Barn och ungas välmående

Publicerad 2023-11-10 11:45

Hej! Vi är två tjejer på tolv jordsnurr! Vi har intervjuat 3 personer på våran skola om barn och ungas välmående. Vi vill att alla ska känna sig trygga i skolorna.

 

Vi har intervjuat 3 personer på våran skola om barn och ungas välmående. Vi vill att alla ska känna sig trygga i skolorna. 

Barn och ungdomars trygghet och välmående i skolan

Vi är två tjejer på tolv jordsnurr vi berättar om ungas trygghet och välmående i skolan.

Stina Ekermann Skolkurator på Elyseum och Gustaviskolan

– Att läraren ska skapa en trygg stämning i klassen och så att alla ska kunna få uttrycka sig. Att man hjälps åt och ser till så att alla får vara med. Fråga hur det är och säga till om man vill hitta på någonting.

Anders Wallin, rektor på Elyseum.

– Våga se och orka se vad som händer i och utanför lektioner. Vi har tre bra regler som vi har på skolan 1. var rädd om dig själv 2. var rädd om andra och 3. var rädd om miljön. Det är något som vi som vi på skolan behöver jobba på: För man inte ska behöva planera vem man ska vara med under dagen vart och vilka man ska vara med under rasterna. Det är betydligt lugnt på Elyseum, det är bara nån gång ibland som det kan vara lite oroligt t ex på sista lektionen eller vid lunchen.

För elever:

Vad tycker du att lärarna ska göra så att alla känner sig trygga i skolan?

Vad tycker du att eleverna ska göra så att alla känner sig trygga i skolan?

Känner du dig trygg i skolan?

Vad skulle du göra om du ser någon som sitter ensam?

Känner du någon som inte mår så bra?

Har du känt dig otrygg i skolan någon gång?

För elever:

Vad tycker du att lärarna ska göra så att alla känner sig trygga i skolan?

Vad tycker du att eleverna ska göra så att alla känner sig trygga i skolan?

Känner du dig trygg i skolan?

Vad skulle du göra om du ser någon som sitter ensam?

Känner du någon som inte mår så bra?

Har du känt dig otrygg i skolan någon gång?

Ture, elev på Elyseum. 

– Inte ha glasdörrar om något händer. Alla ska säga hej till varandra varje dag. Ja, Ture känner sig trygg i skolan för att lärarna är toppen och eleverna beter sig mycket bra. Och han har bra vänner.. Han skulle fråga om hen ville ha baguette och ge personen komplimanger, och säga att hen är bäst i världen. Han känner inte någon som mår dåligt. Han säger att alla peppar och uppmuntrar varandra. Nej, han har inte känt sig mobbad någon gång. Alla är jättesnälla.

 

 

 

Källor: (1) Anders Wallin, (2) Stina Ekermann, (3) Ture
Bildtexter till Reportagebilder: (1)
Skribent
Fotograf

Är skolan nödvändig?

Publicerad 2023-11-10 10:33

Skolan är en plats där alla barn ska gå från fem år till 16 år och lära sig saker men är det nödvändigt i denna artikel ska vi prata om att skolan kanske är mer eller mindre nödvändig än du tror.

Jag frågade min svensklärare och hon sa att det är viktigt med läsförståelse för att både det är viktigt att läsa men om man inte förstår texten kommer man ingen vart när man läser. Annars var det också viktigt med social problemlösning för man kommer träffa många personer igenom livet så då kan det vara viktigt att veta hur man frågar om vägen utan att börja slåss eller om någon börjar slåss eller säga saker som inte är så trevliga hur man ska reagera. Många kan detta och klarar sig bra men andra har svårt för det även som vuxen kan ha svårt för det, det leder ofta till många bråk eller till och med brott eller psykisk ohälsa ibland.

Ämne i trio

De tre ämnena jag menar är matte, svenska och engelska är tre ämnen i svensk skola som brukar vara väldigt viktiga. Av alla jag har frågat sa ungefär 72% att de tyckte att någon av de här tre ämnena är väldigt viktiga.

Matte

Här var det 55,6 % som sa att det var viktigt. Matte kan vara användbart för vardaglig räkning som de fyra räknesätten, inom olika jobb eller för att komma in på gymnasier. Många tycker att om man inte jobbar med matte på sitt jobb så är inte mer en grunderna nödvändigt.

Engelska

Engelska kan vara viktig ute på resor och för att hålla kontakten med andra länder eller personer. Det var 44 % som sa att engelska var viktigt det är inte lika många procent som dem som tyckte att matte är viktigt men fortfarande ganska många. Det är hela 60,2 procent som pratar engelska i världen.

Svenska

Svenska anses som ett viktigt ämne för många men det är bara 33% som sa att svenska är ett väldigt ämne.Svenska kan vara viktigt för att läsa och skriva i Sverige eller för att prat tekniker och skrivtekniker. Så fler tycker att matte och engelska är viktigare än svenska, hur kan jag då skriva att många tycker Svenska är viktigt. För att många som jag frågade sa att det var viktigt men inte så så viktigt.

Hemkunskap

Hemkunskap är inte en av de tre ämnena jag prata om men det är ändå viktigt tycker många för man behöver det annars får man leva av rå mat och det är ofta inte så nyttigt med till exempel mikromat. Men många tycker att man kan lära sig det hemma. Det fick lika många som tyckte att det var viktigt som svenska.

Betyg

Alla har betyg från sexan och vissa skolor har från fyran. De går från A B C D E F. F är underkänt. Betyg lägger mer press på barnen men de ger också mer klart om man lyckades och hur bra man gjorde det. Många tycker inte om betyg och säger att det är stressande. Men andra säger att det är bra

Bra saker med betyg:

Man få en klarare bild på hur bra man gjorde det

Man kan få ett lättare sätt att bestämma vilka gymnasier man kan komma in på.

Dåliga saker med betyg:

Det kan bilda stress som i sin tur kan leda till fysisk ohälsa.

man kan tro fel, om en lärare säger att man fick ett A på sitt test kan man tro att man inte behöver öva als.

Så vad väger tyngst de bra eller de dåliga sakerna. Det kan jag inte svara på men det har gjorts undersökningar om detta av Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor och Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform de har konstaterat att när det nya betygssystemet insats och det har blivit mer press blir fler stressade, minskar livsglädjen och fler lider av psykisk ohälsa. Det kan leda till att sova värre eller till huvudvärk som kan försämra skolarbete som kan ge sämre betyg som kan skapa stress som en ond cirkel. Att bryta cirken kan vara svårt men man kan få hjälp av vuxna, lärare eller skolpsykolog.

Källor: (1) Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor , (2) Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor , (3) Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform
Bildtexter till Reportagebilder: (1)
Skribent
Fotograf
Research

Rose Blanche

Rose Blanche

Publicerad 2021-12-17 13:00

“Tysta, stillastående barn stirrade på henne bakom ett ståltrådsstaket. De såg inte ut som de andades. Deras ögon var stora och fulla av sorglighet. De stod där som spöken, stirrande medans hon kom närmare. En av dom bad om mat och andra började gråta. “Mat, mat, snälla bli våran vän. Snälla ge oss någonting man kan äta, lilla flicka” Det här citatet kommer från boken Rose Blanche. Den är skriven från en liten flickas perspektiv av det hemska andra världskriget.

“Tysta, stillastående barn stirrade på henne bakom ett ståltrådsstaket. De såg inte ut som de andades. Deras ögon var stora och fulla av sorglighet. De stod där som spöken, stirrande medans hon kom närmare. En av dom bad om mat och andra började gråta. “Mat, mat, snälla bli våran vän. Snälla ge oss någonting man kan äta, lilla flicka” Det här citatet kommer från boken Rose Blanche. Den är skriven från en liten flickas perspektiv av det hemska andra världskriget.

Skribent
Fotograf
Research

När uppstod antisemitismen?

Publicerad 2021-12-17 12:20

Om sex miljoner människor systematiskt avrättas i koncentrationsläger, då måste de väl ha gjort något oförlåtligt? Dödade de Jesus? Kidnappade de kristna barn? Försökte de ta över världen? Eller var de helt vanliga, oskyldiga människor som utsatts för ett fruktansvärt, ogrundat hat?

Antisemitism är en form av rasism som innebär hat, fördomar, diskriminering, förföljelser och våld mot judar. Ända tills vi fick besök på skolan av Luba Hult -dotter till överlevare från förintelsen- trodde jag att nazisterna var först med att förtrycka judar. Men när Luba berättade att hennes föräldrar, i Polen, behandlades illa redan innan nazisterna invaderade hösten 1939, förstod jag att judehatet är äldre än så…

Antisemitism under antiken

Nils Clase

Judeförföljelser har egentligen pågått ända sedan judendomen grundades i Egypten, för över 3000 år sedan. Då var det judiska folket förslavat av faraon, och de piskades och misshandlades av de hårda slavdrivarna. Även om Mose -judendomens grundare- räddade folket den gången, har judeförföljelserna fortsatt. År 400 f.kr planerades en storskalig massaker på det judiska folket av den persiska ministern Haman -bara för att han var arg på en judisk man. Att hat mot en person blir till hat mot en hel folkgrupp är ett problem som är svårt att förstå sig på, men som är påtagligt även i dagens samhälle. Som tur var avstyrdes Hamans attentat av den persiska drottningen Ester. Denna händelse firas varje år under den judiska högtiden purim. Men det har inte alltid slutat bra. På order av den romerska kejsaren Caligula utfördes en blodig massaker mot judarna i Alexandria i Egypten 38 e.Kr. Eftersom judarna vägrade att dyrka Caligula som sin gud, brändes synagogor och judiska hem ner, och ett okänt antal judar dödades i massakern. Hundra år senare under kejsar Hadrianus infördes ett förbud mot judiska ritualer i Romarriket. Judarna gjorde uppror, men det slogs ner och en halv miljon judar dödades.

Antisemitism under medeltiden

Under medeltiden intensifierades judeförföljelserna. Då hade kristendomen brett ut sig i Europa och med den också kyrkans makt. När påve Urban II år 1095 utfärdade det första korståget inleddes en era full av hat och massakrer framför allt mot muslimer, men också mot judar. Kyrkan samlade ca 100 000 kristna soldater som skulle resa till det Heliga landet för att erövra Jerusalem från muslimerna. På vägen genom Europa gav korsfararna sig emellertid på den judiska befolkningen. Tusentals judar i Frankrike och Tyskland föll då offer för de kristna frälsarnas svärd.

Man skulle kunna säga att det var under medeltiden som den moderna antisemitismen tog form. Falska anklagelser och rykten om judar spreds i samhället och antisemitiska lagar stiftades av den kristna kyrkan. Efter ett kyrkomöte i Rom 1215 tvingades judarna i Europa bära speciella märken för att markera vilka som var judar, och det upprättades judiska kvarter i städerna dit judarna skulle flytta. Dessa lagar liknade till stor del de lagar som nazisterna stiftade i Tyskland på 1930-talet. Även ryktena som spreds under medeltiden användes flitigt av nazisterna i deras propaganda. Till exempel uppstod myten om att judar använder kristna barns blod i religiösa ceremonier efter att en stalldräng i Frankrike påstod sig ha sett stadens rabbiner dränka ett barn år 1171. Man började även använda judar som syndabockar. Digerdöden, pesten som dödade nästan halva Europas befolkning under 1300-talet, skylldes till exempel på judarna. Detta ledde till judeförföljelser som resulterade i tusentals dödade judar.

Antisemitism idag

Än idag sprids antisemitiska kommentarer på nätet och barn blir mobbade i skolan. Antisemitismen är något som fortfarande. Det varken började eller slutade med Hitler på 30- och 40-talet. Det är ett hat som funnits i tusentals år.

Källor: (1) Illustrerad Vetenskap: Världens Historia, Nr 2/2021, (2) Vitnessmål från förintelsen: Luba Hult
Bildtexter till Reportagebilder: (1) , (2)
Skribent
Fotograf
Research

“Psykisk misshandel är inte riktig misshandel”

“Psykisk misshandel är inte riktig misshandel”

Publicerad 2021-12-17 11:30

Psykisk misshandel är när någon har kontroll över en annan människa. Ämnet har en svag och otydlig linje mellan vad som är en hälsosam relation med en annan människa och vad som är en destruktiv relation. Någonting som människor från utsidan inte enkelt kan förstå sig på. Är psykisk misshandel egentligen riktig misshandel?

Psykisk misshandel är när någon har kontroll över en annan människa. Ämnet har en svag och otydlig linje mellan vad som är en hälsosam relation med en annan människa och vad som är en destruktiv relation. Någonting som människor från utsidan inte enkelt kan förstå sig på. Är psykisk misshandel egentligen riktig misshandel?

Skribent
Fotograf
Research

Se och agera mot rasism i skolan!

Se och agera mot rasism i skolan!

Publicerad 2021-12-17 11:15

Visste du att mobbning på grund av etnicitet blir allt vanligare? Visste du att fler och fler känner sig otrygga i skolan, trots skolans arbete mot just detta? För många unga är trakasserier på grund av etnicitet en verklighet som de tvingas att acceptera. Jag tror att en stor del av problemet ligger i hur vuxna väljer att agera.

Visste du att mobbning på grund av etnicitet blir allt vanligare? Visste du att fler och fler känner sig otrygga i skolan, trots skolans arbete mot just detta? För många unga är trakasserier på grund av etnicitet en verklighet som de tvingas att acceptera. Jag tror att en stor del av problemet ligger i hur vuxna väljer att agera.

Källor: (1) Friends-rapporten 2021
Skribent
Fotograf
Research

“Jag vill leva vidare, även efter min död”

“Jag vill leva vidare, även efter min död”

Publicerad 2021-09-28 15:30

Har du någon gång hört talas om Anne Frank? Troligtvis har du det. Historien om den unga flickan som tvingas gå under jorden tillsammans med sin familj är ett av de absolut mest kända tidsdokumenten från Förintelsen. Men det är först när man själv läser boken som man inser att det här inte är en berättelse om vilken ung flicka som helst, utan om en modig tjej som vill förändra världen.

Har du någon gång hört talas om Anne Frank? Troligtvis har du det. Historien om den unga flickan som tvingas gå under jorden tillsammans med sin familj är ett av de absolut mest kända tidsdokumenten från Förintelsen.

Men det är först när man själv läser boken som man inser att det här inte är en berättelse om vilken ung flicka som helst, utan om en modig tjej som vill förändra världen.

Omdöme:
Källor: (1)
Skribent
Fotograf

Sjukhusen och hållbarheten

Publicerad 2021-06-05 07:22

På ett ställe som sjukhus, som är väldigt viktigt för människan, är det lite svårt att kontrollera att det är hållbart. Det hindrar inte Sahlgrenska och Östra Sjukhuset att försöka så mycket de bara kan, så att det blir hållbart.

Angeliki och Nikolaos har jobbat på sjukhus i många år. I detta reportaget blir de intervjuade om hur de och sjukhusen jobbar kring hållbarhet. De jobbar just nu som sjuksköterskor på Sahlgrenska och Östra Sjukhuset. Fast de två sjukhusen ligger en bit bort från varandra har de inte någon större skillnad när det gäller hur de tänker eller arbetar kring hållbarhet. 

Enligt Angeliki och Nikolaos använder båda sjukhusen ganska mycket vatten, för att det finns inlagda patienter och personalen som behöver vatten för att göra viktiga jobb. Därför försöker båda sjukhusen att spara vatten och det finns också ett system där man kan återanvända det.

Anna Karman

Människor som jobbar och bor på sjukhusen behöver mat. För att minska bränsleutsläpp har sjukhusen minskat transporten av mat. Dessutom serverar Östra Sjukhuset och Sahlgrenska ekologiska produkter för att det är nyttigare och bättre för patienterna, säger Angeliki.

Angeliki tillägger att i de två sjukhusen används papper ganska sällan och personalen har datorer så att de kan göra sitt jobb utan att påverka miljön så mycket. Det är ungefär på samma sätt som på dem flesta skolor i Sverige, som inte behöver mycket papper och nästan allt är digitalt.

På nästan alla boplatser i Sverige finns det ett ställe där man slänger plast, papper, metall, batterier och glas. Sådana ställen finns också på alla sjukhus, fast det finns även ett ställe där man slänger allt radioaktivt avfall, enligt Nikolaos.

Angeliki och Nikolaos ger några kreativa och effektiva förslag som de två sjukhusen kan göra så att de blir mer hållbara. En bra idè är att de kan beställa mer lokala varor, för att det kommer minska transporterna och på så sätt blir det mindre avgasutsläpp. Dessutom stödjer man på detta sättet den lokala ekonomin. Ett annat förslag är att byta ut rengöringsmedel till mer miljövänliga produkter för att det kommer vara bra både för miljön och för patienternas och personalens hälsa.

Några saker som Angeliki och Nikolaos själva kan göra eller tänka på när de ska slänga något är att slänga sitt skräp på rätt återvinningsställen. Med det menas att plast, papper, mat, metall, glas och batterier inte ska slängas i samma soppåse. Dessutom när de dricker kaffe eller te på jobbet kommer de inte använda plastkoppar och även se till att de tar så mycket mat de behöver och inte mer. Oftast tar de mat hemifrån också. Den sista väldigt enkla grejen de kan göra är att se till att lamporna inte är tända när de går ur ett rum som ingen annan befinner sig i.

- Förhoppningsvis kommer det bli bättre om alla hjälper till med hållbarhet runt om i världen, för att vi ska ha en bättre framtid och för att vi överhuvudtaget ska kunna ha en framtid.

Källor: (1) Östra sjukhuset - ett hållbart sjukhusområde , (2) 8 tips för att skapa en miljövänlig vårdinrättning
Bildtexter till Reportagebilder: (1)
Skribent
Fotograf
Research

Drömmen att ändra nästa generation

Publicerad 2021-06-01 10:58

Baskettränare Magnus Hallberg hade stora mål om att bli basketproffs men när livet kom emellan gav drömmarna vika. Detta resulterade till att han istället ville få andra ungdomar att lyckas med sina drömmar, Därav blev han baskettränare. För att ge dem en bra kunskap gällande basketen så anser Magnus att det är viktigt för dem att ha en bra gemenskap i laget för att alla ska nå sin fulla potential. Därför så vill han se till att alla i laget känner sig som en del i familjen då han vet av egna erfarenheter hur viktigt det är.

Ljudet av studsande bollar i den ekande hallen dämpas. En lång man visar mig vägen med en hand liknande rörelse och stiger fram samt ber mig att stiga upp på läktaren.

Det starka basket intresset väcktes redan som 12 åring och har aldrig slutat utvecklas sedan dess. På grund av svagt internet spenderade Magnus hallberg, 52 år mycket tid på basket träningarna i Hovåsskolan. Han berättar att motivationen främst kommer från sportens och lagets sammanhållning och stämning.

Magnus Hallberg

Magnus berättar att målet var att självklart spela i den högsta ligan men tyvärr gick den drömmen aldrig i uppfyllelse, utan det närmaste han kom var division 1. Däremot har han varit delaktig och och startat Högsbo Baskets senaste ligalag på herrsidan, men även Gothia Basket. Efter att ha funderat över sitt val beslutade han sig för att lämna arbetet med Gothia Basket. Det är alldeles för kortsiktigt och man är aldrig bättre än sitt senaste matchresultat berättar Magnus. Istället vill han fokusera på långsiktig arbete och se ungdomar utvecklas samt skapa karriärer inom basketen med hjälp av proffsen som inspiration. På så sätt ökar breddas spelarnas kunskaper samtidigt som föreningen växer och frodas.

På frågan om hur Högsbo hanterar pandemin berättar Magnus att de måste följa reglerna som gäller från riksidrottsförbundet och folkshälsomydigheten dessutom berättar han att de får ha max 40 pers per hall, de har inga matcher, ingen publik och de försöker tvätta händerna före och efter träningar.

Pandemin har påverkat Magnus på ett väldigt negativt sätt inom olika aspekter, till och börja med så får han i stort sätt inte träffa någon men det har även påverkat honom då han inte kan genomföra

några evenemang. Magnus hoppas att ungdomarna får börja tävla igen samt i förlängning jobba lite med evenemang.

Coronapandemin fortsätter fortfarande att spridas mellan ungdomar och äldre men Högsbo Basket ser till att smittspridningen minskas på så sätt att tvätta händerna innan och efter träningar, ha distans mellan varann så mycket så möjligt och använda munskydd när spelarna åker kollektivt.

Loggan av Högsbo Basket

- Sen så tycker jag att man inte ska vara rädd för att träna men om man är sjuk så ska man naturligtvis stanna hemma.

Magnus och Högsbo har väldigt bra koll på hur de kan minska smittspridningen.

När jag frågade Magnus om hur sport kan bidra till ett bättre social hållbarhet så förklarar han att sport är en väldigt stor del av social hållbarhet och är en arbeten där killar och tjejer får träffas umgås och ha det tryggt.

- Det är därför vi håller på med Högsbo Basket att det ska vara ett tryggt ställe att träffas på utanför den sport man tycker om Då tror jag att man mår bra både fysiskt och psykiskt och man håller sig borta från den miljön man inte trivs och mår bra på.

Innan vi avslutar vårt samtal så svarade Magnus på en fråga om vad för hållbarhet som var viktigast för honom. Han förklarar att alla är ju egentligen lika viktiga, om social hållbarheten inte skulle finnas i föreningen så skulle de inte ungdomarna inte ha möjligheten att utöva sin sport. Han talar samt om att den ekologiska hållbarheten är tanken om hur världen ser ut.

- Jag hörde idag en flygresa till Stockholm motsvarar 76000 tågresor och man kan själv förstå att vi människor bör åka med tåg.

Men han brinner mest för den sociala hållbarheten eftersom att han kan skapa bästa förutsättningar som tränare och ordförande för Högsbo.

Källor: (1) Magnus Hallberg
Bildtexter till Reportagebilder: (1)
Skribent
Research

Elsa, 96, har varit vegetarian sedan 50-talet

Publicerad 2021-05-31 09:45

Idag är det inte många som skulle höja på ögonbrynen vid efterfrågan av vegetarisk kost, var tionde svensk är vegan eller vegetarian. Men i 50-talets Sverige var detta något som var sett så udda, att det sågs som en sektliknande grupp. Elsa, 96, var en av få vegetarianer i 50-talets Sverige, och har levt hållbart hela sitt liv.

 

Elsa är den yngsta - och sista - systern i syskonskaran på tio småländska barn. När hennes man 1959 opererades för tarmcancer så kom beskedet från kirurgen att det fanns en 50% stor chans att han skulle leva vidare i 5 år. Då insåg de att de måste ta saken i egna händer. Åke besökte naturläkare, hälsohem, och fick alternativmedicin från läkare i Tyskland, och dessutom vegetarisk kost. Otroligt nog så levde han vidare i 50 år, tills sommaren 2009 då han gick bort.

Elsa är den mest hälsosamma 96-åringen du någonsin kommer träffa, och den enda svårigheten som hon tampas med är nog hörseln, därför har hon valt att ha intervjun i brevform. Man kan verkligen undra, är den vegetariska kosten nyckeln till ett längre och hälsosammare liv?

Olga gustafsson

Själv vet Elsa svaret på detta. Hennes huvudvärk försvann efter att hon och Åke ställt om till vegetarisk kost och än idag så har hon inte någon värk någonstans, inga starka mediciner har behövts.

Elsa har levt på ungefär samma kost sedan 50-talet, en vanlig dag så börjar Elsa med frukost bestående av äpple, pajalagröt med sesammjölk och nötter till. Sedan så fortsätter hon med lunch; potatis, vegetariska biffar, kallpressad olivolja och någon slags sallad; rivna morötter, vitlök, surkål och alfagroddar. Till sist så blir det till kvällsmat frysta bär eller äppelmos med A-fil och 2-3 smörgåsar. Notera även att hon går ut för att ta en promenad varje dag, och mestadels av maten gör hon själv.

Nu tänker många säkert, hur orkar hon? Hur kan Elsa vilja fortsätta med det här? Men Elsa gör detta för att hon mår så bra av detta, skriver hon med sin karaktäristiska skrivstil i brevet. Hon kommer att fortsätta så länge som hon kan bestämma över sin egen mat.

Men det har fortfarande inte varit lätt. Lägg märke till att samhället på den här tiden inte alls var anpassat för vegetarisk kost, och Elsa berättar även att någon ansåg vegetarisk kost som kaninmat.

Idag så är det många i Sverige som är vegetarianer, 10% av befolkningen lever som sagt på kost utan kött. Men på Elsas tid, berättar hon att vegetarianerna i Sverige bara var några entusiaster som följde den då välkände Are Waerland, en stor profil för vegetarianism i norden, som var som mest känd under mitten av 1900-talet, vars följare kallades waerlandiander.

Elsa är medveten om att hennes kost och livsstil är hållbar, det är bra för klimatet säger hon, men vad gör hon för hållbarheten i samhället?

- Det lilla jag kan. Jag slänger exempelvis aldrig någon mat, ser till att den förvaras så att ingenting blir förstört, och shoppar inte i onödan.

Men om man frågar henne om hållbarhet idag, jämfört med nu, så är det inget “det var bättre förr” tjat. Elsa svarar att det var på tiden att hållbarhet kommit allt mera i fokus, men att hållbarheten förr var dålig, med slit och släng.

- Nu inser man att mycket av det gamla kan, och bör återvinnas. Vi har bara ett jordklot. Vi måste i fortsättningen göra allt för att rädda det som räddas kan.

Undrar du vad du kan göra som ung person? Då har Elsa lite tips! Shoppa inte hejdlöst, och klaga inte på vällagad mat.

Slutligen verkar det ju också som att den vegetariska modellen fungerar. För vem kan stoltsera med 96 jordsnurr och samtidigt en fullt frisk kropp?

 

*Elsa och Åke har egentligen andra namn, men eftersom att hon aldrig har gillat att synas så valde hon att vara anonym.

Källor: (1) "Elsa" Wikipedia och Djurens rätt
Bildtexter till Reportagebilder: (1) , (2)
Skribent
Fotograf
Research

Elevartikel

Amalia Xhabli
17 mar
Elevartikel
Stina Burman
14 mar
Elevartikel
Warner Bros
14 mar
Elevartikel
01 mar
Elevartikel
01 mar
Elevartikel
© 1994 Castle Rock Entertainment
01 mar
Elevartikel
Omid Batoori
23 feb
Elevartikel
Brook Rushton/Sony pictures
23 feb
Elevartikel
23 feb
Elevartikel
23 feb
Elevartikel
IMAGO / Cinema
23 feb
Elevartikel
BILD: Paulo
13 feb
Elevartikel
30 jan
Elevartikel
29 jan
Elevartikel
29 jan
Elevartikel
22 jan
Elevartikel
Alla, gratis bild från pixabay
11 jan
Elevartikel
11 jan
Elevartikel
25 dec
Elevartikel
19 dec
Elevartikel

 

Redaktionen

23 nov
Professional
15 mar
Professional
14 mar
Professional
06 feb
Professional
04 dec
Professional
14 apr
Professional
13 apr
Professional
12 apr
Professional
11 apr
Professional