så sprejas ofta de med massa dåliga ämnen. Frakten hit till Sverige stäpper ut massa avgaser. Så det är bättre odla själv än att köpa från Holland eller Spanien. 

Om man skulle börja köpa mat ifrån Järvsöbaden så skulle det nog bli dyrare än att köpa mat ifrån centralköket. För att centralköket är gjort för att göra mat till skolor. Då blir det mer naturligt att det är billigare att köpa mat där. För att det är byggt för skolornas skull och då har det så låga priser som möjligt till skolorna. För att så många skolor som möjligt skulle kunna köpa billig skolmat. Men nackdelen med det är att när man kör maten från Ljusdal varje dag så släpper man ut massa avgaser. Avgaserna som lastbilarna släpper ut är koldioxid. Koldioxiden är väldigt dåligt för miljön. För att det gör så att världens medeltemperatur blir högre. När medeltemperaturen blir högre så förstörs världen. När medeltemperaturen höjs så smälter isarna och när isarna smälter så kommer det bli översvämningarna mer än var det är nu. Översvämningarna kommer att göra att människorna som bor där det blir översvämningar kommer att behöva flytta. Det betyder att det kommer att bo fler människor på samma yta. Hus kommer att byggas. Då kommer folks ekonomi inte må så bra för att vi har köpt mat från Ljusdal när vi kan köpa mat från Järvsö. Ska vi förstöra för folk som bor i i andra länder På grund av det här? Så vill vi ha billigare mat eller en trasig värld och förstörd miljö på grund av att vi ska köpa mat från Ljusdal som ligger 2 mil bort. 178 stycken skoldagar på ett år. Det betyder att det kör lastbilar med mat 178 till Järvsö och sen ska den tillbaka till Ljusdal. En lastbil som väger 4 ton släpper ut ungefär ut 244 gram koldioxid på kilometer. På två mil så är det 5 kg koldioxid som kommer ut. Så på 178 skoldagar så är det ungefär 9 ton som släpps ut om det kör varje dag.  

I klassen så är det många som har rester i svenska det beror på att uppgifterna är för stora för att hinnas med. Det orsakar så att många måste stanna på plus tid, Vilket inte är så dåligt för många som bor nära skolan men för folk som bor långt bort de kanske inte har någon skjuts hem. Det orsakar att vissa personer kanske aldrig kommer hinna göra klart uppgiften. Då kommer den resten att ligga och aldrig bli gjord. Vissa personer har koncentrationssvårigheter av olika anledningar till exempel ADHD och ADD. Det orsakar att det blir ännu svårare för vissa elever att bli klar.

Varför ger ni oss så lite tid på uppgifterna. Hur ska ni ordna så mer elever hinner klar med uppgifterna. Jag skulle föreslå att ni låter oss jobba hämma om det verkligen behövs. Det är också viktigt att ge tydliga instruktioner, berätta vad som krävs och hur et ska utföras och hur lång tid eleverna har på sig. Undvik att använda orden: inte, får inte och förbjudet. Använd istället ord som: önskar, vill och hoppas när lärare berättar hur hän vill ha det i klassrummet under lektionerna för få så mycket arbetsro som möjligt. För ju bättre arbetsro desto enklare blir det för eleverna att få uppgifterna gjorda. Men den bästa lösningen på problemet är mer tid för det skulle förenkla lektionerna på så många vis. För om problemet inte löses så kommer det orsaka mycket rester som kommer att orsaka sämre betyg. Om problemet löses så kommer det orsaka bättre betyg för att eleverna har mer tid på sig och kan ta det lugnt och ostressat. Det orsakar bättre resultat på uppgifterna och som orsakar bättre betyg.

Det finns en bra sak med uppgifterna och det är att man lär sig att använda arbetstiden och jobba hårt. Det isig är ju bra saker att lära sig. Men som sagt vissa har svårt med det och då måste lärarna ta hänsyn till det. För en lärare kan förvänta sig hur en elev ska jobba och använda arbetetstiden. Men det betyder inte att blir så. Då måste läraren överenskomma med eleven hur de ska lösa problemet till exempel låta eleven jobba hemma om den inte har det möjligt att komma till läxhjälp. 

Dagens ungdomar sover alldeles för lite, om de ska komma till skolan pigga och koncentrerade så det behövs det en förändring. Allt fler ungdomar klarar inte av sina klasser och en stor del till det är att de inte är aktiv under skolgången. Om det sker en förändring så skulle det bli en stor skillnad, att ungdomarna kommer till skolan pigga och glada, med en bättre koncentration. Detta skulle även påverka deras betyg positivt.

Ungdomarnas sömn påverkar deras fysiska och psykiska hälsa, Om då barnen får en extra timme sömn så skulle det att minska risken med 10% för depression enligt en ny svensk forskningsstudie. Forskaren Gergö Hadlaczky föreslår att man ska börja skolan senare för att ungdomar ska sova mer. Forskaren Gergö Hadlaczky säger även att sömn är förknippat med bättre betyg och mindre brottslighet.

46% av regions Stockholms ungdomar sov mindre än åtta timmar på vardagarna, men på helgerna var resultatet annorlunda, där sov bara 17% mindre än åtta timmar.

Både elever och lärare anser att det är bättre om man skulle börja en timme senare. Eftersom att lärare strävar efter mer planeringstid och då är det perfekt att ha det på morgonen innan alla lektioner och att ha en plan över dagen.

Men detta blir då svårt eftersom att det krockar med timmarna, Folk kanske inte har tid och sluta senare, men då så drar man av ett lov samt några dagar kortare sommarlov. Detta skulle innebära en bättre framtiden för barnen, Med en bättre utbildning, ungdomarna skulle därmed att ha ett bättre liv.

En av fyra ungdomar har drabbats med sömnproblem. Det har en negativ inverkan på deras mentala och fysiska hälsa. Tidpunkten när en tonåring blir tillräckligt trött för att somna är senare än för vuxna. Och tonåringen har svårare att piggna till på morgonen.

Forskning har visat att ungdomar med kort nattsömn skolkar på de första lektionerna mycket mer än de andra elever. Ju mindre sömn, desto sämre skolresultat.

Om ungdomarna ska få en ljusare framtid eller en bättre framtid så krävs det en bra skolgång med bra betyg. Om man då kan påverka detta så ska det göras, för barnens skull.

En av de största utmaningarna är att skolmaten ofta är underfinansierad. Många skolor har en bästemd budget och måste spara på matkostnader för att få ekonomin att gå ihop. Detta resulterar i att man väljer billigare alternativ, vilket ofta innebär mat av sämre kvalitet. Ofta serveras färdiglagad mat som är full av tillsatser och inte så god att äta, istället för näringsrik och färsk mat. Dessutom kan den otillräckliga budgeten leda till att det blir mycket mer processade produkter i kosten. Detta kan leda till brist på viktiga näringsämnen och på lång sikt kan påverka elevernas hälsa negativt. En dålig kost kan leda till problem som koncentrationssvårigheter och brist på energi.

För att förbättra kvaliteten på skolmaten krävs det en satsning från både skolornas och politikernas sida. Skolorna behöver få en ökad budget för matkostnader så att de har möjlighet att servera näringsrik och varierad mat. Det är en investering i elevernas hälsa och välmående. Dessutom kan en näringsrik och varierad skolmat bidra till bättre resultat i skolan, då eleverna har lättare att koncentrera sig och lära sig om de får i sig rätt näring.

Att förbättra kvaliteten på skolmaten är en angelägen fråga som inte får ignoreras. Elevernas hälsa och välmående är viktigt, och en näringsrik och god skolmat är en viktig del av detta. Det är dags att ta tag i problemet och se till att alla elever får tillgång till en skolmat av hög kvalitet.