Alla tar idag för givet att det finns barnskötare som tar hand om ditt barn på förskolorna medan du är och jobbar. Men har det alltid varit så och vad innebär det egentligen att vara en barnskötare? De frågorna vet nog inte alla svaret på. I detta reportage ska vi ta reda på svaret på dessa frågor.
Hur ledde historien fram till det som vi idag kallar förskola och nutidens barnskötare?
Barnomsorg började i Sverige redan på 1800-talet med något som på den tiden kallades för barnkrubbor. På den tiden var det främst för att ta hand om alla fattiga barn medan deras mammor jobbade. Barnkrubborna drevs ofta av församlingar, stiftelser och föreningar vilket man kan läsa om i läroboken Pedagogiskt arbete av Tove Phillips. Det var först i början av 1930-talet som många kommuner tog över ansvaret för barnomsorgen. På den tiden var barnkrubbornas uppgift bara att ta hand om barnen och ge dom omsorg. De behövde inte bidra till barnens lärande som är tanken med nutidens förskolor. Enligt Tove Phillips fanns det i vissa städer för de rikare barnen “barnträdgårdar” (Kindergarten). De var avgiftsbelagda och hade till skillnad från barnkrubborna syftet att bidra till barnens utveckling genom lärande och lek. Under 1940-talet ersattes dagkrubborna av daghem (dagis) och barnträdgårdarna försvann. Skillnaden motför nu var att daghemmen skulle vara så likt hemmet som möjligt medan man idag i våra förskolor erbjuder en lärmiljö. Det är därför enligt Tove Phillips som vi nu är så måna om att folk ska använda namnet förskola istället för dagis. Nutidens barnskötare måste därför vara högutbildad personal som kan bedriva pedagogisk verksamhet av hög kvalitet eftersom förskolan är ett försteg till skolan.
Vad krävs för att man ska få titeln barnskötare?
Som man kan läsa om i läroboken Pedagogiskt arbete av Tove Phillips ska man för att få kalla sig barnskötare ha fullgjort en utbildning t.ex på gymnasial nivå genom Barn- och fritidsprogrammet.
Vad har en barnskötare för arbetsuppgifter?
En barnskötare ska följa det som står i läroplanen för förskolan, lpf18, att främja barns utveckling och lärande och har utöver det många arbetsuppgifter. En barnskötare ska förutom att främja barnens utveckling och lärande också ta hand om barnet på bästa sätt hela dagen genom att delta i lek och aktiviteter, hjälpa till vid toalettbesök, byta blöjor, se till så att barnen får mat, se till så att de somnar på vilan och trösta dem. Man ska även dokumentera så att man kan följa upp hur barnet utvecklas och även kunna visa det för föräldrarna.
Vilka problem och utmaningar finns det i jobbet?
Enligt artikeln “En av tio på förskolan är sjukskriven” på svt.se så är stress på grund av hög arbetsbelastning ett stort problem bland barnskötare och många blir sjukskrivna. Det kan enligt artikeln bero på för stora barngrupper, för lite vikarier och för lite tid till den pedagogiska planeringen. Att det är just barnskötarna som sjukskrivs förklarar de med att det är barnskötarna som är med barnen hela tiden eftersom förskollärarna har mer reflektionstid i form av möten och då blir det för lite personal och barnskötarna får det för jobbigt. I en intervju som jag gjorde med Britt-Inger Ylipää, barnskötare på förskolan Teleskopet, berättar hon att det förekommer kroppsliga problem bland de anställda på förskolan i form av t.ex ryggproblem för att man lyfter mycket och ibland på fel sätt.
- Personalen kan även få problem av att sitta vid för låga bord. Det finns även psykiska problem som att personalen under stressiga perioder har svårt att koppla bort jobbet när man har kommit hem efter arbetsdagen.
Vilka konsekvenser och lösningar finns det på dom problemen?
Konsekvenser enligt Britt-Inger Ylipää för den individuella individen blir att den har smärta i kroppen, känner sig trött och har svårt att koppla av på kvällen.
- Då orkar man till slut inte med ev. fritidsaktiviteter efter jobbdagens slut vilket drabbar både den anställde och familj och vänner. Det drabbar då den allmänna folkhälsan om alla pedagoger på förskolan har det så här. Den anställde kan även bli drabbad ekonomiskt om den får för stor frånvaro.
Andra konsekvenser som de upplever bl.a på förskolan Teleskopet blir att när det är många sjuka medarbetare så ställs planerade aktiviteter och undervisning in vilket då också drabbar barnen och det blir jobbigt och en stor utmaning för pedagogerna att försöka hitta tid till att planera in dem igen.
För att undvika ryggproblem måste pedagogerna vara noga med att använda de hjälpmedel som finns i form av hög-sänkbara skötbord och för att må bra fysiskt och psykiskt måste man på varje förskola utarbeta bra och väl fungerande rutiner för hur allt ska skötas och ha ett bra arbetsmiljöarbete.
För att minska sjukskrivning på grund av stress kan man som dom har gjort på förskolan Karlavagnen i Umeå anställa mer personal. För att minska värk i rygg, nacke och axlar kan man precis som på förskolan Karlavagnen satsa på friskvård och erbjuda massage på arbetstid.
Man kan även som de gör på förskolan Karlavagnen erbjuda en belöning i form av lediga dagar till de som rör på sig regelbundet.
Vad är det viktigt att tänka på för att kunna jobba som barnskötare?
- Man måste vara trygg i sig själv, våga ta beslut och våga be om hjälp vid behov. Det är också viktigt att man tar tillvara på den erfarenhet och kompetens som finns att tillgå. För att kunna jobba som barnskötare är det annars precis som i alla andra jobb viktig att man tar hand om sig själv, sover och äter bra för att man ska få må bra. Viktigt är också att anpassa kläder efter väder så att man kan arbeta bra utomhus. Man måste även vara flexibel för att kunna jobba som barnskötare då ingen dag är den andra exakt lik eftersom man arbetar med barn och det kan uppkomma olika situationer hela tiden, enligt Britt-Inger Ylipää
Vad är det bästa med arbetet enligt dom som jobbar som barnskötare?
Vidare menar både Britt-Inger Ylipää och andra som jag har pratat med på förskolan Teleskopet att det bästa med arbetet är mötet med barnen, att få följa dem i utvecklingen och att få utmana barnen under vägen.
- Roligt också att få se hur relationer utvecklas och växer mellan barnen i barngruppen, uppleva hur kompetenta och nyfikna de är i att lära sig saker, menar Britt-Inger.
Det bästa är också att få uppleva all skratt och glädje i vardagen. En härlig känsla är också att kunna få erbjuda barnen en famn när det behövs. En annan rolig sak med jobbet är att både kunna inspirera och att inspireras av andra kollegor. Härlig känsla också, enligt Britt-Inger, är alla möten med människor där de alla har barnens bästa i fokus och att de ska ha en trygg och lärorik vardag.
Jag avslutar med att fråga Britt- Inger vilka hennes bästa tips för att lyckas som barnskötare är?
- Mina bästa tips för att lyckas som barnskötare är att vara en närvarande pedagog när man är med barnen!
