Bygg din egen kista?

Publicerad 2019-12-11 11:26

Döden är ett mysterium som lämnar fler frågor än svar. Vad är meningen med livet? Vad händer efter döden? Morgan Larssons nya bok Kistbyggarna handlar om en grupp människor som bygger sina egna likkistor. Ändå centrerar boken kring livet – inte döden. I en intervju med Morgan Larsson diskuterar vi hans nya bok, dödens mysterium och vad det innebär att leva.

De stora lokalerna på Bokmässan i Göteborg är fyllda med aktivitet och ljuden av skränande mikrofoner, röster och tusentals människor är ständigt närvarande. Morgan Larsson är en av de många på bokmässan, på plats för att presentera sin nya bok Kistbyggarna.

I Kistbyggarna är det ett gäng människor som går på en veckas kurs där de bygger sin egen likkista. Morgan berättar att idén till boken har sitt ursprung i en Metrotidning när han satt på en spårvagn vid Järntorget: “Det fanns en annons där om att man i Uddebo, ett ställe i Borås, hade startat en studiecirkel: Bygg din egen kista. Då tänkte jag: vilka galningar!” Men tankegångarna spred sig från att tycka att de var galningar till att han fick en stor respekt för dem som gick på studiecirkeln. “De snickrar på det här tillsammans och vågar möta det öga mot öga som vi andra för det mesta bara vill trycka bort och låtsas som inte finns”. Morgan fortsätter leende, “Jag kände, vad kan det finnas för anledningar till att man vill bygga sin kista? Jag kom på flera olika anledningarna och de blev grunden till mina karaktärer i boken. Jag insåg vilken bra inramning till en roman det var, sedan rullade det bara på.”

BILD: Mulki Mubarak

Trots att titeln Kistbyggarna kanske får dig på andra tankar vid första anblicken är Kistbyggarna en rolig bok, menar Morgan Larsson. Han berättar att han tänkte "Kistbyggarna, det kan inte bli roligt" men fortsätter han "boken blev mycket roligare än vad jag trodde, väldigt mycket skratt och konstiga situationer. Mina andra böcker är också roliga men den här kanske den roligaste.”

Det som till stor del skiljer Kistbyggarna från Morgans tidigare böcker är hur boken kopplar till döden, och samtidigt livet. Morgan Larsson förklarar; “Jag ville ha någonting som satte fokus på livet. När man står där och ska bygga sin egen kista så är det omöjligt för karaktärerna att bygga kistorna utan att tänka på hur de har byggt sitt liv.” Morgan Larsson berättar vidare: “Boken handlar om livet och att ta tillvara på det. På det sättet använder jag döden. Kistan är en spegel tillbaka till livet och vad man gör av det. Jag utnyttjar döden i livets syfte.”

Liv och död hänger alltså samman, som två sidor på ett mynt. Kopplingen till livet var anledningen till att Morgan Larsson valde att skriva om ett tema så nära döden. “Jag älskar att leva” säger Morgan. Själv har han varit med om en situation där han trodde han skulle dö: “Den stunden så insåg jag hur mycket jag älskar livet. Man får livet gratis. Sådant man får gratis tycker man ibland är värdelöst. Det kan bli så med livet med. Men när jag höll på att förlora det så insåg jag att; jag älskar ju att leva!”

Döden är tung fråga. Men samtidigt något vi alla berörs av. “Det jag bär med mig är att döden är ett mysterium som vi alla delar. Vi kan tro saker. Men vi vet inte. Vi kan mötas i det här mysteriet. Det tycker jag är inspirerande". Morgan uppmanar oss alla att prata om döden för att lära oss att älska livet. Det kanske är viktigare idag mer än någonsin när depression och självmord är ett stort problem i vårt samhälle, trots att vi aldrig i världshistorien haft det så bra. Frågan är om vi ofta tar fel när vi så starkt kopplar lycka till materiella ting. Morgan Larsson tar upp ett exempel från en av sina många resor i Indien: “Det som slår mig, när jag går på gatorna där de rika bor i Bombay, är hur hetsigt och mycket ljud det är där. Det tar bara några minuter att gå in i slummen. Där luktar det skit och folk har ingenting, men alla skrattar, är glada och skämtar? Det finns någonting i när man pratar om livets mening, att faktiskt se värdet i det man har”.

Kanske ligger problematiken i hur vi värderar andra. Man värderas efter sin kompetens, hur bra man ser ut, hur man presterar. Listan kan bli lång av krav. Morgan tänker att om ”man istället kan värderas för sin existens, att man finns och inte för vad man kan, få den sidan starkare inom sig – att man finns och att det har ett värde, då tror jag man har vunnit mycket. Men vårt samhälle pratar aldrig om det där.”

Döden är fortsatt ett mysterium. Men någonting värt att utforska. Om så bara för att lära sig älska livet. Morgan uppmanar till att våga göra det man allra helst vill – och satsa på det. Samtidigt ska man ge sig tid att slappna av och njuta av nuet. Kanske bara ta det lugnt och leva fullt ut i hängmattan med Kistbyggarna att koppla av med?

Källor: (1)
Bildtexter till Reportagebilder: (1) , (2)
Skribent
Fotograf
Research

Varför se på film när det finns böcker?

Varför se på film när det finns böcker?

Publicerad 2019-09-30 11:15

Flera har olika åsikter kring vad som är bäst, att läsa bok eller att se på film? Det är en fråga som är svår att besvara eftersom att vi alla är olika. Det är inte säkert att läsa bok eller se på film fungerar lika bra för alla.

Flera har olika åsikter kring vad som är bäst, att läsa bok eller att se på film? Det är en fråga som är svår att besvara eftersom att vi alla är olika. Det är inte säkert att läsa bok eller se på film fungerar lika bra för alla.

Källor: (1) Femina
Skribent
Ljud
Fotograf
Research

Klimathotet och dess förnekare

Publicerad 2019-09-27 14:00

I ett samhälle där klimatfrågan får allt större tyngd uppstår parallellt alternativa vinklar. Med inflytelserika figurer i maktpositioner som aktivt förnekar klimatet har en ny grupp uppstått - klimatförnekarna

 

Trots att klockan bara är halv tio på fredagsmorgonen strömmar besökare in till Svenska Mässan för att besöka årets Bokmässa. Mitt i myllret av röster, bokbläddrande och skräniga mikrofonljud befinner sig Daniel Lindvall, fil dr i sociologi, tidigare kansliråd i regeringskansliets demokratienhet och tidigare huvudsekreterare i Demokratiutredningen. Med grund i sin bok Folkstyret i Rädslans tid (Fri tanke, 2017) håller han ett seminarium om klimathotet och dess förnekare.

Under seminariet tillrättavisar Lindvall begreppet “klimatförnekare” och menar att begreppet inbegriper mer än ett aktivt förnekande av klimatförändringarna; en stor del vet att miljöförstöring är ett problem men väljer aktivt att inte förhindra det.

- Det finns nog en grupp på 20% som säger att hotet finns, att man accepterar det men man tycker att det är överdrivet, och dem skulle man kunna kalla klimatförnekare.

Lindvall menar att det i Sverige är endast mellan 5-10% som helt nekar till att det finns ett miljöproblem. I andra länder som USA, Saudiarabien och Australien till exempel som har flest klimatförnekare detta grundar sig att den att länder som förbrukar och tillverkar olja inte ser de stora problemet utan tänker mer på de ekonomiska vinningen. Dessa stora länder ser hellre att man som land tjänar stora pengar än att rädda vår planet. Det gör att landet kan ha en annan vinkel i exempelvis nyheter som handlar om klimatet. Resultatet av detta blir att folket får en skev bild av klimathotet, vilket gör att landet blir en orsak till att befolkningen blir klimatförnekelse.

Utöver att folk förnekar på grund av ekonomisk vinning menar Daniel Lindvall även att “vanliga” personer fastnar i en hopplöshet. Antingen tänker de att allt redan är förlorat eller att de själva inte kan göra något som egentligen påverkar miljön.

- Om man tänker att det inte spelar någon roll vad man själv gör för att det är en liten grej som behöver stora förändringar kommer man aldrig komma framåt i förhindra miljöförstöring.

Han säger även att det inte går för individen att ta hela ansvaret som det snackas om i media, de stora förändringarna måste ske i politiken och alla länder måste ta sitt ansvar och börja få alla att hjälpa till.

Sverigedemokraterna är partiet i Sveriges Riksdag vars klimatpolitik ofta omnämns som bristande. I Naturskyddsföreningens valgranskning 2018 sammanställdes 18 miljöförslag, varpå SD endast ställde sig bakom två av dem.

- Vi tycker att klimatfrågan i huvudsak är en global fråga, och därför är det viktigt att man jobbar globalt för att det ska förändras. Det finns många andra länder som gör mer påverkan.

Daniel Lindvall tycker dock inte att detta håller som ett argument. Han anser att frågan också handlar om att vara en förebild för andra länder samt att bidra med ny klimatsmart teknik.

- Det är just det argumentet som gör att vi alla stannar upp och att inget gör något. Indirekt blir det ett argument om att om ingen annan gör något så måste inte jag heller göra det.

Bildtexter till Reportagebilder: (1)
Skribent
Fotograf

Mediehavarnas utmaning

Mediehavarnas utmaning

Publicerad 2019-09-27 13:32

Fyra personer med tunga poster inom media diskuterar om mediemakthavares problem idag under ett seminarium på bokmässan. Utmaningen är att få det ökande förtroendet för medier att vara lika stort för alla grupper i samhället.

Fyra personer med tunga poster inom media diskuterar om mediemakthavares problem idag under ett seminarium på bokmässan. Utmaningen är att få det ökande förtroendet för medier att vara lika stort för alla grupper i samhället.

Skribent
Fotograf

Unga och vuxna - Hur påverkas vi av näthat?

Publicerad 2019-09-27 12:52

Näthatet sprider sig som en löpeld. I intervjun med Henrik Selin och Ida Lithell får vi en inblick på hatet som påverkar både ungdomar och vuxna på olika sätt, frågan är vilka? 

Bokmässan är igång och i år är Statens Medieråd på plats. Näthat och mediemedvetenhet är ett tema som pratas mycket om i deras monter eftersom det är ett hög aktuellt ämne. Ida Lithell, som är kommunikatör och ansvarig för kampanjen No Hate Speech Movement är på plats för att prata om näthat och vad man kan göra om man själv blivit utsatt. Ida pratar om att näthat inte är ett brott men att det ändå kan vara olagligt. 

Det finns inga särskilda lagar mot hot och och trakasserier på nätet. Likadana regler gäller i samhället som på nätet. Skillnaden mellan vanliga hatet och näthatet är att det är en större spridning på internet. Yttrandefriheten gör att det är svårt att anmäla brott eller att det går vidare till domstol. Men ärekränkningsbrotten som förtal och förolämpningar är speciella brott då de inte klassas som allmänt åtal.

Henrik Selin tar över mikrofonen för att prata om den statliga myndigheten han jobbar med som heter En Nationell satsning på Medie- och informationskunnighet. 

– Näthat från vuxna handlar ofta om oppositionspolitik eller om hur samhället har svikit dem som individer. Den fientligheten som sker på nätet kan alla drabbas av, men vi påverkas olika beroende på hur gamla vi är. 

Näthat är ett brett ämne som är lätt tillgängligt för alla åldersgrupper. Mobbning som sker på sociala medier kan oftast sprida sig och växa till något starkare än vanlig mobbning på till exempel skolan då spridningseffekten är mycket mer omfattande. 

Ett exempel på när vuxna näthatar barn är Greta Thunberg, där man kan se på olika sociala forum hur det är tusentals hatkommentarer från äldre människor. Det kan också handla om sexuella trakasserier på Internet mot barn, framfört av vuxna som tydligt bryter mot diskrimineringslagen.  

– När barn hatar på nätet riktar de sig oftast in på barn i deras egen ålder om saker som handlar om dess vardag, såsom om hur man ser ut inte passar in på normen. 

I grund och botten påverkas vi alla likadant om man mottagit en hatkommentar, man känner sig kränkt och ofta vet man inte hur man ska agera.

Om man har blivit utsatt för näthat finns det åtgärder, enklare än vad man kan tro. 

 -Polisanmäl, polisen kan avgöra om ett brott har begåtts eller inte, man ska göra detta snabbt för att polisen behöver få ut material som kan förstöras för internet operatörerna lagrar inte material på begränsad tid. Man kan berätta för någon vad som har hänt både lärare och skola har skyldighet att ingripa när en elev utsätts för näthat. Man kan också ringa till BRIS eller vända sig till någon annan aktör, prata med en vuxen som man litar på. Spara bevisen man kan ta skärmdump på vad som har hänt både digitalt och analogt och kanske be en kompis titta på det här för att kunna säkra vidare vid en eventuell rättegång att ingenting har manipulerats. 

-Sedan ska man alltid kontakta polisen och be dom göra en bedömning, råder Ida Lithell, projektledare på No Hate Speech Movement.

Källor: (1) Henrik Selin , (2) Ida Lithell, (3) Polisen
Bildtexter till Reportagebilder: (1)
Skribent
Fotograf
Research

Varför just ångestpodden?

Publicerad 2019-09-27 12:45

Ida och Sofie är två tjejer som hittade varandra i början av högstadiet. Tjejerna har sedan dess hållit ihop och är fortfarande bästa vänner. År 2015 startade de en egen podd vid namnet Ångestpodden och inte trodde de då att det skulle vara en av Sveriges största podd under 2019. Inte bara har de gjort en helt egen podd utan de har också skrivit en bok som heter Vi borde vara lyckliga, så då är frågan borde vi vara lyckliga och varför?

 

Den 26 September 2019 fick vi äran att intervjuva Ida och Sofie från ångestpodden. Vi hade förberett några frågor som vi ställde till dem under intervjuvens gång. 

Den första frågan som vi valde att ställa var: Hur fick ni iden att starta ångestpodden? Vi fick då svaret att Ida hade under en tid gått i terapi för sin panikångest. De själva saknade ångestpodden i sina liv. Ida berättar att hon kännde sig ensam inom ämnet och kunde inte relatera till något. Så hon ansåg att det behövdes en plats där man kan relatera till ångest. 

Ida och Sofie har nu en av sveriges största poddar och dem förväntade sig aldrig att de skulle bli så stora men idag har de cirka 250 poddavsnitt och har nyligen givigt ut en bok vid namn "Vi borde vara lycklga". Vi frågade också om de hade mycket press på sig och om det är läskigt att de kan påverka så många. De berättade att de försöker att inte tänka på hur många som lyssnar utan att de istället pratar med sina bästa kompisar. Många anser att de delar med sig myket av sina privatliv men det är något som inte helt stämmer utan de delar med sig av mycket men ändå är det mycket som de känner att de vill hålla för sig själva. 

När man hör ordet ångestpodden så förstår men att det handlar om ångest och psykisk ohälsa och till en början så var det huvudfokuset men nu på senare tid har podden utvecklats och blivit allt bredare och handlar om livet. Vi tyckte att det kan vara svårt att komma på samtalsämnen i deras sits då de har så pass många poddavsnitt och en bok men Ida och Sofi har aldrig haft något problem med att komma på nya samtalsämen men tack vare deras fantastiska lyssnare får de nya frågaor att ta upp hela tiden.

Ida och Sofies bok "Vi borde vara lyckliga" släpptes efter att de hade släppt 200 avsnitt av podden. Då började de fundera på vad nästa stora steg i karriären skulle vara och kom fram till att de ville testa något nytt och gav då ut sin första bok. Boken handlar om allt från kärlek och bekräftelsebehov till känslan av att vara en bluff och hur man hittar sig sjäv. Boken diskuterar hur känslor kan leda till att ohälsa uppståg.

Vi reagerade på de två sista meningarna i bokens slutord. Meningarna löd " För alla som borde vara lyckliga. Den här boken är för oss". Vi frågade dem om de uppleveer att folk har bivit mer lyckliga av att ha läst deras bok. De berättade då att många har hört av sig till dem och sagt att de har fastnat för just slutordet.

De har funderat på att eventuellt skriva något mer i framtiden men då kommer ämnet att vara något annat.

Slutligen så frågade vi dem om det har varigt många som har ifrågasatt att de inte har någon utbildning i ämnet som de diskuterar. De berättade att de hade förväntat sig mycket kritik kring att de inte har någon utbildning men så blev inte fallet.

Källor: (1) Ångestpodden
Bildtexter till Reportagebilder: (1)
Skribent

Vad påverkar åldersgränsen på en film?

Publicerad 2019-09-27 12:25

Varje film man ser har en åldersgräns. Hur går det till när man sätter en åldersgräns och vilka gör det? Detta är frågor Aki Nyman, filmadministratör för statens medieråd har svar på.

Aki Nyman jobbar som filmvetare och filmadministratör för statens medieråd. Han står och pratar om åldersgränser på film i en högljudd miljö på bokmässan. Det är många unga som stannar för att lyssna på honom när han berättar om hur det går till bakom scenerna när en åldersgräns på en film bestäms.

Åldersgränserna som finns idag på biofilm är 7, 11 och 15. Men dessa åldersgränser gäller bara för det offentliga rummet, även kallat för biografer. Idag finns det inte längre några förbjudna filmer i Sverige. Sedan 2011 när Statens Medieråd grundades så har alla för detta förbjudna filmer blivit tillåtna, det går inte heller att förbjuda en film nu för tiden.

När man inte ser en film i biografer, alltså privat, behöver inte åldersgränserna hållas. Därför kan en lärare visa en film för elever som inte har nått upp till åldersgränsen filmen anger. Istället får man tänka på vad som är passande för barnen. Nyman menar att en film med mycket sexscener kan ses som omoraliskt att visa för unga elever. Det kan även ses som omoralisk från en förälders perspektiv då alla har olika syn på när ens barn ska bli exponerad av sex.

- Man bör ha någon sorts omdöme.

Föräldrar kan idag ta med sig sina barn för att se en film även om barnet inte uppfyller de specifika ålderskraven som filmen har. Borde en förälder kunna ta med sitt barn på vilken film som helst och varför kan dem inte det? Aki Nyman menar på att man inte har koll på filmens sammanhang och sätt som förekommer i filmen även om filmen kan uppfattas som barntillåten.

- Lejonkungen som kom ut nu i somras ville många unga föräldrar ta med sina barn på. En film som de själva är uppväxta med som barn borde vara lämplig för barn idag. Problemet är att de inte har någon aning vilka sammanhang som förekommer i filmen.

Eftersom den nya Lejonkungen är verklighetstroget animerad och inte tecknad som den som kom ut 1994, så kan olika sammanhang av våld förekomma vilket kanske inte är lika barntillåtet.

När man bedömer om en film ska var barntillåten eller inte så kollar man inte på tidslängden på scenen eller antalet sexscener. Utan det handlar om innehållet och hur mycket som visas. Därför kan en film med många sexscener vara barntillåten.

Det är skillnad på Nord- och Sydeuropeiska länder, mycket handlar om religion. Katolska länder har ett annat sätt att se på sex i filmer och sex överlag. Norden är samstämmiga när det kommer till sex och våld. Kulturen på synen på sex spelar dock väldigt mycket roll, till exempel så är religion känsligare i Norge än i Sverige. Så det är många faktorer som påverkar hur åldersgränser kan se olika ut i olika länder.

Just sex och våld är en självklar faktor till varför åldersgränser blir satta som de blir. Dessa är bara några av alla faktorer som finns. Nu för tiden när barn och ungdomar har större åtkomst än någonsin är det viktigt att vara säker och försiktig med hur man sätter åldersgränserna.

Källor: (1) Aki Nyman
Bildtexter till Reportagebilder: (1)
Skribent
Fotograf

Könsskillnader kring medievanor

Publicerad 2019-09-27 11:27

Bokmässan 2019 är i full gång. Författare, föreläsare och andra människor från hela Sverige möts på Svenska Mässan i Göteborg under tre dagar för att visa upp och prata om sina arbeten. Forskarna Yvonne Andersson och Ulf Dalquist är två av dem, och deras föreläsning om ungas medievanor och medieanvändning väcker stort intresse bland besökarna.

Föreläsningen “Ungar & medier – Om ungas medieanvändning” berör ämnet kring hur dagens ungdomar spenderar sin tid på nätet. Forskarna svarar på alla möjliga frågor, och just angående skillnaden mellan pojkar och flickor har Ulf Dalqvist och Yvonne Andersson, från Statens medieråd, mycket att säga till om.

— När vi pratar om just skillnader mellan pojkars och flickors medievanor ser vi olika stora skillnader beroende på ålder. Ju yngre barnen är, desto färre skillnader ser vi. I takt med att barnen blir till ungdomar växer olikheterna. Den största skillnaden enligt oss är vad pojkar jämfört med flickor faktiskt använder nätet till. Pojkar är mer intresserade av tv-spel medans flickor oftast är mer intresserade av konkreta sociala medier såsom Instagram eller Snapchat.

Yvonne Andersson poängterar att det dessutom finns markanta skillnader kring vilka “influensers” som är populära mellan könen. Pojkarna har för det mesta sina idoler medan flickorna har andra.

— Utifrån vår senaste undersökning går det tydligt att utse ett mönster kring vilka influensers som är populärast. Flickor i åldrarna tretton till sjutton år besöker Therese Lindgrens sociala kanaler mest, medans kändisparet Jocke och Jonna är populärast bland pojkarna inom samma åldersgrupp.

Forskarna konstaterar även att hatet som flödar på nätet skadar både tjejer och killar, men att några är mer utsatta än andra. Yvonne och Ulf menar på att flickor med psykiska diagnoser såsom Asperger eller Autism tillhör de mest utsatta, dels tack vare att de är mest aktiva och öppna på sociala medier.

— Det är mycket vanligare att tjejer med psykiska funktionsnedsättningar och diagnoser drabbas av just näthat och exempelvis grooming på nätet. Hela 65% av gruppen tjejer med psykiska funktionsnedsättningar och diagnoser är drabbade, medans endast 2% av killar inom samma grupp är utsatta.

Bildtexter till Reportagebilder: (1)
Skribent
Fotograf

Näthatet växer

Publicerad 2019-09-27 11:15

Ny statistik visar att näthatet har ökat sedan 2016 och att unga påverkas av detta varje dag. Henric Selin från No hate Speech Movement pratar om näthat bland unga människor i vimlet bland alla föreläsningar och människor på bokmässan på en monter. Vad kan man göra för att stoppa näthatet? Hur påverkas människor av detta? När vet man om man ska anmäla? 

 

 

 

 

 

 

Näthatet växer mer och mer idag. I en rapport som Statens medieråd publicerar uppger 27% av ungdomar mellan 13 och 16 år att de har varit med om näthat eller cybermobbning på nätet. För att förebygga att hatet växer har det skapats flera organisationer. På bokmässan står Henrik Selin, huvudsekreterare för organisationen No Hate och föreläser.

- Våran organisation går ut på att förebygga rasism, sexism och liknande former av fientlighet på nätet. Vi jobbar emot näthat och informerar om vad som är och fel, samt vad som skall anmälas och inte.

Men vad är egentligen grunden till att näthat växer så mycket som det gör och varför är det svårt att stoppa?

-Jag tror att ett stort problem är att många inte tänker på att det faktiskt finns en person bakom skärmen. Man skriver saker som man aldrig någonsin skulle säga i verkliga livet. Det är verkligen en väldigt viktig fråga eftersom vi spenderar mer och mer tid på nätet.

Det finns två saker man kan göra för att minska näthatet. Den första är vad samhället kan göra, vilket är att poliser skall vara med utbildade för hur de ska hantera brott på nätet och kunna ta tag i näthatet ordentligt. Den andra är att vuxna människor, som föräldrar, ska ha koll på vad deras barn gör på nätet. För att vara säker på att de inte  blir utsatta eller är en av dom som utsätter någon annan för näthat.

För att undvika näthat citerar Henrik den gyllene regeln:

-Behandla andra som du själv vill bli behandlad.

Bildtexter till Reportagebilder: (1)
Skribent
Fotograf

186 år till jämställdhet

Publicerad 2019-09-27 10:54

Frågan om jämställdhet är inte löst. Med nuvarande utvecklingstakt beräknas samhället bli jämställt år 2205. 186 år till jämställdhet var en paneldebatt på årets bokmässa där forskarna Anna Wahl, Nanna Gillberg och Lenita Freidenvall medverkade i en diskussion om privat och offentlig jämställdhet och om feminism med fokus på löneskillnaderna.

Man brukar ofta säga att Sverige är världens mest jämställda land och i stort sett har löst könsskillnaderna. Samtidigt tjänar män i snitt cirka 4000 kronor mer än kvinnor varje månad och en större del av den löneskillnaden är oförklarad. En panel på bokmässan pratade om att det är ett otillräckligt mål att alla länder borde bli som Sverige. Jämfört med många av världens länder är Sverige i stort sätt jämställt men genusstrukturerna finns kvar och Sverige måste fortfarande kämpa tills könen har samma förutsättningar och möjligheter.

Panelen pratade även om den typiska bilden av en feminist och den rädslan som finns bland män att kalla sig själva feminister. Man kan ses som mindre manlig eller feminin. 

Saga Janzén

- Bilden är en ful, tjock, manshatare, eller hur? frågade statsvetaren Maria Jansson, 

 Panelsamtalet handlade om ur ska man bryta strukturerna och skapa ett jämställt samhälle och snabba upp takten istället för att vänta 186 år för att strukturerna ska försvinna i denna takten. De nämnde även att hon visste att hon behövde ha en man med henne för att få igenom sin poäng och bli tagen på lika allvar som männen

Som forskare kring populärkulturens värderingar och normer samt samspelen mellan kulturella värden och värderingar bygger Nanna Gillberg upp en bred bild av samhällets strukturer och jämställdhet i Sverige. I år var hon på bokmässan för att diskutera kring om Sverige är jämställt eller inte, samt vad som krävs för att ett land ska bli jämställt.

- Det finns tre viktiga punkter kring jämställdhet som fattas i utvecklade länder som Sverige. Dessa är fördelningen av privat obetalt arbete, föräldraledighet och vård av sjukt barn, säger Nanna Gillberg.

Gillberg uttrycker också att ett grundläggande problem i samhället är att både kvinnor och män på ett omedvetet plan värderar männen högre än kvinnorna. Anledningen till att män oftare får ett visst jobb än kvinnor förklarar hon är att våra hjärnor byggts upp till att se mannen som mer kompetent.

I panelen pratade forskarna också om hur könen är styrda av biologiska impulser att göra och tänka som de gör. Nanna Gillberg berättade att hon alltid känner sig underordnad när hon möter "auktoritära" män och har en vilja att gå med på deras villkor även om hon inte gillar dem. Ett av hennes exempel var att hennes man ville titta på tv medan hon inte gillade programmet men ändå kändes det bra att gå med på det. 

En stor anledning till varför jämställdheten i Sverige utvecklas långsamt är att "det är mycket värre någon annanstans" och "det är iallafall bättre än förr".

-Bortförklaringar som ofta används, avslutar Nanna Gillberg

Bildtexter till Reportagebilder:
Skribent
Fotograf
Research

Elevartikel

Amalia Xhabli
17 mar
Elevartikel
Stina Burman
14 mar
Elevartikel
Warner Bros
14 mar
Elevartikel
01 mar
Elevartikel
01 mar
Elevartikel
© 1994 Castle Rock Entertainment
01 mar
Elevartikel
Omid Batoori
23 feb
Elevartikel
Brook Rushton/Sony pictures
23 feb
Elevartikel
23 feb
Elevartikel
23 feb
Elevartikel
IMAGO / Cinema
23 feb
Elevartikel
BILD: Paulo
13 feb
Elevartikel
30 jan
Elevartikel
29 jan
Elevartikel
29 jan
Elevartikel
22 jan
Elevartikel
Alla, gratis bild från pixabay
11 jan
Elevartikel
11 jan
Elevartikel
25 dec
Elevartikel
19 dec
Elevartikel

 

Redaktionen

23 nov
Professional
15 mar
Professional
14 mar
Professional
06 feb
Professional
04 dec
Professional
14 apr
Professional
13 apr
Professional
12 apr
Professional
11 apr
Professional