Flygets klimatpåverkan

Vi på Strömstad Gymnasium har gjort en undersökning på flygets klimatpåverkan

Publicerad 2019-05-16 13:00

Vi måste börja minska bland annat våra koldioxidutsläpp för att förhindra allvarliga konsekvenser. EU har satt upp ett klimatmål om att temperaturen får öka med max 2 grader och om vi ska kunna uppnå det målet måste dagens utsläpp minska med 60 % fram till år 2050.  

 

 

                                         

Hanna

Flygets historia
Första flyget, konstruerat av bröderna Wright, lyfte i december år 1903. Det första kommersiella flyget lyfte år 1916. På 50-talet avgick den första charterresan med flyg till Mallorca från Sverige. Man betalade ett pris och då ingick både flyg och hotell. Det blev smidigare att resa och det gjorde att flygningen ökade bland svenskarna. Ju mer flygbranschen utvecklas, desto lättare är det att ta flyget. Det är både billigt, snabbt och det är lätt att hitta biljetter eftersom de går ofta. Men det är också en stor miljöbov. På grund av att det är billigt och går snabbt, är det klart att man väljer flyg framför till exempel tåg.   

Flygets Klimatpåverkan
Flygets klimatpåverkan är mycket stor, det är en av våra största klimatbovar. ”Nu är det dags för flyget att börja betala för sig”, menar naturskyddsföreningen, då flygbolagen slipper undan med att betala moms på utlandsresor, betala skatt på bensinen och att de slipper att betala skatt på utsläppen som förekommer. Flyget betalar endast 6 procent moms på inrikesresor (att man reser inom sitt land), och 0 procent på utrikesresor (att man reser utöver sitt land). Varför slipper flygplanen undan när de skadar miljön så mycket? Tänk att flygplanen släpper ut 74 000 gånger mer koldioxid än tåget. Snittsvenskans årliga flygresa mellan Stockholm och Spanien släpper ut över ett ton koldioxid. 

Flygskam
Jakten på att minska alla utsläpp av flygplanen har fått ett så kallt ord som flygskam. Idag är flygskam ett ord som många människor använder, men inte bara i Sverige. Detta begrepp har spridits sig nu över många länder, som till exempel Nederländerna, Storbritannien, Australien och USA. Flygskam kan göra så att vi människor börja flyga mer i smyg. Men betyder det att fler människor kommer att avstå från att åka flygplan? Maja Rosén har kommit på en slags kampanj, som innefattar att det ska bli flygfritt år 2020 där 100 000 människor i Sverige ska ta ett flyg fritt år. Hennes mål är att fler länder ska följa denna kampanj. Maja tycker i princip att man helt enkelt ska avstå från att flyga, därför att vi har en sådan stor klimat kris. Hon tycker redan här och nu att vi ska minska utsläpp, eftersom flyget står för otroligt höga utsläpp. Flyget består utav 100 procent av de utsläpp vi borde ha. Det finns två olika synpunkter på att åka flygplan, där Maja Rosén som uttrycker sig i Aktuellt att vi inte alls ska flyga medan Johan Norberg tycker att vi inte ska minska vårat flygande men därmed påstår han att vi inte behöver ta onödiga flygresor. Onödiga flygresor är då om vi ska flyga från Göteborg till Stockholm bara för att det tar kortare tid än vad det gör att åka med tåg. Men att det är okej att åka utomlands men att vi kan tänka på att inte åka utomlands så ofta.  

Borde man ha dåligt samvete när man reser med flygplan?
Maja Rosén uttrycker sig på Aktuellt att om man vet med sig de konsekvenser som blir utav när man reser med flygplan så tycker hon att man ska ha det. Hon påstår även att människor tror att man bidrar till en bättre miljö om man sopsorterar, återanvänder eller cyklar/går till jobbet/skolan. Vårat klimat är akut, de måste förbättras, flyget måste trappas ner då de släpper ut alldeles för mycket koldioxid. Det behövs en ny teknik men framförallt en bättre teknik som gör att flygplanen inte släpper ut lika mycket koldioxid utsläpp och skadar våran miljö. Jag tycker ändå att man inte kan ge ett förbud mot att man inte får lov att åka med flygplan, man måste få kunna bestämma själv fast att man kan tänka på att man behöver inte flyga så ofta. Jag kan själv känna igen mig då vi har åkt till Mallorca nästan varje år, och då har jag inte tänkt så mycket på allt utsläpp som blir och hur mycket det verkligen skadar våran miljö.

Är flyget hållbart?
Transportförslag och andra energiintensiva näringar krävs en omställning till icke fossila och långsiktigt hållbar energi. Flygbränslet kommer idag mer än 99,9% från fossila källor. 6 % av råoljan som bearbetas av raffinaderier blir flygbränslen. förbränning av flygbränslet av raffinaderier blir flygbränsle. Förbränningen av flygbränslet ger i att tur koldioxid som bidrar med 2% av de globala koldioxidutsläppen.

Bränslen är väl inget som kommer att kunna användas i den närmaste framtiden?
Långsiktigt hållbara biobränslen för flyget kommer att certifieras de närmaste åren. Till skillnad från flera övriga branscher tittar flyget nämligen enbart på hållbara alternativa bränslen som inte konkurrerar med matproduktion eller odlingsbar mark. I Sverige finns planer på att producera flygbränsle från skog och skogsavfall. I framtiden är alger en tänkbar råvara för flygbränsle. Algernas stora produktivitet skulle kunna ge tillgång till ersättning av oljan och t ex flygbränsle, utan att förbrukaorimligt stora arealer. De fortsatt forskning och utveckling för att skynda på utvecklingen. Alternativa bränslen kan blandas med befintligt bränsle i den takt som utbudet ökar Flygbolagen behöver inte betala skatt på bränsle! Däremot har flera länder nationell skatt på flygbränsle. Flyget kostar i stort sett hela sin infrastruktur själv och därmed är det också rimligt att flygbränslet inte beskattas. Till skillnad från svensk järnväg och väg, som kommer att få cirka 400 miljarder skattekronor de närmaste tio åren, belastar flyget inte det allmänna annat än till en mindre del som dessutom finansieras fullt ut av momsintäkterna från inrikesresor med flyg). Till allra största delen är det intäkterna från de som utnyttjar flyget som finansierar verksamheten. Dessutom lämnar de statligt ägda Swedavia och LFV en avkastning till statskassan. Det finns inga bevis på att en skatt på
bränslet skulle få någon positiv miljöeffekt. Tvärtom skulle det fördröja de intensiva och kostsamma miljösatsningar som görs inom flygbranschen Tidigare har man trott att ökade bränslekostnader.

Ska leda till mer bränslesnåla flygplan, men det har väl inte hänt?
Bränslekostnad så vill flyget minska sina utsläpp och kostnader. Därför har bränsleförbrukningen per passagerare som sagt minskat med 70 procent de senaste 40 åren. En utveckling som inget annat transportslag är i närheten av.

Hanna

Behövs det regleringar för att flyget ska minska sina utsläpp?
Flyget har lyckats minska sina utsläpp drastiskt de senaste decennierna. Detta får anses vara ännu mer imponerande, eftersom det har skett utan regleringar. Flygbranschens klimatmål är bland de ambitiösaste som någon bransch satt upp och det har inte krävts några regleringar för att påskynda detta arbete      

Vi måste byta transportslag
Det finns ett sätt att göra transporterna mer hållbart och det är att byta transportslag till ett som är mer energismart, till exempel att cykla, gå eller åka tåg istället för att åka bil. Att färdas med buss eller tåg är oftast betydligt smartare än att åka bil. Bussar och tåg kräver i och för sig massor av energi, men det får plats så många människor i varje buss eller tåg. Det allra bästa förr både klimatet och miljön är att ta sig fram för egen maskin genom att gå eller cykla, eller varför inte åka rullskridskor, spark, skateboard eller kickbike? Det är både kul, motion och frisk luft på en gång! Det finns många sätt att göra det enklare för människor att välja energismarta transportslag. Att bygga fler bilvägar är ett steg i fel riktning – mer vägar ger mer trafik. Istället behövs säkra och smidiga gång- och cykelbanor och kollektivtrafik med många hållplatser, så att det blir ungefär lika enkelt att gå till busshållplatsen som till bilen. En lösning skulle kunna vara cykeluthyrning vid tågstationerna, så att den som är på besök kan välja cykel istället för taxi. En annan lösning är att se till att det är billigare att ta tåget än att flyga utomlands, så att människor blir sporrade att välja det klimatsmarta alternativet.

Därför är det dyrare att åka tåg än flyg inom Europa
En tågresa mellan Stockholm och Katowice är dubbelt så dyr som en flygresa men båda har samma sträcka. Ingen seger att vara miljövänlig är billigt, det är dyrt. Förklaringen är för få resenärer och nationalistisk protektionism, enligt Jan-Eric Nilsson, professor i transportekonomi. – Tåget är inte lösningen på klimatproblemet. För att ta sig till klimatmötet i Katowice, Polen, testade SVT Nyheters reportrar två olika alternativ ena tog flyget och den andra tåget. Utöver stora skillnader i klimatpåverkan och tid fanns ytterligare en tydlig skillnad – priset. Tågresan var nämligen nära dubbelt så dyr som flygresan, då den kostade 2 933 kronor jämfört med 1 756 kronor för flygbiljetten. Och det är inte ovanligt. Jan-Eric Nilsson, som är professor inom transportekonomi på Statens väg- och transportforskningsinstitut, har tittat på både prisutvecklingen för olika transportmedel och miljöpåverkan. Han menar att förklaringen till att tåget är dyrare än flyget är det faktum att tågresor är uppbyggda på sådana avstånd. Ett flygplan behöver ha tillräckligt hög fyllnadsgrad för att det ska gå fram och tillbaka. För att få det på tåget krävs mycket mer resenärer än det finns på långa sträckor. 

Undersökning - hur många flyger?
Vi valde att göra en undersökning bland lärarna på Strömstadgymnasium. Av de ungefär 60 lärarna på skolan valde vi slumpmässigt ut 10 stycken i korridoren som vi frågade, och anser att vi utifrån det har fått ett representativt resultat. Vi ställde först och främst frågan: ”Flyger du ibland?” och det visade sig att 20% inte flyger. De övriga 80% som flyger ibland fortsatte vi undersökningen på genom att ställa ytterligare några frågor, som handlade om flygskam, hur långa resor som görs samt om man faktiskt kan påverkas i sina val av den stora debatten.  

  

 

Källor: (1) nyteknik.se, (2) naturvardsverket, (3) naturskyddsforeningen.se, (4) dagensarena.se
Skribent
Fotograf
Research

Dela

Elevartikel

09 jul
Elevartikel
07 jul
Elevartikel
Annie Håkansson och Simon Detelin Karlsson
06 jul
Elevartikel
12 jun
Elevartikel
11 jun
Elevartikel
Frank van Leersum via Flickr Creative Commons.
10 jun
Elevartikel
Alice Nylander
10 jun
Elevartikel

Redaktionen