Vilka fördomar tror du är de vanligaste om Miljöpartiet?

– Jag tror att det är att vi bara bryr oss om miljön, att vi inte bryr oss om människor men det kan inte vara mer fel. Jag tror också att det finns fördomar om att vi vill rädda miljön till vilket pris som helst och att det kan gå ut över människor. Så är det inte heller. Tvärtom, vill vi hjälpa människor att vara en del av lösningen för miljön.

Apropå det här med att rädda miljön. Vi har haft väldigt här överdrivna drivmedelspriser i Sverige den senaste tiden och hög beskattning. Är detta en hållbar policy att ha?

–  Ja, det är ju som du säger det har varit stigande priser på bensin och diesel, men sedan har de också sjunkit. Det har ingenting med svenska politiska beslut att göra. Det som har hänt är att först skjutsades världsmarknadspriset på olja upp när Ukraina invaderades och sedan har det gått ner. Då måste vi ställa oss frågan: Vill vi vara beroende av hur världsmarknadspriset just nu ser ut på olja eller vill vi vara mera självförsörjande? Vill vi producera våra egna bränslen och vår egen el? Då är vårt svar självklart att Sverige och vanliga familjer som är beroende av bil klarar sig mycket bättre om vi själva styr över de bränslen vi köper, Därför tror vi att det handlar om att öka produktionen av förnybar el, att det handlar om att köra så mycket transporter som möjligt på el. Då minskar vi Putins makt och ser till så att det blir lönsamt att köra hållbart. 

Så när Sverigedemokraterna erbjuder sig att sänka drivmedelspriserna?

–  De var ju runt och lovade att sänka priserna på drivmedel innan valet. Men de har visat att de inte kunde hålla någonting. Det var rena påhitt och de ägnade 7 miljarder i budgeten och enormt mycket pengar på att sänka skatten på drivmedel. Men det blev 40 öre. Sedan gick priset upp igen. Det här visar på att den bästa lösningen är att minska vårt oljeberoende och inte att öka det som regeringen gör.

Jag bor i Järva (Abyan). Det finns många personer som inte pratar bra svenska och det är svårare för dem att komma in i samhället. Hur kan ni lära dem att lära sig svenska snabbt och komma in i samhället?

–  Det första handlar om att ge skolorna möjlighet att faktiskt ge alla barn den hjälp man behöver. Barn är olika. Det måste finnas stöd, tidigt, för att läsa och skriva. Sedan behöver vi också hjälpa vuxna som har kommit till Sverige. Vi behöver förbättra resurserna för Svenska för invandrare, så att det blir mer anpassat efter vilken bakgrund man har. Den som är analfabet och inte kan läsa, behöver en undervisning, medan den som är ingenjör behöver en annan sorts undervisning.

Om de läst på SFI har de lärt sig svenska språket. Men hur kommer de in på arbetsmarknaden?

–  En sak är ju att bli bättre på det man kallar för validering, det vill säga att man värdesätter en utbildning som man har med sig från sitt hemland. Det är många i Sverige idag som är välutbildade, men som tyvärr inte får en chans, utan kanske kör taxi eller tunnelbana istället för att vara ingenjörer. Sedan behöver vi bli bättre på att matcha de arbetslösa mot de behov som finns på arbetsbänken, Det finns hundra tusen lediga jobb samtidigt som det är flera hundra tusen arbetslösa. Då behöver vi ge snabbare utbildningar så att man kan lära sig de jobben som det finns behov av.

Tror ni att det kommer hjälpa att höja kraven för bidrag?

–  Det är ju inte en politik som som Miljöpartiet föreslår. Vi vill istället se att man bekämpar fattigdom och det gör man inte genom att göra ekonomin svårare för människor. Tvärtom tror vi att människor vill ta ett jobb om man får den chansen. Då behöver vi förbättra arbetsmarknaden och möjligheten att få en bra utbildning, men också bekämpa den diskriminering som finns nu. Tyvärr är det så att människor som har ett annorlunda namn eller en annorlunda kulturbakgrund har svårare att få jobb, trots att de har samma meriter och samma kunskaper. Så ska det inte vara.

Finns det någon fråga som du egentligen önskat att du skulle få oftare som folk inte brukar ställa?

– Ja, men det är ju. Jag är biolog och vet hur allvarligt läget är när det gäller både klimatet och när det gäller den biologiska mångfalden – växter och djur som är hotade och riskerar att dö ut och där vet ju jag som biolog att om vi inte har växter och djur så kommer vi inte kunna leva heller. De som är våra livsuppehållande system. Växterna förser oss med det syre vi andas och även med näring. Att det inte är mer fokus på de frågorna överraskar mig väldigt mycket. När världen brinner då borde man prata mycket om det. Det är ungefär som om syrgasutrustningen på ett sjukhus skulle sluta fungera. Det skulle bli en stor grej. Det är det vi håller på att göra med hela planeten.

Vi lyssnade på ditt tal förut. Jag tänkte fråga dig om bostadskrisen och bostadspriserna som drivs upp i höjden. Hur känner du, särskilt när det gäller oss unga som ska flytta hemifrån. Hur ska ni göra det möjligt för oss att få en bra bostad?

– Det är en otroligt viktig fråga. Det är en utmaning för Sverige. Där lyckades vi faktiskt, när vi satt i regeringen, bygga fler bostäder än vad som gjorts på några årtionden. Vi var på väg att komma i kapp. Men nu har bostadsmarknaden kraschat och det byggs nästan ingenting, eftersom regeringen inte har några politiska förslag. Vi accepterar inte att det blir det som man kallar "renovräkningar", det vill säga att man renoverar och höjer hyran så mycket att människor tvingas flytta. Då måste vi dela på kostnaden så att man kan bo kvar.