När Lola bara var 12 år gammal valde hennes mamma att avsluta livet genom självmord. Idag är Lola 22 år och utstrålar styrka och glädje. Truppgymnastiken har alltid varit en viktig del för Lola i hennes liv. Hon har varit med i landslaget och även tävlat SM, NM och EM. Lola är en inspiration för många yngre truppgymnaster och en förebild för mig och många andra.

Vi sitter mittemot varandra i ett omklädningsrum, det luktar lite svett. Jag hör vattendroppar som kommer från duschen och toan som mullrar. Lola sitter på bänken framför mig med sina fina, blåa ögon och sitt långa, lockiga hår. Lola börjar berätta om att hennes mamma precis hade fyllt 50 år när hon tog självmord. Hennes mamma hade en sjukdom som heter endometrios. Det innebär att man har väldigt ont i magen regelbundet. Det kan man operera för att det ska bli bättre men det blev tyvärr aldrig bättre för Lolas mamma som levde med en kronisk smärta under ca 20 år. ”Till följd av det utvecklade mamma en depression”, säger Lola.

Lola berättar att hon som barn inte förstod att hennes mamma mådde så dåligt. Det enda hon märkte var att hennes mamma sov mycket och ofta var ledsen. Lolas mamma hade också skrivit ett brev till psykiatrin där hon förklarade att hon behövde hjälp och att det inte skulle sluta bra. Det fanns tydliga tecken på psykisk ohälsa. Lola som bara var ett barn förstod inte hur illa det var men tror att vuxna i hennes omgivning såg signalerna men kanske inte fattade att det var så allvarligt som det faktiskt var. 

När Lola var 12 år avslutade hennes mamma livet. Det var många frågor som cirkulerade runt i huvudet på Lola och hon förstod först ingenting. ”Just då kom det som en chock. Jag var arg och tyckte det var egoistiskt” säger Lola. Vidare berättar hon att hon tyckte det kändes lite pinsamt att hennes mamma gått bort på det sättet. Idag är inte Lola arg längre utan önskar bara att hennes mamma hade släppt in fler personer närmare och tidigare så att det inte behövt sluta så som det gjorde. Nu har Lola bättre förståelse för den typen av psykisk ohälsa.

”Jag var själv väldigt rädd för att dö och rädd för att fler i min omgivning skulle gå bort”, berättar Lola. Under en period hade hon svårt att sova och hon hade även behov av att gå till psykolog. Hos psykologen fick hon reda ut saker och inse att det inte var hennes fel och även inse att alla runt henne inte kommer dö.

2022 tog 1569 personer livet av sig. Den vanligaste orsaken till självmord är t.ex en större besvikelse såsom mobbning. Andra orsaker kan vara sjukdomar som t.ex missbruk, depression eller allvarliga kroppssjukdomar, säger källan Suicide Zero. 

Lolas mamma var gymnastiktränare för henne och hennes lag och väldigt involverad i gymnastiken. Lola var mycket med sin mamma. ”Jag kom tillbaka till gymnastiken snabbare än till skolan eftersom gymnastiken var så viktig för mig”, säger Lola. Skolan var hon också ganska snabbt tillbaka till men det var lite jobbigare. Många kom fram till henne, både dom hon kände men också dom hon inte kände och alla på hela skolan visste vad som hade hänt.

Nu tycker hon inte det är jobbigt att prata om sin mammas bortgång men hon tyckte det väldigt länge. Det tog 5 år för Lola att berätta för någon om hur hennes mamma gick bort. Hon berättade det först när en av hennes bästa kompisars mamma gick bort på samma sätt. Lolas råd till dom som upplevt eller upplever samma sak som hon gått igenom är att våga prata om det och förstå att det inte är ens eget fel. Nu börjar det bli kvavt i omklädningsrummet och ganska sent och dags att börja avsluta intervjun. Psykisk ohälsa är allvarligt, det är viktigt att prata vidare om eftersom ingen ska behöva må så dåligt som Lolas mamma gjorde.