Vad är Propaganda?

Publicerad 2021-03-22 14:45

Propaganda är ett budskap från en/fler avsändare till en/flera mottagare. Propaganda betyder medveten påverkan vilket innebär att avsändaren vill påverka människor att tycka och tänka på ett visst sätt. Flera källor menar att propagandans syfte är att så många människor som möjligt ska tycka och tänka samma saker alltså att mottagarna ska ändra uppfattning och kanske till och med sitt beteende. Avsändarens påståenden eller fakta kan vara överdrifter, lögner eller halvsanningar. (Statens Medieråd 2016, Nationalencyklopedin u,å)  

 

Propaganda kan sändas ut i tal, texter, bilder, konst, byggnader, demonstrationer och annat. Idag är det vanligaste sättet att sända ut propaganda genom massmedia det vill säga social medier, tv såsom reklam och radio. (Statens Medieråd 2016, Nationalencyklopedin u,å)

Vit, grå och svart propagandan. Statens Medieråd 2016 påpekar att man brukar prata om tre olika propagandan den vita, gråa och svarta. Vit innebär att man har en tydlig avsändare, grå är när det oklart vem avsändaren är och svart propaganda är när den som skriver utger sig för att vara någon annan person.

Foto: Sinitta Leunen from Pexels

Levande Historia beskriver några exempel på vit, grå och svart propaganda. Den vita propagandan kan till exempel vara en statlig folkhälsokampanj mot till exempel tobaksrökning.

Den gråa kan till exempel vara en händelse som socialdemokraternas journalist Paul Malles skickade till redaktionen under Münchenkrisen år 1938. Det man inte visste var att Malles i hemlighet även arbetade för det tjeckoslovakiska utrikesdepartementets propagandavdelning. Han var en korrespondent det vill säga journalist som mot betalning gick med på att sprida information för utländska tidningar.

Den svarta propagandan vill också sprida rena lögner eller vilseleda ett budskap. Ett exempel på svart propaganda beskriver Levande Historia som “är de tyska radiostationer som britterna satte upp under det andra världskriget för att sända propaganda till Tyskland”.

Hur påverkar propagandan? I många fall kan propaganda förmedla demokratiska budskap som respekterar våra mänskliga rättigheter. Vidare berättar Statens Medieråd att våra politiska partier i en demokrati faktiskt använder sig av metoden propaganda, till exempel i deras valkampanjer. Det de vill är att få dig att förstå och tycka på ett sätt och på så sätt få dig att rösta på deras parti.

Fem olika propagandatekniker. Enligt Statens Medieråd 2016 påpekar de att det finns fem olika propagandatekniker som man kan tänka på och dessa är spela på känslor, attackera motståndaren, tilltala en viss målgrupp, vinkla fakta det vill säga förenkla information och ideer samt repetera ett budskap.

undefined

Ett exempel på propaganda kopplat till aktuella händelser är denna bild.

Media education lab (2015) förklarar bakgrundsinformation till en propagandabild. Bilden är ett exempel på den känsla som uttrycktes vid Capitol Siege i USA den 6 januari. Den använda tekniken var att attackera motståndare. Detta är propaganda på grund av att upproristerna anser att vicepresident Pence borde ha vänt resultatet av presidentvalet 2020 och Trump-anhängare ser honom som illojal.

Skillnaderna mellan information och propaganda. Statens Medieråd förklarar, finns det egentligen skillnaden på information och propaganda? Det man tror är att man syftar på samma sak men så är det inte. Propaganda har alltid ett syfte att påverka på något sätt, samt att det oftast är vinklat. Även om det är vinklat så betyder det inte att dem har icke sant. Genom propagandan vill man väcka positiva eller negativa känslor hos folket. Vilket då gör att det är viktigt att lära känna propagandan och kunna förstå och inte kunna tolka fel. Man ska kunna ta ställning till vad budskapet är och sen vem avsändaren är.

Skillnader mellan reklam och propaganda. Vad är då skillnaden på propaganda och reklam? Om man ska vara helt ärlig så är det ingen skillnad, båda vill påverka oss till att tycka eller göra något som dem som är avsändare vill. Begreppet används dock lite annorlunda. Medan reklam har ett vinstinriktat syfte, så ha propaganda ett politiskt och religiöst syfte. (Statens Medieråd 2016)

Källor: (1) Nationalencyklopedin, (2) Statens Medieråd, (3) Levande historia, (4) Media Education Lab
Skribent

Dela

Elevartikel

11 okt
Elevartikel
04 okt
Elevartikel
30 sep
Elevartikel
Jonna Wikström
28 sep
Elevartikel
28 sep
Elevartikel
27 sep
Elevartikel
Jonna Wikström
24 sep
Elevartikel
Ehsan Hussaini
13 sep
Elevartikel
BILD: Ivan Mashko
13 sep
Elevartikel
Ali Adam
10 sep
Elevartikel
10 sep
Elevartikel
Aya Najib
09 sep
Elevartikel
Aya Najib
08 sep
Elevartikel
Johan Sköld
28 jun
Elevartikel
23 jun
Elevartikel
Johan Sköld
22 jun
Elevartikel
11 jun
Elevartikel
Hatice EROL
10 jun
Elevartikel
10 jun
Elevartikel
10 jun
Elevartikel

Redaktionen

25 okt
Professional
13 okt
Professional
24 sep
Professional
05 jul
Professional
06 maj
Professional