Återvinning

Publicerad 2019-05-24 11:00

Vi källsorterar mat, pantburkar, plastförpackningar, papper m.m. Detta skriver Svenska dagbladet i sin artikel ”Svenskarna källsorterar men plasten bränns upp” skriven av Jenny Stiernstedt (2018). Men vad händer egentligen med våra avfall efter vi sorterat dem?  Enligt återvinningsindustriernas rapporter deponeras, bränns, blandas eller förstörs hela tre fjärdedelar av vårt återvunna material. De beräknar att agerandet leder till att över 42 miljoner kronor går till spillo.   

 

 

Plaståtervinning 

Vilken plast går att återvinna?

I stort sätt kan alla plastsorter återvinnas. Stena recycling (2019-04-23) påstår att samma plast kan återvinnas upp till tio gånger och att i slutändan handlar den om efterfrågan och tillgång. Om det inte finns någon som vill köpa återvunnen plast så är det inte hållbart att återvinna den. Det finns dock plast som inte kan återvinnas t.ex. de svarta plastförpackningarna. Sorteringsanläggningar kan inte läsa av de svarta plastförpackningarna, så de skickas direkt till deponeringen. 

Carl Campbell

Hur går återvinningen till?

Att källsortera är en utav det viktiga saker vi kan göra för att hjälpa miljön. Det är
viktigt att vi källsorterar våran plast så att plasten kan återvinnas. Om plasten hamnar på fel ställe kan de bidra till en stor skada på våran miljö. Detta skriver Återvinning Stockholm på sin hemsida. När vi återvinner våran plast används en sorteringsanläggning som sorterar den mjuka och den hårda plasten. Detta gör man eftersom de olika plasttyperna innehåller olika sammansättningar av kemikalier.  

Vad händer med den återvunna plasten?  

Efter plasten har sorterats på sorteringsanläggningen krossas plasten och smälts ned till
pellets. Fti (förpacknings och tidnings insamlingen) (2019-04-23) säger att när
den hårda plasten smälts ned kan ett ton hårda plastförpackningar återvinnas till ungefär 84 000 blomkrukor. Den mjuka plasten återvinns till plastkassar, plastmöbler, sopsäckar, m.m.  

Vad händer med plasten som förbränns? 

Vintutive

I dagens samhälle återvinns bara en liten del av all plast. Naturvårdsverket påstår att 44% av plastförpackningarna och 84% av petflaskorna återvanns 2017. När plastavfallet inte går att återvinna längre förbränns det vanligtvis och används för energiutvinning vilket bidrar till utsläpp av växthusgaser.  

Hur kan vi minska plastens klimatpåverkan?

Plast består i huvudsak av fossila råvaror. Klimatpåverkan skulle kunna minska om
producenterna väljer cirkulär plast, med andra ord återvunnen eller biobaserad plast. Vad är då biobaserad plast? Enligt naturvårdsverket tillverkas bioplast av förnyelsebara råvaror, vilket betyder att det kommer från växtriket. Bioplast behöver inte betyda att plasten är nedbrytbar eller komposterbar. Men oavsett vilken plast typ det är det viktigt att den inte hamnar i naturen, det är lika viktigt att plasten baserad på olja (den fossila plasten) och plasten baserad på biomaterial sorteras. Sorteringen av plasten tar insamlingen hand om som producenterna ansvarar för. Även om bioplast inte löser alla våra problem är det ett bättre alternativ än den plast som är uppbyggd på fossila råvaror. Det bästa vi kan göra är att fundera om du verkligen behöver en ny grej eller inte, och inte bara tro att vi kan konsumera hur mycket plast som helst bara för att bioplast är ett bättre alternativ. 

Producentansvar

Producentansvar betyder att producenterna ansvarar för produkter som inte går att återvinna
igen, alltså det som blivit avfall. Det som producentansvaret har ansvar för när det gäller plast är t.ex. förpackningar, däck och elektronikutrustning. De har också en skyldighet att tillverka t.ex. petflaskor på ett sätt så att dem går att återvinna. 

Hur lång tid tar det för naturen att bryta ned plast?

Om vi skulle ta en plastpåse som exempel tar det ungefär 10–20 år för plastpåsen att brytas
ned till mikroplaster, och för mikroplasten tar det hundratals år för att brytas ned, om det ens gör det. Vad är då mikroplaster? Mikroplast är ett samlingsnamn för små plastfragment som kan vara upp till 5 millimeter men är oftast runt eller mindre än 1 millimeter skriver Naturvårdsverket och Wikipedia. Man vet inte helt säkert vilken påverkan mikroplasterna har på miljön och oss människor. Mikroplaster uppstår inte endast av nedbrutna plastpåsar och petflaskor en stor del av mikroplaster finns bland annat i kläder och det uppstår stora mängder av mikroplaster av slitage på däck från vägar.  

Vad händer med plasten som hamnar i naturen?

Plast har till sin del bidragit till ett bättre liv för vissa människor och används till stor del i våran vardag. Men det har också orsakat till att våran miljö drabbas av all plast som tillverkas, slängs och förbränns, detta skriver håll Sverige rent i en artikel. All plast som tillverkas, oavsett om plasten är tillverkad av den traditionella oljan, eller om den är baserad på förnybara ämnen så försvinner aldrig plasten helt från jordens yta. Näst in till all den plast vi
slänger hittar sin väg in till havet. Varje år hamnar runt 8 miljoner ton plast i haven och i dagsläget ligger det och svävar 150 miljoner ton plast i haven, eller 580 000 plastbitar per kvadratkilometer och 51 biljoner partiklar av mikroplast. Den större del av plasten i havet är inte synlig, bara 5% av allt skräp sköljs upp på stranden. Vad för slags påverkan skapar det har problemet? World animal protection skriver att varje år skadas och dör miljoner av havsdjur fiskeutrustning som t.ex. spöknäten som fiskeindustrin tappar eller lämnar. Illegalt fiske förvärrar hela situationen genom att de oftast lämnar spöknät i haven för att inte bli upptäckta. Djuren i havet är inte de ända som påverkas av skräpet i haven, allt skräp som spolas upp på land och kuster orsakar att djur på land också kommer till skada. Det är inte ovanligt att fiskar får i sig plast och mikroplaster, vi människor som då äter fisken får vi också i oss plast då? Hur vi människor påverkas av plasten i havet är inte så noga studerat än.   

Vad kan vi göra åt problemet?

Håll Sverige rent påstår att det krävs kraftfulla åtgärder för att stoppa nedskräpning ibland
annat våra hav. En viktig del i det hela handlar om producentansvaret, producenterna skulle kunna bidra med att tillverka förpackningar som är lättare att återvinna eller som hänger ihop och inte har lösa delar. Ett exempel skulle kunna vara att pet flaskor gör så att korken sitter ihop med resterande av flaskan. I framtiden kan producenterna ha ett större ansvar med att minska nedskräpningen av plastförpackningarna. Det vi som konsumenter kan göra är att sluta skräpa ner och plocka upp de skräp vi ser, vi kan även tänka på vad vi konsumerar och undvika att köpa onödiga saker och vi kan bli bättre på att återvinna.   

Batterier

Batterier. Det är något vi använder varje dag, kanske utan att tänka på det. Din mobil har ett batteri, din dator, din fjärrkontroll och även din bil. När man tänker på hur mycket saker som har batterier i sitt hem kan det ibland låta väldigt mycket. De flesta har massa batterier liggandes hemma utan egentligen veta vad man ska göra med dem eller att man är för lat
för att åka och återvinna dem och då istället slänger de i soporna. Några kanske har en påse liggandes med massa batterier hemma. Jag ska förklara just varför man inte ska slänga batterier i vanliga hushållssoporna. Ska även förklara hur det går till när man återvinner batterier.

Vad för batterier finns det och vad är det som är farligt i dem?

De allra vanligaste batterierna är alkaliska batterier. Det är de vanligaste engångsbatterier vi använder i Sverige. Enligt El-kretsens informationstext ”Vill du veta mer om batterier? Kul!” (2019-04-25) är hela 80 % av batterierna man samlar in för återvinning alkaliska batterier.
Enda sedan 2009 så återvinner man alla alkaliska batterier. Litiumbatterier. Det finns 2 typer av litiumbatterier. Primärlitium som inte går att ladda upp och litiumjon som går att ladda upp. Primärlitumbatterierna är svåra att återvinna så istället gör man ny energi av dem. Litiumjonbetterier sitter i din mobil, laptop och eldrivna bilar. De sitter i saker man kan ladda upp. Litiumjon är den bästa batteri typen när det gäller att ge ut energi och miljö. Hela 90% av de vanligaste litiumbaterierna går faktiskt att återvinna. Knappcellsbattrerier är små och sitter i allt från klockor till fjärrkontroller. Nickelmetallhydridbatterier är batterier som är uppladdningsbara och ser precis ut som vanliga Alkaliska batterier. Nickelmetallhydridbatterier innehåller inga tunga metaller så det är inte lika farliga men de ska ändå återvinnas med de andra batterierna. Dessa batterier är återvinningsbara upp till 90%. Blybatterier är batterier som sitter i din bil, gräsklippare eller moped. Dessa batterier lämnar du in till antingen en återvinningscentral är till butiken du köper ett nytt batteri hos. Det farliga i batterier är att vissa innehåller tungmetaller så som bly, kvicksilver och kadmium, vilket om de skulle hamna ut i naturen, påverka våran miljö. Om ett djur tex skulle få i sig tungmetall skulle de stanna kvar i kroppen. 

Varför ska man återvinna batterier?
Många tänker nog att det inte gör nån större skillnad att jag slänger ett batteri i sopan. Många tänker nog att de inte är så farligt som man tror. Enligt Avfall Sverige ”FAKTA om batterier” (2019-04-29) så ifall man låter tungmetaller åka ut i naturen påverkar det miljön, djur men också vi människor. Det som händer med de tungmetallerna ifall man får i sig det, är att de inte utsöndrar sig i vårt svett, urin eller avföring, utan det stannar kvar i kroppen. En annan anledning till att återvinna batterier är att det finns metall som går att återanvända och därmed spara på jordens resurser. Så genom att lämna dina batterier på en återvinningsstation så hjälper du att minska utsläppet av farliga ämnen i naturen som tillslut kan komma in i din kropp. Batterier har stora delar som kan återvinnas, de delar som ej går att återvinna, förbränns istället och bildar då ny energi. 

Hur återvinner man ett batteri?
På el-kretsens hemsida i texten ”Vill du veta mer om batterier? Kul!” (2019-05-06)
förklarar dem hur man återvinner batterier. Batterier som sitter i olika produkter plockas först ut manuellt för hand. Sedan sorterar man batterierna efter storlek och för deras innehåll. Först så sorterar man ut de små batterier som sitter i klockor, fjärrkontroller m.m (Knappcellsbatterier). Dessa batterier har en extra försiktighetetsåtergärd då vissa av dem kan fortfarande innehålla kvicksilver. Eftersom kvicksilver är så pass giftigt har man valt att ta bort kvicksilver ut ur batterimarkanden i Sverige. Efter detta sker en manuell sortering i olika fraktioner beroende på de kemiska innehållet i batterierna. Så vissa material fasas ut ur kretsloppet för att minska skadan på naturen och andra sorteras ut för materialåtervinning. Alla olika fraktioner krossas och hanteras i slutna system för att inte riskera att något går snett. De flesta batterier innehåller plats och metall som skickas för återvinning, de kommer användas till att göra nya batterier. Det organiska material som även finns i vissa batterier omhändertas som farligt avfall.  

Producentansvar
Naturvårdsverket.se skriver i en text om batterier (2019-05-06) att sedan den första januari 2009 ska batteriproducenterna ha ansvar för att alla batterier som säljs samlas in
och återvinns, allt från vanliga, till de som är inbyggda i tex leksaker.
Kravet är att minst 50 procent av batterier ska återvinnas. (https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Producentansvar/Batterier/)

Finns det bättre alternativ när det
kommer till batterier?

Batterier som man kan ladda upp är ett bättre alternativ till tex vanliga batterier som
man slänger när de inte har någon energi länge. Har man ett batteri som man kan
ladda så fort de är slut, sparar man på jordens resurser och man behöver inte köpa nya batterier så ofta. Uppladdningsbara batterier håller även längre då man bara kan ladda dem om och om igen. Dessa batterier går även lättare att återvinna, de kan återvinna hela 90% av batterier som går att laddas upp. Dessa batterier kan komma i de allra vanligaste storlekar. 

Batterier, små grejer som man använder varje dag men som man kanske inte ens tänker på att
man använder. För att läsa den här texten behövs ett batteri, ett batteri som man nog inte alltid tänker på att de finns. Jag vet att väldigt många sorterar batterier, plats, glas m.m, men fler behöver också tänka på andra alternativ till de saker vi använder. Byt ut de batterier som man behöver slänga till de man kan ladda om och om igen. Trots att de också behöver återvinnas gör det att mindre batterier behöver hamna i naturen. Du kan göra skillnad nu.  

Textil
Varje år så köper en svensk i genomsnitt cirka 13 kilo textiler. Nästan hälften av det slänger vi fast det skulle kunna gå att återanvändas och återvinnas. Detta kan varje individ göra en stor skillnad på och göra ett bättre fotavtryck efter sig. 

När man återvinner Det finns tyvärr inte så många sätt att återvinna textil på eftersom det är så svårt att separera materialen i plagget. Men det mest vanligaste är att man förbränner det eller att ett företag försöker att återanvända fibrerna i klädena och göra om det till nytt. Ett exempel på en stor klädvarukedja som återanvänder fibrerna i kläderna är Hm. Dom har gjort så att du som kund kan komma in i butiken med max två stycken påsar med kläder och lämna dom vid kassan där dom har en box du kan lägga dina påsar i. När du har lämnat dina påsar får du tillbaka 50kr per påse, men du får bara lämna max 2 stycken åt gången. Men vad händer sen med kläderna du har lämnat in? Jo, dom börjar med att sortera upp kläderna i 3 stycken olika högar. Första högen är kläder som det inte är något fel på som alltså går att sälja få second hand. Den andra högen är det som görs om till nytt så som städtrasor osv. Den tredje högen är det dom gör om till fibrer och har som exempelvis isolering till hus. 

Vad händer med det vi återanvänder?
När vi återanvänder finns det olika sätt det hanteras på beroende vart man lämnar det. Om du tillexempel lämnar in det till rödakorset som går kläderna till människor som behöver det i krisläge. Sen kan man också lämna in det på second hand som exempelvis Myrorna och Beyond retro. Man kan också åka till återvinningscontainer för där finns ofta en återvinningsbox för textil som oftast går till behövande barn och människor allmänt som behöver det mer än oss.  

Tillverkning av kläder
Tillverkningen av kläder har en stor miljöpåverkan. Materialet i kläderna kräver stora resurser att producera. Ett klädesplagg går igenom många tillverknings steg och passerar många länder fram tills den skall säljas. Ett exempel på detta kan vara att tillverka en tröja där bomullen odlas i Indien och att tyget har stickats ihop i Pakistan och sedan färgats i Bangladesh och till sist sys ihop i Turkiet för att sedan säjas i Sverige. Det krävs även stora mängder kemikalier, vatten och energi för att tillverka kläder och andra textiler. Dom farliga kemikalierna i kläderna har även en mycket dålig påverkan på miljön. Det finns även plagg som säljs som fortfarande har farliga kemikalier i sig som kan påverka din hälsa negativt. Kläder tillverkats inte bara i vanliga fabriker utan det finns även ställen där arbetsförhållande tyvärr inte är så bra och är rätt vanligt med barnarbeten med långa arbetsdagar och dåliga förhållande med väldigt låga löner. 

Plasttryck på kläder
Det är väldigt vanligt att man har plasttryck på kläder för att styla upp ett plagg. Det dem flesta inte tänker på är att den plasten oftast är väldigt farlig. Det brukar finnas hormon- störande ämnen i plasten. Tänk då alla föräldrar som köper kläder till sina barn med plasttryck på som påverkar deras barns utveckling. Sen så finns det ett medel till detta som gör så att trycket skall hålla sig mjukt som kallas för PVS (poly vinylklorid) som är typ lika farlig som själva plasttrycket. Istället för att använda plast som tryck på kläder kan man istället använda sig av tygtryck. Det är både bättre för miljön och för dig själv som använder plagget. 

Hur kan vi som konsumenter ändra på detta?
Vi kan tänka på vart vi köper våra kläder ifrån. För det finns väldigt många som bara köper kläder utan att tänka på plaggets resa fram till butiken. Sen så kan vi tänka på att köpa lite mera eko märkta kläder. Man behöver inte heller köpa nya kläder hela tiden för det är varken bra för din plånbok eller miljön, istället kan man handla på secondhand. Sen är det viktigt och tänka på att bara för att det är ett hål i en tröja behöver man inte slänga den för det går alltid att göra något annat av den som exemplet från hm. Man kan också sälja sina gamla kläder på loppis eller bloppis så att någon annan kan få användning av det istället. Om man har syskon kan man begagna deras kläder det blir typ som secondhand.  

 

Metall
Metall kan återvinnas hur många gånger som helst utan kvalitetsförlust, vilket gör metallåtervinningen mycket viktig för samhället och utvecklingen.
Enligt www.åtevinningstockholm.se (19-05-02) så sparas nästan 80% av energin som behövs för att tillverka stål av järnmalm. Aluminium kan återvinnas nästan hur många gånger som helst utan kvalitetsförlust med 90% sparande av energin som behövs för att tillverka aluminium.

Enligt Wikipedia(19-05-02 metallåtervinning) År 2010 återvanns ungefär 400 miljoner ton metall världen över. 40% är av all stålframställning består av återvunnen metall. Och 60% av metallen som återvunnits har gått till export 

Sverige
Enligt wikipedia återvinns ca 33 000 ton metall i Sverige. Den huvudsakliga företaget som tar hand om avfallet är SSAB i Luleå samt Boliden i Landskrona. Den största mängden metall som samlas in är aluminium (dryckesburkar) som är belagd med pant och består av ca 90% 

Övriga världen
I tex Storbritannien som har blivit en av världens 5 största exportörer av metallskrot så återvanns 2005 ungefär 13 miljoner ton metall. 60% av detta gick till export då man producerade så mycket mer avfall än vad man hade bruk för. 

Återvinning
När en fabrik som tar hand om metallavfall får in alla metaller så mals allt ner tillsammans till mindre fragment för att där efter sorteras ut i olika högar med hjälp av bland annat turbiner som suger upp lättare metaller magneter för att skilja olika typer av metaller. Kemikalier för att sortera ut material med tex lägre densitet då dessa flyter vidare i maskinen medans de andra sjunker och går vidare till nästa steg. Kemikalier används dessutom också för att tex lösa visa metaller för att skilja dom åt, tex tenn kan ibland finnas runt vissa konservburkar som ett hölje som löses upp av kemikalierna. Därefter kvarstår stålgrunden som sedan kan återvinnas. Sen används också elektrolys för att skilja ädelmetaller från metallskrot. Detta är dessutom miljövänligt då de inte släpper ut lika mycket i vår atmosfär. Dessa metaller kan därefter smältas ned till tackor och användas till nya produkter, bilar, verktyg eller andra grejer utan någon speciell kvalitetsförlust, vilket gör metall återvinning mycket betydelsefull för våran framtid

(www.lantzmetall.se 19-05-02)  

 

 

Källor: (1) Naturvårdsverket, (2) Naturvårdsverket, (3) El-kretsen, (4) FTI (förpackning och tidningsinsamlingen), (5) svt nyheter, när batterieet är sut, vart tar det vägen?, (6) Wikipedia, (7) Lantzmetall, (8) Återvinning stockholm, (9) Håll Sverige rent, (10) Svenska dagbladet
Skribent
Fotograf
Research

Dela

Elevartikel

Porträtt Sandra Beijer; kollage & bakgrund Alice Nylander
18 okt
Elevartikel
Global Panorama
17 okt
Elevartikel
15 okt
Elevartikel
15 okt
Elevartikel
Alice Nylander
09 okt
Elevartikel
Alice Nylander
02 okt
Elevartikel
27 sep
Elevartikel

Redaktionen

24 sep
Professional
22 sep
Professional
22 sep
Professional
10 sep
Professional
12 apr
Professional