Flygskam

Publicerad 2019-12-03 11:00

Ordet flygskam. Vad betyder det egentligen? Själv hörde jag ordet för ungefär ett år sedan, det var på de svenska nyheterna som jag första gången kom i kontakt med ordet. Under en resa till Helsingfors där vi träffade några familjebekanta blev jag medveten om att där var det ingen eller några få som förstod vad begreppet flygskam betydde. Jag bestämde mig då för att gräva lite djupare i det här och läsa artiklar samt intervjua två personer hur de ser på ordet flygskam.

 

När man söker på ordet flygskam så kan man läsa i tidningen spraktidningen.se publicerad 19.2 2018 att det var år 2017 som svenskar i allmänhet började att använda ordet flygskam. I början av 2018 kom ett förslag om att införa ordet i det svenska språket. Ordet betyder enligt ordguru.se att "känsla av att det ur miljösynpunkt är en förkastlig handling att flyga". Jag har också tittat på om ordet finns på andra språk än svenska och på engelska har jag hittat ordet "Flight shame". I artiklar skrivna av BBC hittar jag följande: ”what is flygskam? Greta speaks up about flight shaming" och "flight shame could have growth in air traffic. De uppmärksammar att ordet kommer från det svenska ordet flygskam. Så är Sverige hela starten på den här trenden? Jag har intervjuat Liz Lindvall som har bott 8 år i Barcelona, men är uppvuxen i skandinavien. Jag frågade henne om hur mycket miljötänk det finns i Spaniens näst största stad, Barcelona och vad de största skillnaderna är mellan oss här uppe i norden, speciellt Sverige och övriga Europa. Vi sätter oss ner vid hennes soffa och julstjärnan i fönstret lyser med varm ljus i hela vardagsrummet. Jag börjar med att fråga henne hur mycket man pratar om flygskam i Barcelona och hon svarar eftertänksamt, "när jag bodde där och frågan var aktuell i Sverige och här hemma pratade ingen om det i Barcelona. Varken hemma eller på nyheterna. Jag tog upp frågan med familj och vänner och de tyckte frågan var intressant och viktig men som min vän Noemi sa, har de andra mer fundamentala frågor kring jobb, korruption och politiska frågor att lösa först och därför kommer klimatfrågan längre ner i prioriteringen", säger Liz. 

Nästa fråga som jag ställer är vad hon tycker och tänker om ämnet flygskam och hon svarar så här: "Jag tycker frågan är viktigt men jag har svårt för att det går trender i vad vi ska göra för att rädda klimatet. Ifjol var det konsensus att man ska avstå flygande. I år kanske det blir något annat. Och jag tror att trender kan vara farliga – för de följs nästan alltid av en mottrend då den tidigare trenden börjar avskys. Och då tappar man lätt bort fokus vad som egentligen är viktigt. Det faktum att något måste göras för att rädda vårt klimat. Dessutom tycker jag ofta att man alltför mycket fokuserar på individen istället för storföretag exempelvis. Det är viktigt att vi alla föregår med gott exempel och gör vårt bästa men flygandet står för några procent av utsläppen i Sverige. Medan en hel tredjedel av alla utsläpp kommer från stål och cementindustrin. Det går att tillverka klimatsnålare cement. Men det är dyrt. En tredjedel av all cement som tillverkas i Sverige beställs av statliga Trafikverket. Om politiker sa åt Trafikverket att bara använda klimatsnål cement skulle folk kunna flyga vart de ville. För räkneexemplets skull alltså. Flyget har ju tyvärr ändå sina egna utsläpp. Även om cementen har mer.” 

StockSnap.io

Vi pratar vidare än stund och kommer in på hur stora skillnaderna är mellan Barcelona och Sverige, och Liz säger: " De största skillnaderna är att det sociala skyddsnätet inte är lik utbyggt i Spanien. Det finns inga barnbidrag exempelvis och skolor och universitet kostar. Lönerna är även lägre. Och arbetslösheten mycket större än i Sverige, speciellt bland ungdomar. Det gör att den vanliga spanjoren inte har råd att resa så mycket som vi gör här uppe i norr. Många semestrar på somrarna i Spanien och utlandsresor görs inte varje år eller flera gånger per år, utan snarare kanske en utlandsresa var tredje eller var femte år är vanligare.

"Så nu vet vi alltså att man inte pratar så mycket om det i Spanien men vad pratar man då om istället?", frågar jag fundersamt. Hon ler och berättar vidare: "Det varierar såklart bland olika grupper och familjer men rent politiskt har man haft stora problem med korruption, att politiker själv pengar från skattebetalarna. Många pratar därför mycket om det. Klimatfrågan intresserade många och det finns en stor grön rörelse men ekologiska alternativ på agendan. Men varför just flygskam inte är så stor fråga tror jag som jag nämnde tidigare är pga av att de faktiskt inte flyger så mycket. I alla fall inte som en privatperson eller familj." 

Det har redan börjat att mörkna så jag skyndar mig att ställa sista frågan, och den är varför hon tror att just Sverige har blivit ett så miljömedvetet land. " Jag har bott många år i Sverige och jag tror inte bara Sverige är ett miljömedvetet land utan där finns en stor medvetenhet överlag i olika samhällsfrågor och ett arv sedan andra världskriget och kanske ända tillbaka till lutherska tider att vara ett folk med hög moral. Att bry sig och vara engagerad i olika politiska frågor, att göra rätt och hjälpa värderas högt i deras kultur. Jag tycker det är fina egenskaper och tycker det är jättebra att Sverige finns och kan stå modell för bra politik i så många frågor. Jag tänker även på feminism och barns rättigheter. Sverige har varit med och ändrat mycket på de fronterna och att de nu även engagerar sig i miljöfrågan, som de även gjorde på 70-talet, så är jättebra. I Finland och på Åland tror jag vi även sätter de frågorna högt men efter andra världskriget hade Finland det mycket tuffare och hade nog mer fullt upp med oss själva och komma upp på fötter igen än att ta en moralisk roll i världspolitiken. Och det är väl lite så jag tänker kring Spanien. Människor över hela världen bryr sig om att rädda klimatet och vår jord men inte alla har resurserna att engagera sig i dess frågor."

Nu har vi ju sett att skillnaderna är ganska så stora nere i europa, men enligt svenska Yle så uppger man att flygresenärer i Finland har ökat under det senaste året! I samma artikel, "Allt fler svenskar skippar flyget för att rädda klimatet- men flygskammen verkar inte fått grepp om finländarna", säger Henri Hansson, teknisk chef på Finavias flygplatser, att han tror att den ökade flygtrafiken beror på det att finländare har fått det bättre ställt ekonomiskt. "Utvecklingen under de två senaste åren har varit god. Jag menar inte att man inte borde göra något åt flygtrafiken, men vi måste komma ihåg att flygtrafikens andel av inrikestrafikens totala utsläpp är två procent" säger Henri. I samma artikel konstaterar Jorma Mäntynen att "Sverige har varit tiotals år före Finland vad gäller miljötänk" Men vad är det som vi i Sverige egentligen gör för att vara ett så miljömedvetet och framåtsträvande land som vi är? Det är såklart väldigt svårt att svara på den frågade eftersom den har ett så diffust svar. Men Sverige har ju tillexempel Greta Thunberg som är en miljöikon för hela världen i denna frågan.

I artikeln "Nio av tio svenskar miljömedvetna" som skrevs av Göteborgs-Posten påpekar de att nio av tio svenskar är miljömedvetna. Naturvårdsverkets generaldirektör Maria Ågren säger att "klimatfrågan håller på att bli en livsstils- och identitetsfråga. Under perioden 21 till 24 september gjorde Naturvårdsverket en undersökning som omfattade 1000 telefonintervjuer. Undersökningen visade att 89 procent av alla deltagare såg sig själva som klimatsmarta och miljömedvetna personer, och att 52 procent fick "ibland" eller "ofta" dåligt samvete om de medvetet påverkade klimatet på ett negativt sätt. Undersökningen jämfördes med en liknande undersökning som Naturskyddsverket gjorde mellan åren 2002 och 2015 där de ville få mätningar om svenskarnas kunskap om klimatförändringarna. Undersökningen visade bland annat att 95 procent tror att klimatförändringarna kommer att påverka Sverige, 2015 var det 90 procent som trodde att det skulle påverka oss. Fler svenskar tror nu också att vi själva har en påverkan på miljön och att alla kan själva göra saker för att förhindra den globala uppvärmningen, höjning med 6 procent från 2015. Många flera punkter fanns men med undersökningen att döma har miljömedvetenheten fått ett kraftigt uppsving på de senaste åren. 

Jag har också intervjuat Åsa Rumander som jobbar som lärare och är miljömedveten och samhällsengagerad. Jag och Åsa slår oss ner vid hennes köksbord, klockan är fem och hon är mitt i middagsförbredelserna, men hon vill ändå svara på frågorna eftersom miljön är viktig för henne. 

- Vad är flygskam för dig?

Flygskam för mig är det ett ord som jag lärde mig för cirka ett år sedan, ungefär när Greta började bli känd. Ett tag tänkte jag ganska mycket på det eftersom vi är en familj som tycker om att resa mycket. Jag funderade om vi behövde ändra på vårt flygande, men jag har kommit fram till att sist och slutligen blir det inte så många flygresor per år och jag tror inte att dom påverkar miljön så mycket. Däremot har debatten i samhället gjort att jag tänker på att vi som familj äter mindre kött och försöker att göra mera hållbara val. Exempel på andra val vi gör är att jag försöker duscha kortare tid, släcka lampor som inte behövs och tänka om vi verkligen behöver den där tröjan som vi står och håller i i butiken. Vi investerade även i solpaneler på vårt tak under fjolåret. Valen som om vi gör i våran vardag tror jag att har mera betydelse för miljön än de få gånger som vi flyger. 

Så sammanfattningsvis så framstår Sverige som ett väldigt miljömedvetet land, både för oss själva och inför övriga världen. Orsaken till det kan bland annat vara att Sverige är ett så välmående land så att befolkningen har möjlighet att tänka på miljön. Till skillnad från andra samhällen där vardagen består av andra utmaningar än att tänka på flygskam, för deras ekonomi tillåter inte att fara på semestrar. Flygskam är således ett ord som finns där folk har råd och möjlighet att fara på utlandssemester vilket många inte har.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källor: (1) Spraktidningen.se, (2) Ordguru.se, (3) BBC, (4) Svenska.yle.fi, (5) GP.se, (6) Naturvårdsverket
Skribent

Dela

Elevartikel

05 dec
Elevartikel
03 dec
Elevartikel
03 dec
Elevartikel
03 dec
Elevartikel
03 dec
Elevartikel
03 dec
Elevartikel
03 dec
Elevartikel

Redaktionen

24 sep
Professional
22 sep
Professional
22 sep
Professional
10 sep
Professional
12 apr
Professional