Något som stärker detta påstående är artikeln “Power causes brain damage” (The Atlantic, juli/augusti 2017) där Jerry Useem tar upp flertal studier som gjorts inom makt och dess påverkan på människans hjärna. Useem förklarar hur dessa studier på olika sätt visat hur människor med makt förlorar sin empati till andra. Useem drar det så långt att han menar att människor i makt får en sorts hjärnskada.

I en av dessa studier berättar Useem hur man testade personer med betydande makt och personer utan makt genom att låta dem skriva bokstaven E på sitt egna huvud. Man märkte då att personer med högre makt skrev sitt E åt rätt håll för sig själv medans de med lägre makt skrev det så att andra kunde läsa det. Tolkningen som gjordes var att man som makthavande person inte var lika medveten eller villig att få andra att förstå och ansåg att jaget var viktigare än folket runt omkring.

I en annan studie ledd av Philip Zimbardo som man kan läsa om på hemsidan prisionexp.org testas det hur innehav av makt kan påverka en människa både som individ och som grupp. Zimbardo ville undersöka hur hur vanliga människor förändras om de sattes i en situation där en grupp likvärdiga personer delades in i fångvaktare kontra fångar. Testet eskalerade fort och redan första till andra dagen började fångvaktarna att förtrycka fångarna och behandla dem omoraliskt.

Zimbardo förstod fort att experimentet inte skulle kunna pågå hela vägen ut och avbröt det redan efter sex dagar. En av anledningarna var att vakterna blev maktgalna och missbrukade deras positioner. I sin tur ledde detta till att fångarna levde i otrolig stress samt att de började tro att de faktiskt gjort något för att förtjäna straffen de fick.

Det tänkvärda men även hemska med experimentet är att se hur denna enhetliga grupp människor förändrades så fort de delades upp i grupper. Redan första dagen av experimentet började vakterna att förnedra fångarna. Exempelvis genom visitationer och tvättningar där fångarna blev tvingade att stå nakna framför vakterna. Vakterna kom även på andra sätt att göra fångarnas vistelse värre, exempelvis förekom armhävningar mitt i natten där vakterna tryckte ner fångarna med fötterna. Dessa kränkande handlingar kan även liknas med hur vissa fångvaktare behandlade judar i koncentrationslägren under andra världskriget.

Någonstans besvarar hela experimentet min frågeställning om att vårt samhälle inte borde vara uppbyggt på makt. I experimentet ser man tydligt hur makt kan ge helt “vanliga” människor sadistiska drag där känslan av makt låter en tro att man kan göra vad man vill. Att man genom betrodd makt blir berättigad att agera och behandla andra dåligt.

När man lägger ihop Zimbardos slutats med Useems så får vi se människor som både förlorar sin empati men som även tror sig ha rätt att göra vad de vill. Detta är inte en bra ledare. Enligt mig förknippas en bra ledare av en person som kan lyfta andra, se deras färdigheter och få dem att bruka dom på bästa möjliga sätt.

Så var är alla dessa ledare? Kan sådana ledare ens existera? Är lösningen att byta ut världens ledare till AI och hur ska vi skydda vår demokrati mot makt? Detta är frågor som senare artiklar får svara på men det man ska ha med sig av denna artikeln är att alla världens makthavare både nutida och framtida får ett trängre och trängre perspektiv av världen för var dag de har makt.