Du

Du

Publicerad 2022-05-10 12:00

Du vet den personen du bara längtar efter att prata med. Den som förgyllt hela din värld med sin existens.

Du vet den personen du bara längtar efter att prata med. Den som förgyllt hela din värld med sin existens.

Skribent
Fotograf

Från mobboffer till soldat

Publicerad 2022-05-09 18:15

Jag lägger tänkandet om läxor och ljudet av elever bakom mig när jag stiger in i sal 225 tillsammans med lärare Jonas Baatz på Strömstad Gymnasium, redo för att höra hans historia om resan genom krig och tillbaka.

 

-När jag gick i sjätte klass såg jag en dokumentär om svenska FN soldater i Libanon och tänkte att det där var häftigt, säger Jonas tidigt i samtalet med en betonande röst. Men en liten, söndermobbad och klen kille från dessa trakter i Sverige, jag var ju inte i närheten av de män jag sett på TV, tillägger han sedan.

Som FN soldat kom Jonas att tjänstgöra i Bosnienkriget, ca 6 månader. Han tillhörde den 3 bataljonen. Vid tiden han anlände våren 1994 var läget under viss kontroll till skillnad från hur det var när den första bataljonen från Sverige anlände.

BILD: Jonas Baatz

-Fördelen vi hade var att vi tränades av de killar som tidigare varit där, de upplevde saker som är närmast obeskrivliga. De rullade in i etniskt rensade byar och soldater blev beskjutna, till och med kidnappade och skenavrättade. Vi hade inställning att det var det som väntade.

Jonas beskriver de följande veckorna efter de anlänt som de glodde på träd då det i princip inte hände något, vilket senare ändrades.

-Visst, vi kanske inte tittade på ingenting. Vi såg till att mat kom fram till människor och levererade byggnadsmaterial. Vi röjde miner och byggde broar, det är ohyggligt viktigt. Men adrenalin pulsen av att vara i ett fullt krig, det märkte vi inte av till en början.

Månader senare ändrades läget. De blev beskjuten med prickskytte. Deras rörlighet förhindrades med blockerade vägar och det kastades granater.

-En soldat tryckte en Kalasjnikov i mellangärdet på mig, han tyckte att jag skulle dö. Vi provocerade dem för hårt. De hade ett krig att utkämpa och här kommer vi med fräcka solglasögon och all utrustning i världen.

BILD: Jonas Baatz

Det är bara en av flera incidenter jag får höra av Jonas och rummet känns laddat med känslor. En gång bröt strider ut framför oss. Jag har ingen aning vem som sköt först men det var som att slå på en strömbrytare sedan var hela kriget i gång. Det är som att följa en tennismatch där 60 personer spelar, berättar han.

Efter ett tag blev en evakuering aktuell och en period senare återvände Jonas till Sverige. Det är vanligt för soldater som återvänder från krig att lida av Postromantiskt Stressyndrom.

-Det var konstigt att komma hem. Lika främmande som krigsvärlden är för dig, blev den normala världen för oss. Det tog månader, på vissa punkter år innan jag blev helt återställd. På stranden sprang folk runt men jag fick påminna mig själv om att det inte fanns några miner här. Mina kompisar tyckte det var jobbigt att prata med mig eftersom jag alltid tippade på tå och inte kunde hålla blicken stilla, säger Jonas och tillägger, därför går jag jämt med solglasögon, så det inte syns. Sådan är jag än idag.

Med dagens situation i Ukraina är försvaret en viktig fråga. Något jag talar med Jonas om och får veta att han varit med och samlat in 1,4 miljoner till Ukraina.

-Om jag vore yngre hade jag åkt frivilligt, säger han och det märks tydligt att han än idag är hängiven till sitt gamla yrke. 

-Det jag gjorde för 30 år sedan har fortfarande en påverkan hos totala främlingar. När jag fäktades förr förra söndagen talade jag med några flyktningar ifrån Bosnien varav den enas pappa kom ifrån staden jag varit i. Den kramen var schyst, berättar Jonas och tar av sina glasögon för att torka tårarna i ögonvrån.

Han säger också att lumpen är något han rekommenderar andra, det är bra för den personliga utvecklingen och det behövs alltid folk.

Avslutningsvis frågar jag om vilka lärdomar han bär med sig från sin erfarenhet och vad han vill säga till den svenska befolkningen.

-Jag har lärt mig att du inte kan rädda världen ensam, men alla kan göra något. Jag kommer aldrig undra om jag gjort bra i mitt liv eller om detta liv var värt att leva för de 6 månaderna gjorde jag skillnad. Det jag vill säga sedan är att, var inte rädd för att ställa frågor till folk som gjort annorlunda saker. Dessa människor sitter på oändliga berättarskatter. Fråga dem, prata med dem. Vi vill oftast hellre inget än att berätta.

Källor: (1) Jonas Baatz, (2) Försvarsmakten.se
Bildtexter till Reportagebilder: (1)
Skribent
Research

Vattnet- en smakfråga?

Publicerad 2022-05-05 19:00

Smaken på det kommunala dricksvattnet i Strömstad upprör en del Strömstadsbor. Några menar att det luktar alger och smakar unket.

-Det är till och med några chaufförer som inte ens dricker kaffet här, berättar busschauffören Johan Hansson. 

På kontoret vid bussdepån på Prästängen spolar busschauffören Johan Hansson i kranen med ett kritiskt ansiktsuttryck. Han tycker att vattnet har en konstig bismak och berättar att han spolar vattnet i flera minuter för att få bort lukten av mossa och alger. Johan menar att chaufförerna tycker kaffet i Strömstad och Uddevalla smakar olika, även om samma sorts maskin används på båda depåer. Enligt honom är uddevallakaffet mycket godare.

-Det är till och med några chaufförer som inte ens dricker kaffet här, utan de tar med hemifrån, säger Johan med en bister min och utbrister:

Vera Gustafsson-Det smakar pyton!

Johan berättar vidare att han upplever stor skillnad på vattnets smak även inom Strömstad. I hans hem på Rådhusberget smakar vattnet bra, men på arbetsplatsen på Prästängen smakar det förfärligt, enligt honom själv. Johan funderar därför på om bismaken han känner kommer ifrån vattenledningarna. 

En ljummen vårkväll pustar Silje Schild, frisör, och Marita Svensson, hudterapeut, ut efter en arbetsdag på Salong Effekt. Silje berättar om hur metaller och mineraler i vattnet kan påverka håret. 

- Ofta kan vi se, lukta och ta i ett hår och känna att det är någonting i det. Det kan vara allt från produktrester, till koppar, järn eller kalk. Om det är järn i håret blir det lite rödaktigt, med koppar så blir det lite grönaktigt och om det är kalk i håret så blir det jättetrassligt, dött och matt. 

Marita förklarar att beläggningar av metall i håret efter en tvätt försvårar hårblekning på grund av oönskade kemiska reaktioner. Silje instämmer med att det blekta håret till och med kan gå av. Därför menar Silje och Marita att de lägger en stor vikt vid att rensa håret från metaller innan de påbörjar en hårblekning. De minns tydligt hur en enskild hårprodukt gjorde kundernas hår pistagegrönt, vilket inte kunde förklaras av teknikerna i Italien.

Vera Gustafsson

-Just Strömstad är det enda stället i hela Sverige där vi inte kunnat använda den färgen, säger Marita och gestikulerar med händerna i sin iver att berätta.

Jerry Johansson, VA-chef i Strömstad kommun går med på en intervju. Jerry delar varken Johans eller Siljes och Maritas bild av det kommunala dricksvattnet. Han menar att, vad som anses vara gott dricksvatten är personligt och att det kan skilja sig mellan olika personer. Han berättar vidare att det tas ett 40-tal vattenprover hos kunderna i kommunen varje år men dessa prover innefattar inte vattnets smak.

Har alla med kommunalt vatten samma kvalitet och smak på vattnet?

-Ja, generellt så har de det. Vi skickar ju ut ett enda sorts vatten i ledningssystemet. Sedan har vi omloppstider i ledningssystemet som är lite olika långa och inne i stan så är det väl mest omsättning på vattnet, svarar Jerry. 

Finns det föråldrade vattenledningar i Strömstad kommun som behöver bytas ut?

-Jaja, ja det finns det, säger Jerry med en suck, men berättar vidare att de följer strikta regler kring metallhalterna i vattnet. Han menar dessutom att koppar inte alls används i systemet, men att koppar och järn kan förekomma i fastigheternas rör och på så sätt påverka vattnet. Jerry pekar även på att mängden vatten som konsumenterna spolar i sina fastigheter påverkar smaken.

I en undersökning som lades ut på Facebook den 22 april i år i "Strömstadsgruppen" deltog 151 personer. Resultaten visade att 87% av deltagarna tycker att vattnet smakar gott eller riktigt gott. Resterande 13% har röstat på alternativen "dåligt", "varierande" eller "riktigt dåligt" och anser att vattnets smak borde gå att förbättra. 

Källor: (1) Johan Hansson, (2) Marita Svensson och Silje Schild, (3) Jerry Johansson, (4) Vera Gustavsson
Bildtexter till Reportagebilder: (1)
Skribent
Fotograf
Research

Tegnell Tears: Swedish students produced hand sanitiser

Tegnell Tears: Swedish students produced hand sanitiser

Publicerad 2020-05-29 19:15

Swedish students from Strömstad Gymnasium produced hand sanitiser with chemistry teacher Johanna Persson. The sanitiser was then delivered to Strömstad municipality. "It felt good to do something to help others," says student Inzta Lopetegui Arambarri.

Swedish students from Strömstad Gymnasium produced hand sanitiser with chemistry teacher Johanna Persson. The sanitiser was then delivered to Strömstad municipality. "It felt good to do something to help others," says student Inzta Lopetegui Arambarri.

Skribent

Coronakrisen: Hur gör vi med den digitala undervisningen sen?

Coronakrisen: Hur gör vi med den digitala undervisningen sen?

Publicerad 2020-04-16 16:15

Sverige, liksom resten av världen, befinner sig i kris till följd av coronapandemin. Samtidigt blommar den digitala undervisningen upp som en räddare i nöden för distansstuderande, men hur skall vi hantera de nyupptäckta digitala lösningarna när krisen väl har lagt sig och vardagen träder i kraft på nytt?

Sverige, liksom resten av världen, befinner sig i kris till följd av coronapandemin. Samtidigt blommar den digitala undervisningen upp som en räddare i nöden för distansstuderande, men hur skall vi hantera de nyupptäckta digitala lösningarna när krisen väl har lagt sig och vardagen träder i kraft på nytt?

Skribent
Fotograf

Stanna hemma - läs en bok

Stanna hemma - läs en bok

Publicerad 2020-04-13 14:21

"När dörrar och gränser stängs öppnar en bok världen". I tider där människor uppmanas att stanna hemma kan läsning vara en perfekt sysselsättning, därför kommer här tre boktips. Komedi, klassiker eller spänning? Du väljer.

"När dörrar och gränser stängs öppnar en bok världen". I tider där människor uppmanas att stanna hemma kan läsning vara en perfekt sysselsättning, därför kommer här tre boktips. Komedi, klassiker eller spänning? Du väljer.

Omdöme:
Källor: (1) Sveriges Författarförbund, (2) Folk med ångest, (3) 1984, (4) Inferno
Skribent

Riksdagsspel: "Vi bör bygga broar, inte murar"

Riksdagsspel: "Vi bör bygga broar, inte murar"

Publicerad 2020-02-13 12:59

Är obligatorisk gymnasiegång och fler poliser svaret på Sveriges trygghetsfråga? Vad är orsakerna till den växande brottsligheten? Och bidrar friskolor till ökade valmöjligheter eller är det bara ett sätt för privata företag att gå med vinst? "Som politiker behöver man ställa sig frågan: Vad behöver Sverige?", det uttryckte Sara Dinessa när elever från Strömstad Gymnasium samlades för debatt i ett årligt riksdagsspel.

Är obligatorisk gymnasiegång och fler poliser svaret på Sveriges trygghetsfråga? Vad är orsakerna till den växande brottsligheten? Och bidrar friskolor till ökade valmöjligheter eller är det bara ett sätt för privata företag att gå med vinst? "Som politiker behöver man ställa sig frågan: Vad behöver Sverige?", det uttryckte Sara Dinessa när elever från Strömstad Gymnasium samlades för debatt i ett årligt riksdagsspel.

Källor: (1) Sprängningarna ökar, (2) Brå i debattartikel: Otryggheten delar landet
Skribent
Fotograf

Mot Uganda - idén som blir verklighet

Publicerad 2019-12-02 09:00

”Man kommer nog komma hem som en annan person”. Fyra elever från Strömstad Gymnasium berättar om hur deras idé om ett praktiskt förlagt gymnasiearbete i Uganda blir verklighet. ”Det känns roligt att vi får göra det här genom skolan” säger Elin Johansson.

Den 15 februari 2020 flyger fyra elever vid Strömstad Gymnasium mot Uganda, för att tillbringa tre veckor i en av landets större städer, Entebbe.

- Vi får möjlighet att göra ett praktiskt gymnasiearbete, eftersom vi går lärling, förklarar Thea Celine Isachsen Nakken.

Joakim Winberg

Det var under sitt andra gymnasieår de kom på idén om volontärarbete utomlands som gymnasiearbete i trean.

- Idén kom rätt spontant efter att vi sett liknande resor på Instagram, berättar Elin Johansson.

- Vi nämnde det för en av våra yrkeslärare och hon tyckte att vi skulle ta det vidare. Så vi bokade tid med rektorn för att ta reda på hur skolan ställde sig till förslaget. De var bara positiva, fortsätter Emma Johansson.

Till en början hade de funderat på Asien och att eventuellt åka tillsammans med en organisation, men när det visade sig att yrkesläraren Joakim Winberg tidigare gjort en liknande resa till Uganda bestämde de sig för att åka dit.

- Första veckan kommer Ragnar Bjerström och Joakim Winberg, två lärare från skolan, att följa med ner. Sen är vi där själva de andra två veckorna, berättar Elin Johansson.

Alice Nylander

Lärarna ska se till att de kommer in ordentligt på sina praktikplatser. Thea Celine Isachsen Nakken och Elin Johansson som går barn- och fritidsprogrammet ska jobba på en förskola. Samtidigt som Emma Johansson och Ellen Hansen från vård- och omsorgsprogrammet ska vara på en skola för barn med särskilda behov.

Förutom praktiken har de flera studiebesök inplanerade, däribland varandras praktikplatser men också gymnasieskolor och gudstjänster.

- Vi ska försöka komma in i deras samhälle och leva med dem och deras traditioner. Där är kyrkan en väldigt viktig mötesplats, berättar Thea Celine Isachsen Nakken.

- Praktiskt ska vi även anordna någonting med de här barnen. En aktivitet eller lektion som vi sedan skriver om vilket är själva gymnasiearbete. Skillnaden är bara att vi nu får uppleva Uganda istället för att göra samma arbete här hemma, berättar Ellen Hansen.

Syftet är att dokumentera och prata om barnens situation i samhället, samt synen på funktionsnedsatta, men även att få en jämförelse med Sverige. Emma Johansson berättar att de har som mål att se och få med sig så mycket som möjligt.

- Vi vill se allt, både bra och dåliga grejer, instämmer Elin Johansson.

Hur går tankarna och känslorna inför resan?

- Jag var ganska skeptisk först. Nu är rektorn och Joakim väldigt positiva till Entebbe och Uganda, men när man säger det till kompisar eller andra i skolan blir de väldigt osäkra. Det är ju trots allt en annan kultur, medger Elin Johansson.

De är ändå överens om att de känner sig trygga och positiva inför resan. Thea Celine Isachsen Nakken berättar att det är lite oroligheter i Uganda men inte i det området de ska besöka. Däremot menar de att de sedan dag ett fått en mycket positivare inställning till landet, som visat sig vara stabilare än vad de tidigare trott.

- Och vi har ju varandra, säger Emma Johansson.

Thea Celine Isachsen Nakken tror att det kommer att bli en tuff, men väldigt rolig resa och de andra instämmer på att det kommer att bli en lärorik erfarenhet.

- Man kommer nog komma hem som en annan person, säger Elin Johansson och fortsätter:

- Det känns roligt att vi får göra det här genom skolan, eftersom det kanske inte är någonting man gör som privatperson.

Ellen Hansen berättar att Strömstad Gymnasium varit till stor hjälp för att lösa resa och boende.

- Vi hade inte klarat det här utan allt stöd vi har fått från våra lärare!

Arbetet dokumenteras på Instagramkontot @motuganda, för dig som är intresserad av att följa Ellen, Elin, Emma och Thea Celine på deras resa mot Uganda.

Bildtexter till Reportagebilder: (1)
Skribent
Fotograf

”Helena det kommer att komma en tid då vi blir tvungna att lämna Sverige”

”Helena det kommer att komma en tid då vi blir tvungna att lämna Sverige”

Publicerad 2019-10-09 12:46

"Ingen kan ha undgått förintelsen fasor. Vi borde ha kommit längre…" säger författare och journalist Helena Trus. Ändå visar statistiken på en ökad utsatthet bland unga judar i Europa, inte minst i Sverige. "Jag kan inte förstå hur vi hamnat här".

"Ingen kan ha undgått förintelsen fasor. Vi borde ha kommit längre…" säger författare och journalist Helena Trus. Ändå visar statistiken på en ökad utsatthet bland unga judar i Europa, inte minst i Sverige. "Jag kan inte förstå hur vi hamnat här".

Skribent
Fotograf
Research

Crimetime: Vad är ondska?

Crimetime: Vad är ondska?

Publicerad 2019-10-02 12:45

Vad är ondska? Handlar det om onda människor eller onda handlingar? Kan vem som helst bli mördare? Är ondska biologiskt? Är ondska ärftligt? En sammanställning av fem författares reflektioner.

Vad är ondska? Handlar det om onda människor eller onda handlingar? Kan vem som helst bli mördare? Är ondska biologiskt? Är ondska ärftligt? En sammanställning av fem författares reflektioner.

Källor: (1) Nationalencyklopedin, (2) Christoffer Carlsson, (3) Helena Kubicek Boye, (4) Emma Ångström, (5) Mats Strandberg, (6) Jenny Rogneby, (7) Camilla Läckberg
Skribent
Fotograf

Elevartikel

Amalia Xhabli
17 mar
Elevartikel
Stina Burman
14 mar
Elevartikel
Warner Bros
14 mar
Elevartikel
01 mar
Elevartikel
01 mar
Elevartikel
© 1994 Castle Rock Entertainment
01 mar
Elevartikel
Omid Batoori
23 feb
Elevartikel
Brook Rushton/Sony pictures
23 feb
Elevartikel
23 feb
Elevartikel
23 feb
Elevartikel
IMAGO / Cinema
23 feb
Elevartikel
BILD: Paulo
13 feb
Elevartikel
30 jan
Elevartikel
29 jan
Elevartikel
29 jan
Elevartikel
22 jan
Elevartikel
Alla, gratis bild från pixabay
11 jan
Elevartikel
11 jan
Elevartikel
25 dec
Elevartikel
19 dec
Elevartikel

 

Redaktionen

23 nov
Professional
15 mar
Professional
14 mar
Professional
06 feb
Professional
04 dec
Professional
14 apr
Professional
13 apr
Professional
12 apr
Professional
11 apr
Professional