Mer plast än fisk i haven?

Publicerad 2018-11-27 08:45

Vartannat andetag kommer från haven, tar vi inte hand om det kanske detta blir ditt sista.

 

De flesta vet kanske inte vad en så vardaglig sak som plast gör med naturen. Något så oskyldigt som en plastpåse kan lämna spår i naturen långt efter du själv lämnat jorden.

Plast är något som vi använder flera gånger varje dag även fast det innehåller mängder med gifter som är skadligt för både hälsa och miljö. Exempelvis innehåller plast akrylnitril och polystyren som är hormonstörande, allergiframkallande, cancerframkallande och extremt giftigt för vattenlevande organismer. I Sverige är vi relativt duktiga på att återvinna plast vilket är bra då plast innehåller många olika och farliga kemikalier. I övriga delar av världen så brukar plasten hamna i naturen och i våra hav, som till exempel i USA. Naturen kan inte bryta ner och omhänderta plasten utan istället så smulas plasten sönder och blir till mikroplaster. Dessa mikroplaster är extremt farliga och gör stor skada både på land och i vattnet.

När mikroplaster hamnar i havet så skadas vattenlevande organismer både fysiskt genom att exempelvis fiskar fastnar i en plastpåse, men de skadas också på ett toxikologiskt sätt genom att gifter från plasten samlas i deras organ. Många fiskar misstar ofta mikroplast med plankton och då äter de upp det.

Trots att vi i Sverige är en av dom bättre länderna på att sopsortera så räcker inte det, företagen måste också bli bättre och producera mindre plast. Vid produktionen av plast så krävs det extrema mängder olja. När man ska producera 1 kg plast så krävs det 2 kg olja, 1 kg för materialet och 1 kg för tillverkningsprocessen. Detta är ett stort problem då oljan är på väg att ta slut eftersom vi människor överanvänder råvaran. Att vi överanvänder olja för både produktion av olika material och för bränslen till våra fordon, gör att det släpps ut en massa växthusgaser vilket är väldigt farligt och skadligt för miljön. 

 

Människor drabbas värst

Plast går nu in på alla nivåer i livsmedelskedjan och slutar till och med i skaldjur på våra tallrikar. Exempelvis hamnar plasten i haven och då äter plankton det eftersom plankton misstar mikroplaster med mat. Plankton blir sedan uppätet av småspigg som i sin tur sedan blir uppätet av en lax och laxen blir sedan uppätet av oss människor som är toppkonsumenter. Vi människor får i oss mer plast än vad de små spiggen får. Eftersom mikroplasten lagras i de olika konsumenterna får vi i oss mer plast eftersom att vi människor är toppkonsumenter.

Exempel: Om vi säger att plankton får i sig 1 gram plast så äter en spigg massor med plankton och får då i sig t.ex. 20 gram plast. Laxen äter då massor med småspigg som varje innehåller 20 gram plast, då får laxen i sig 20 gram plast för varje spigg den äter. Laxen kanske då äter 5 spigg och den har då helt plötsligt 100 gram med plast i sig. Vi människor äter sedan lax och får i oss 100 gram plast för varje lax vi äter. Denna process som gör att vi människor får i oss mängder med plast kallas anrikning.
 

Det finns ett hopp

I Stilla havet flyter det runt stora plastöar av skräp och forskare har nu kommit på en lösning som ska suga upp dessa plastöar. De har uppfunnit en så kallad “Jättedammsugare”.

Det nya systemet är fäst på havsbotten och fångar in plast med hjälp av flytande bommar. De leder plasten in mot mitten av systemet där en lagerlåda suger in plasten och förvarar den och när lådan blir full så töms den. Den plast som har fastnat på havsbotten utnyttjar dammsugaren via havsströmmar. Plasten fångas upp av dessa havsströmmar och dom leder runt skräpet till stället där dammsugaren är utplacerad och på så sätt så kommer skräpet automatiskt till dammsugarna. Tack vare havsströmmar kan systemet rensa stora områden av plast i havet trots att det sitter fast i havsbotten.

 Många tror att det kommer sugas in djur och mängder med vatten in i dammsugaren men eftersom plast är lättare än vatten och systemet flyter på ytan kan djuren som lever i vattnet simma under dammsugaren och undvika den.

Det sägs att det finns mer plast än vad det finns fiskar i våra hav. Tycker du att det låter rimligt? För det tycker inte jag!

Vi har alltid behövt haven. Nu behöver haven oss.

 

Källor: (1) Tidningen i livet, (2) naturskyddsföreningen, (3) naturskyddsföreningen plast, (4) naturskyddsföreningen havet, (5) , (6) Regeringen, (7) WWF
Skribent
Research

Dela

Elevartikel

Foto: Pixels
12 dec
Elevartikel
pixabay
12 dec
Elevartikel
11 dec
Elevartikel
10 dec
Elevartikel
10 dec
Elevartikel
Jennie Edström
10 dec
Elevartikel
30 nov
Elevartikel