Utbildning och skola stod i centrum när representanter från ett 40-tal länder samlades under Internationellt forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism. Men det är efter konferensen det viktiga arbetet tar vid - då deltagarna ska uppfylla de löften de presenterat på konferensen om hur antisemitism och rasism ska bekämpas. 

På onsdagen samlades statschefer, ministrar och representanter från civilsamhället (ideella organisationer) från inte mindre än 40 länder i ett kylslaget Malmö. Det gemensamma uppdraget var att diskutera arbetet för hågkomst av Förintelsen och med bekämpandet av antisemitism, antiziganism och andra former av rasism. Det var hit, till Malmö, de vita bussarna kom med överlevande från Förintelseläger vid andra världskrigets slut. Platsen har också varit i fokus för en debatt om tilltagande antisemitism och hot mot judar. 

Över 75 år senare senare finns prickskyttar på taken omkring Malmö arena, när delegaterna anländer till ljudet av smattrande pressuppbåd. Säkerheten inför och under konferensen är massiv. Tungt beväpnade poliser bevakar varje kvarter, varje gathörn. Bussarna är inställda, motorvägen är tom och stora delar av stan är avspärrad – något som förmodligen väckt irritation bland Malmöbor som inte kommer till jobbet eller skolan. Säkerhetsnivån handlar om gästernas dignitet, men säger också något om hur laddad frågan är och om de hot som riktas mot den judiska befolkningen.

Konferensens namn, Remember-React, ger en fingervisning om fokuset – på handling. 

– Konferensen är viktig, men jag ser ännu mer fram emot det som händer efter konferensen, sa Stefan Löfven när han anlände till konferensen. 

Det han syftar på är de löften, så kallade pledges, som Löfven uppmanat representanterna från de olika länderna att ta med sig till mötet, om vilka konkreta steg de ska ta i kampen mot antisemitism och rasism. Även ledarna för de stora techföretagen har tagit fram löften om handling. 

Konferensen, med det långa namnet Internationellt forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpandet av antisemitism, är tänkt som ett slags kickstart för ett förnyat arbete mot antisemitism och rasism, i en ny tid. Sedan den första konferensen genomfördes 2000 har antisemitismen tagit nya skepnader. Sociala medier har gett ny spridning av gamla konspirationsteorier med antisemitisk grund. Den sista generationen överlevare kan snart inte längre vittna om de fasor de varit med om. 

Löftena som presenteras under konferensen ska genomföras under Sveriges ordförandeskap i International Holocaust Remembrance Alliance, IHRA, som börjar i mars 2022.

– Vi ska se till under ordförandeskapet att våra egna löften infrias, men också följa upp de som andra länder gett under konferensen, säger Stefan Löfven under den avslutande presskonferensen.

Han hoppas också att löftena ska bli en modell som kan inspirera fler organisationer.

– Efter konferensen har vi alla möjligheter att se till att även även företag, skola, myndigheter och vi som individer ska göra sina egna löften, så att vi har en bred kamp mot rasism och antisemitism.  

Statsministern betonade också skolans och ungas roll i att förebygga antisemitism och rasism. 

– Unga är viktiga, men när det gäller unga har skolan har ett jättestort ansvar. Unga får redan utbildning och information idag. Många får också resa till Förintelsens platser för att se med egna ögon vad som ägt rum. Detta sker redan, men vi behöver göra mer. 

Dina Rajs, 83, tillhör den sista generationen överlevande. Hon berättar under avslutande presskonferensen om sitt arbete för att den unga generationen ska kunna föra minnet av Förintelsens fasor vidare. Hon och hennes Jovan Rajs, 88, skriver böcker, arrangerar utställningar och besöker skolor för att vittna om sina upplevelser som Förintelseöverlevande. 

– Det är viktigt att kommande generationer får veta. Eleverna lyssnar. De vill veta. De vill lära sig. Många av dem vill också agera. Jag är glad att den här konferensen handlar om att agera. Vi alla måste reagera och agera, mot antisemitism och andra former av rasism. Mot de som säger att det som hände mig, min man, våra familjer och vänner inte hände. 

I centrala Malmö, en bit från konferenslokalen träffar vi Mira Kelber, 21, som är ordförande för Judisk Ungdom Malmö. Hon hade gärna velat delta på konferensen, men var inte inbjuden. Som ung judinna har hon många tankar hur man kan förbättra situationen för unga judar – och andra minoriteter. 

– Det är många som kommer med fördomar för att man läst om hur det var förr. Det vore bra med en uppdaterad religionsundervisning som också visar hur det kan se ut för judar idag. Då kan man bryta många fördomar redan där.

Men ansvaret vilar också på enskilda människor. 

– Det är så himla viktigt att berätta för unga och egentligen för alla medborgare i vårt samhälle att man kan stå upp för varandra. Jag kan stå upp för att jag är jude, men också för romer, för svarta, för homosexuella och alla minoriteter och utsatta grupper. Annars kommer vi ingenstans.

Kanske där finns något att inspireras av för de som vill ta Stefan Löfvens uppmaning på allvar – om att även skolan och enskilda individer bör skapa sina egna löften för att bekämpa antisemitism och rasism.