En fråga som man kan få när man säger att man går Barn-och ungdomsprogrammet är: “Måste man verkligen ha utbildning för att jobba på dagis”? Den frågan innehåller det väldigt gamla ordet dagis som försvann i slutet av 90-talet. Frågan innehåller också massa okunskap och missuppfattningar om yrket. Många vet inte hur slitsamt det kan vara att jobba som barnskötare vilket denna uppgift ska handla om. Det många inte heller tänker på är hur saker som händer i världen påverkar yrket och hur man upplver sin hälsa i sin yrkesroll. Bara under de senaste åren så kan tex corona och kriget i Ukraina ges som exempel på utmaningar som påverkar hälsan både för barnen och personalen. Det och andra konkreta utmaningar gås igenom nedan.

Enligt arbetsförmedlingens hemsida så beskrivs barnskötare att man arbetar med barn på förskola eller andra liknande pedagogiska verksamheter, det ingår då att delta i aktiviteter, sagostunder, kreativ lek och även att utveckla den pedagogiska verksamheten tillsammans med sina kollegor. Man ska arbeta och planera efter läroplanen från skolverket. Aktiviteterna man planerar genomförs både inomhus och utomhus. Det kan handla om allt från att planera sovtider och måltider, att läsa för barnen, spela spel och så klart uppmärksamma och visa barnen omsorg. Man jobbar med och för barnen men även med kollegor och föräldrar. 

Det har nästan alltid varit kvinnor som jobbat som barnskötare ända sen man tog hand om arbetarnas barn så att dom kunde jobba tills man började se det som ett riktigt yrke. Det var under 1930 talet som yrket började organiseras av kommunerna och man började tycka att det skulle vara utbildning för att jobba. Under 1970-70 talet så utökades antalet förskolor för att under 90 talet drabbas av nedskärningar. och på 1980-talet så kom nya lagar till och blev en del av socialtjänsten.

Utmaningar för hälsan

Att jobba som barnskötare inom förskola är väldigt påfrestande för kroppen på olika sätt och det är extremt viktigt att tänka på sin hälsa då. Man påverkas bland annat av stress, tunga lyft, buller, miljön och arbetsvillkor såsom arbetstider. Enligt arbetsmiljöupplysningen så drabbas cirka var fjärde person av artros i 45-årsåldern vilket är en ledsjukdom som man får av att lyfta för mycket tungt eller stå för mycket enligt arbetsmiljö upplysningen.

Ett problem som barnskötare har är som tidigare nämnt, stress och den slags stress som finns är tex tidsbrist. Brist på tid att planera tex och det kan ge en känsla av otillräcklighet hos personalen. Stress drabbar främst personalen men kan även få konsekvenser för barnen. Läroplanen Lpfö 18 säger att en barnskötare ska jobba med att skapa trygghet för barnen och föräldrarna och att kunna uppmärksamma dem. Detta kan skapa en inre stress och om man inte har tillräckligt med tid som personal kanske barn och föräldrar märker av det. Inte tillräckligt med tid för varje barn och inte tillräckligt med tid och tålamod för att hinna prata med föräldrar på ett bra sätt. Det är viktigt att varje förskola och dess chef/rektor jobbar för att försöka ge personalen mer tid. Det är svårt eftersom det är personalbrist i många delar av landet. Många barnskötare slutar eller blir långtidssjuka på grund av att arbetsbelastningen är för hög (www.ka.se). Detta var något som även Monica tog upp i intervjun att det är stressigt eftersom det är så stora barngrupper. Monica pratade mest om att det är barnen som blir drabbad då personalen är stressade eller att personalen är sjuk. Sen sa hon också att personalen så klart blir påverkade i sitt privata liv av stressen. 

Att jobba på en förskola har även andra utmanande faktorer såsom miljö och framförallt tunga lyft. Till exempel att möblerna på förskolan oftast är gjorda för barnen såsom bord och stolar vilket gör att pedagogerna måste böja sig för att hjälpa barnen vilket tar extremt mycket på ryggen, samma sak med att barnen leker på golvet och pedagogerna måste återigen huka sig för att hjälpa till. Det bästa man kan göra för att inte få värk är att variera arbetsställningar.

Det är arbetsgivaren som i grunden har ansvaret att onödigt tröttande belastningar undviks och den ska bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete vilket betyder att det ska vara en bra arbetsmiljö där ingen råkar ut för en olycka,blir sjuk eller har dåliga arbetsvillkor.Ett annat problem som man kan läsa om och som jag själv upplevde när jag gjorde APL är BULLER. Alla drabbas av buller och hög ljudnivå, både personal och barn.

Undersökningar som gjorde av hörselskades riksförbund visar att det är höga bullernivåer på förskolor och detta är sen tidigare känt när det gäller barnskötarna som yrkesgrupp. Men nu har det även visats sig att barnen också blir trötta, stressade eller får svårt att koncentrera sig på grund av ljudmiljön. Sånt här kan man tänka på vid planering av arbetet och tex dela in barnen i mindre grupper. Man kan även tänka på vilka sorters leksaker man köper in osv. Man kan också fylla i enkäter för att undersöka sin ljudnivå. 

Problem med ljud och att det påverkar hälsan finns också inom skolan där det står på hörselskadades riksförbund att två av tre lärare tycker att ljudmiljön i skolan är ett problem. Förutom dom konsekvenser som nämnts tidigare i texten så kan buller och för höga ljudnivåer orsaka hörselskador hos både barn och vuxna.

Arbetsmiljön och påverkan på person och samhälle

Om utmaningarna är får stora som barnskötare så kan personalen får problem med hälsan. Bader Vukovic säger till artikeln som jobbar som barnskötare säger att många går på knäna och att det är svårt att få in vikarier. En annan barnskötare säger att hon inte ens har tid att gå på toaletten för att det är så stressigt och hon säger att man måste börja prata om arbetsmiljö för nu är det nästan tabu.

Barnskötares arbetsförhållande kan också få konsekvenser för samhället också. Konsekvenser av att en förskola eller en kommun ständigt har personalkris kan tex leda till att förskolan stänger. Om det är en mindre ort så kan en konsekvens av för få förskolor bli att människor flyttar från orten för att man inte har barnomsorg. En sak man kan göra enligt barnskötaren Kholoud Salami är att ha mindre barngrupper.

När det gäller buller problematiken i texten tidigare så kan det ju en skada och nedsatt hälsa för människan och en kostnad för samhället som kan undvikas om man gör ngt åt bullret som jag skrivit om innan.

Ett tips som Monica, som jag intervjuade, gav för att orka jobbak var var att se till att äta bra och sova. Om man har problem att sova så får man försöka påminna sig om att ta jobbet lite med en nypa salt och att hitta sätt att koppla av. Det är det bästa för barnen inte att oroa sig och få störd nattsömn!