KHS anordnar utbyte för sina elever som läser tyska. Vart annat år får eleverna möjligheten att delta i utbytet med en skola i Paderborn. De tyska eleverna besöker Åland en vecka under hösten. De ålänska eleverna besöker sedan Tyskland på vårterminen. Utbytet är tänkt att främja intresset för språk och den anda kulturen. I detta reportaget får vi följa några av de ålänska familjernas reflektionerna innan och under utbytet.

I början av vårterminen i sjuan blev de som läser tyska erbjudna att delta i ett utbyte med en tysk skola som ligger i Paderborn. Flera av eleverna reagerade väldigt nyfiket. 

- Det här låter jätte kul! Sade en av de tillfrågade eleverna.

Utbytet sker vartannat åt och detta är den femte gången som utbytet äger rum.

Många av elevernas föräldrar reagerade positivt och ville gärna hjälpa till. Eleverna fick fylla i en blankett om fritidsintressen samt kontaktuppgifter. 

Några månader senare, men bara några dagar innan skolavslutningen fick de reda på vem de hade blivit ihop parad med. Det var fler elever från den åländska skolan, som ville delta än från den tyska. Detta ledde till att några åländska elever fick samsas om en tysk elev. De två kompisarna Nora och Emmy, fick Lara som sin utbyteselev. Eleverna bytte kontaktuppgifter och kunde höra av sig under sommaren innan utbytet. Flera av eleverna berättar att de skrev så ofta den hann, ibland berättade de om hur dagen hade varit eller mer om vad som var på gång i familjernas vardag.

Sen började skolan och höstterminen rullade på, så blev det plötsligt veckan före de tyska eleverna skulle komma till Åland. Den praktiska planeringen var igång. Var skulle eleverna sova och hur skulle logistiken lösas? Tänk om eleverna inte skulle trivas, eller bara vara tysta?

Den tyska gruppen elever skulle hämtas från båtterminalen i Mariehamn sent på kvällen en torsdags, vilket betydde att eleverna bara skulle vara en dag i skolan innan det var två dagar helg.

Skolan hade planerat och fixat ett varierat program, men eleverna fick väldigt mycket fritid också, och då utmanades grupperna att tänka till och ta hand om sina besökare. Några familjer har stora bilar och kunde köra fler samtidigt medan andra lånade cyklar och tog sig runt för egen maskin. Veckan rullade på och stämningen var på topp. Även andra elever som inte var involverade tyckte det var kul och hakade på spontanbesök till staden på fika.  

Hela upplevelsen med utbytet har varit väldigt kul säger det flesta i tyskagruppen. Många roliga nya minnen har det också blivit tycker alla.

När några av föräldrarna tillfrågades vad största minerna skulle vara var det tydligt några som stack fram bl.a. hur kul det var för hela familjen och hur bra eleverna tog hand om varandra.

-Veckan har varit väldigt rolig och intressant på många sätt, det är helt klart ett minne för livet som vi i hela familjen kommer att ha med oss. Både föräldrar och syskon var engagerade och tog hand om sin gäst, sade en av föräldrarna under avslutningsmiddagen.

Eftersom eleverna från KHS skola var inne i en provperiod blev det mycket läsning på prov. Det blev som en rutin att träffas hemma hos en värd och baka kladdkaka och göra skolarbetet. Trevligt att förena umgänget med nya bekantskaper, öva på språk och egna studier medan doften av kladdkaka sprider sig i det varma huset.

Eleverna ser stort fram emot återbesöket i vår, vem vet kanske det blir fler besök efter det.

Världshälsoorganisationen slår larm om Facebook och Google data använding och monopoly affärsmodel. Där Danska studier visar att vi mår dåligt av Facebook. 

"det faktum att genien kommer att skapa ett digitalt monster som förstör vår demokrati och våra samhällen just nu" anklaga ledamötern i europeiska parlamentet.

Nyligen släppte Amnesty en rapport för att påpeka Google och Facebook om deras affärs ideer. Rapporten är 60 sidor och är på engelska. Amnesty beskriver sig själva som en global rörelse för mänskliga rättigheter. 

-Den ser vidlyftig ut. Dom flesta orkar nog inte läsa den , skriver femtonåriga skoleleven Benjamin Eriksson

Amnesty skriver i rapporten att Facebook och Google kan använda information mot oss. Dem använder Cambridge Analytica som bevis att det har hänt. Studier från Köpenhamn har visat att de flesta mår dåligt av att använda Facebook regelbundet. Men andra påpekar att Facebook förenar personer med varandra och gör dem mer sociala.

Facebook inc

Facebook inc består av 80 bolag och grundades 2004. Mest värda är Facebook, Whatsapp, Instagram. Majoriteten av Facebooks bolag är beläggna i USA. Facebook inc anställda är ca 36 000 säger facebooks egna data från 2018. Facebook inc är värt runt 140 miljarder US dollar tror gobankingrates.com med information av facebooks lön och vinst på de tre senaste åren. Bolaget blev börsnoterat 2012. Facebooks grundare och verkställande direktör är Mark Zuckerberg. 

 76 procent av alla sociala media användare i Sverige använder Facebook säger en studie från 2017. Detta blir troligen ännu högre när man tar in Instagram också. Instagram blev köpt av Facebook.

Vad är Facebook för?

-Facebook står för att föra oss närmare varandra och bygga ett globalt samhälle, svarade Mark 2017 i ett meddelande till sina användare

Instagram är en gratis bild och video delningsapp, Whatsapp är en gratis meddelande, media delningsapp. Dessa två är bara för mobiltelefoner eller surfplattor.

Forbes uppskattar att Mark Zuckerbergs netto är 67,1 miljarder USD från 2018. Det gör honom till den sjätte rikaste i världen enligt deras lista. Hans kommentar på miljardärer är så här.

-Ingen förtjänar att ha sådana mängden pengar, säger han snabbt.

Han säger att det är varför han planerar att ge bort 99% av sina andelar av Facebook under sin livstid.

Politikerna

Mark har varit flera gånger vitttnat hos den amerikanska senaten. Fösta gången var förra året i april. 40 senatorer av dom alla 100 var där för att ställa frågor i den 4 timmar långa lyssningen. Största faktorerna till att senatorerna kalla honom dit är Antitrust, användningen av någon annnans data,kryptopengar.

-Hur upprätthåller du en affärsmodell när användare inte betalar för din tjänst? frågade 84 åriga republikanen

-Senator, vi använder reklam, sa han lite självklart

Också har Mark Zuckerberg varit inbjuden i det europeiska parlamentet. De fick fråga frågor och han anteckna. Sen så valde han ut vilka han ville svara på. Detta blev ett mer hårt klimat än i Usa och politikerna ifrågasatte varför han inte svara på vissa frågor. Han började med att prata om Facebook hur det har hjälpt folk i dem senaste terrorist attackerna att berätta om man är okej. Att invandrare kan kommunicera till nära och kära hemma och ändå hitta sociala grupper i det nya landet. Han berättar om små företagare som har sett framsteg genom att använda Facebooks verktyg.

-Det har också blivit tydligt under de senaste åren att vi inte hade gjort tillräckligt för att förhindra att dessa verktyg också används för att skada...... det gäller falska nyheter, utländsk inblandning i val och utvecklare som missbrukar information om människor, säger han med ståtlig rygg

-Vi tog inte tillräckligt bred syn på våra skyldigheter och det var ett misstag och jag är ledsen för det, med en mer dyster röst

Några tog upp frågan besparingen av data. Han svara inte på dem flesta. Han sa att han skulle skriva svaren och skicka dem senare. Dem fråga om Facebook var ett "Monopoly" men han svara att det fanns konkurrenter som Twitter, Google. Men då kom några ledamöter tillbaka med att dem flesta använder också Twitter och Google att det är inte en konkurrent utan ett verktyg i det sociala media ekosystemet. En i parlamentet fråga "är Cambridge Analytica allt eller är det toppen av isberget".

Cambridge Analytica var ett brittiskt analysföretag som använde andras data för att inverka på politiska val. Cambridge tog 50 miljoner användare data från Facebook och undersöknignen har ännu inte berättat hur viktigt det var för dom eller hur mycket det har påverkat de politiska valen dem senaste åren. 

-det faktum att genien kommer att skapa ett digitalt monster som förstör vår demokrati och våra samhällen just nu, sa tyska ledamötern passionerat och allvarligt till en skrajsen Mark Zuckerberg.

Facebook var tvungen att betala 5 miljarder USD böter i Juli det här året för att inkräktat andras personliga uppgifter bekräftar USA nationella handelsinstitutet. EU har också diskuterat om straff. Google undersöks just nu av amerikanska regeringen. En i amerikanska senaten sa ”det blir svårt men om vi måste så gör vi det” att bryta isär big tech”. 

För att använda Facebook behöver man godkänna deras regler och riktlinjer. Där står allt som är nödvändigt för användarna. Jag ville fråga facebook användare om dem läste policyn. 0/27 sa att dom läste det.

Ordet flygskam. Vad betyder det egentligen? Själv hörde jag ordet för ungefär ett år sedan, det var på de svenska nyheterna som jag första gången kom i kontakt med ordet. Under en resa till Helsingfors där vi träffade några familjebekanta blev jag medveten om att där var det ingen eller några få som förstod vad begreppet flygskam betydde. Jag bestämde mig då för att gräva lite djupare i det här och läsa artiklar samt intervjua två personer hur de ser på ordet flygskam.

När man söker på ordet flygskam så kan man läsa i tidningen spraktidningen.se publicerad 19.2 2018 att det var år 2017 som svenskar i allmänhet började att använda ordet flygskam. I början av 2018 kom ett förslag om att införa ordet i det svenska språket. Ordet betyder enligt ordguru.se att "känsla av att det ur miljösynpunkt är en förkastlig handling att flyga". Jag har också tittat på om ordet finns på andra språk än svenska och på engelska har jag hittat ordet "Flight shame". I artiklar skrivna av BBC hittar jag följande: ”what is flygskam? Greta speaks up about flight shaming" och "flight shame could have growth in air traffic. De uppmärksammar att ordet kommer från det svenska ordet flygskam. Så är Sverige hela starten på den här trenden? Jag har intervjuat Liz Lindvall som har bott 8 år i Barcelona, men är uppvuxen i skandinavien. Jag frågade henne om hur mycket miljötänk det finns i Spaniens näst största stad, Barcelona och vad de största skillnaderna är mellan oss här uppe i norden, speciellt Sverige och övriga Europa. Vi sätter oss ner vid hennes soffa och julstjärnan i fönstret lyser med varm ljus i hela vardagsrummet. Jag börjar med att fråga henne hur mycket man pratar om flygskam i Barcelona och hon svarar eftertänksamt, "när jag bodde där och frågan var aktuell i Sverige och här hemma pratade ingen om det i Barcelona. Varken hemma eller på nyheterna. Jag tog upp frågan med familj och vänner och de tyckte frågan var intressant och viktig men som min vän Noemi sa, har de andra mer fundamentala frågor kring jobb, korruption och politiska frågor att lösa först och därför kommer klimatfrågan längre ner i prioriteringen", säger Liz. 

Nästa fråga som jag ställer är vad hon tycker och tänker om ämnet flygskam och hon svarar så här: "Jag tycker frågan är viktigt men jag har svårt för att det går trender i vad vi ska göra för att rädda klimatet. Ifjol var det konsensus att man ska avstå flygande. I år kanske det blir något annat. Och jag tror att trender kan vara farliga – för de följs nästan alltid av en mottrend då den tidigare trenden börjar avskys. Och då tappar man lätt bort fokus vad som egentligen är viktigt. Det faktum att något måste göras för att rädda vårt klimat. Dessutom tycker jag ofta att man alltför mycket fokuserar på individen istället för storföretag exempelvis. Det är viktigt att vi alla föregår med gott exempel och gör vårt bästa men flygandet står för några procent av utsläppen i Sverige. Medan en hel tredjedel av alla utsläpp kommer från stål och cementindustrin. Det går att tillverka klimatsnålare cement. Men det är dyrt. En tredjedel av all cement som tillverkas i Sverige beställs av statliga Trafikverket. Om politiker sa åt Trafikverket att bara använda klimatsnål cement skulle folk kunna flyga vart de ville. För räkneexemplets skull alltså. Flyget har ju tyvärr ändå sina egna utsläpp. Även om cementen har mer.” 

Vi pratar vidare än stund och kommer in på hur stora skillnaderna är mellan Barcelona och Sverige, och Liz säger: " De största skillnaderna är att det sociala skyddsnätet inte är lik utbyggt i Spanien. Det finns inga barnbidrag exempelvis och skolor och universitet kostar. Lönerna är även lägre. Och arbetslösheten mycket större än i Sverige, speciellt bland ungdomar. Det gör att den vanliga spanjoren inte har råd att resa så mycket som vi gör här uppe i norr. Många semestrar på somrarna i Spanien och utlandsresor görs inte varje år eller flera gånger per år, utan snarare kanske en utlandsresa var tredje eller var femte år är vanligare.

"Så nu vet vi alltså att man inte pratar så mycket om det i Spanien men vad pratar man då om istället?", frågar jag fundersamt. Hon ler och berättar vidare: "Det varierar såklart bland olika grupper och familjer men rent politiskt har man haft stora problem med korruption, att politiker själv pengar från skattebetalarna. Många pratar därför mycket om det. Klimatfrågan intresserade många och det finns en stor grön rörelse men ekologiska alternativ på agendan. Men varför just flygskam inte är så stor fråga tror jag som jag nämnde tidigare är pga av att de faktiskt inte flyger så mycket. I alla fall inte som en privatperson eller familj." 

Det har redan börjat att mörkna så jag skyndar mig att ställa sista frågan, och den är varför hon tror att just Sverige har blivit ett så miljömedvetet land. " Jag har bott många år i Sverige och jag tror inte bara Sverige är ett miljömedvetet land utan där finns en stor medvetenhet överlag i olika samhällsfrågor och ett arv sedan andra världskriget och kanske ända tillbaka till lutherska tider att vara ett folk med hög moral. Att bry sig och vara engagerad i olika politiska frågor, att göra rätt och hjälpa värderas högt i deras kultur. Jag tycker det är fina egenskaper och tycker det är jättebra att Sverige finns och kan stå modell för bra politik i så många frågor. Jag tänker även på feminism och barns rättigheter. Sverige har varit med och ändrat mycket på de fronterna och att de nu även engagerar sig i miljöfrågan, som de även gjorde på 70-talet, så är jättebra. I Finland och på Åland tror jag vi även sätter de frågorna högt men efter andra världskriget hade Finland det mycket tuffare och hade nog mer fullt upp med oss själva och komma upp på fötter igen än att ta en moralisk roll i världspolitiken. Och det är väl lite så jag tänker kring Spanien. Människor över hela världen bryr sig om att rädda klimatet och vår jord men inte alla har resurserna att engagera sig i dess frågor."

Nu har vi ju sett att skillnaderna är ganska så stora nere i europa, men enligt svenska Yle så uppger man att flygresenärer i Finland har ökat under det senaste året! I samma artikel, "Allt fler svenskar skippar flyget för att rädda klimatet- men flygskammen verkar inte fått grepp om finländarna", säger Henri Hansson, teknisk chef på Finavias flygplatser, att han tror att den ökade flygtrafiken beror på det att finländare har fått det bättre ställt ekonomiskt. "Utvecklingen under de två senaste åren har varit god. Jag menar inte att man inte borde göra något åt flygtrafiken, men vi måste komma ihåg att flygtrafikens andel av inrikestrafikens totala utsläpp är två procent" säger Henri. I samma artikel konstaterar Jorma Mäntynen att "Sverige har varit tiotals år före Finland vad gäller miljötänk" Men vad är det som vi i Sverige egentligen gör för att vara ett så miljömedvetet och framåtsträvande land som vi är? Det är såklart väldigt svårt att svara på den frågade eftersom den har ett så diffust svar. Men Sverige har ju tillexempel Greta Thunberg som är en miljöikon för hela världen i denna frågan.

I artikeln "Nio av tio svenskar miljömedvetna" som skrevs av Göteborgs-Posten påpekar de att nio av tio svenskar är miljömedvetna. Naturvårdsverkets tidigare generaldirektör Maria Ågren säger att "klimatfrågan håller på att bli en livsstils- och identitetsfråga". Under perioden 21 till 24 september gjorde Naturvårdsverket en undersökning som omfattade 1000 telefonintervjuer. Undersökningen visade att 89 procent av alla deltagare såg sig själva som klimatsmarta och miljömedvetna personer, och att 52 procent fick "ibland" eller "ofta" dåligt samvete om de medvetet påverkade klimatet på ett negativt sätt. Undersökningen jämfördes med en liknande undersökning som Naturskyddsverket gjorde mellan åren 2002 och 2015 där de ville få mätningar om svenskarnas kunskap om klimatförändringarna. Undersökningen visade bland annat att 95 procent tror att klimatförändringarna kommer att påverka Sverige, 2015 var det 90 procent som trodde att det skulle påverka oss. Fler svenskar tror nu också att vi själva har en påverkan på miljön och att alla kan själva göra saker för att förhindra den globala uppvärmningen, höjning med 6 procent från 2015. Många flera punkter fanns men med undersökningen att döma har miljömedvetenheten fått ett kraftigt uppsving på de senaste åren. 

Jag har också intervjuat Åsa Rumander som jobbar som lärare och är miljömedveten och samhällsengagerad. Jag och Åsa slår oss ner vid hennes köksbord, klockan är fem och hon är mitt i middagsförbredelserna, men hon vill ändå svara på frågorna eftersom miljön är viktig för henne. 

- Vad är flygskam för dig?

Flygskam för mig är det ett ord som jag lärde mig för cirka ett år sedan, ungefär när Greta började bli känd. Ett tag tänkte jag ganska mycket på det eftersom vi är en familj som tycker om att resa mycket. Jag funderade om vi behövde ändra på vårt flygande, men jag har kommit fram till att sist och slutligen blir det inte så många flygresor per år och jag tror inte att dom påverkar miljön så mycket. Däremot har debatten i samhället gjort att jag tänker på att vi som familj äter mindre kött och försöker att göra mera hållbara val. Exempel på andra val vi gör är att jag försöker duscha kortare tid, släcka lampor som inte behövs och tänka om vi verkligen behöver den där tröjan som vi står och håller i i butiken. Vi investerade även i solpaneler på vårt tak under fjolåret. Valen som om vi gör i våran vardag tror jag att har mera betydelse för miljön än de få gånger som vi flyger. 

Så sammanfattningsvis så framstår Sverige som ett väldigt miljömedvetet land, både för oss själva och inför övriga världen. Orsaken till det kan bland annat vara att Sverige är ett så välmående land så att befolkningen har möjlighet att tänka på miljön. Till skillnad från andra samhällen där vardagen består av andra utmaningar än att tänka på flygskam, för deras ekonomi tillåter inte att fara på semestrar. Flygskam är således ett ord som finns där folk har råd och möjlighet att fara på utlandssemester vilket många inte har.

Mrbeast en känd Youtuber med över 20 miljoner premeruanter har bestämt sig att plantera 20 miljoner träd tillsammans med andra Youtubers och kändisar. Det här projektet har tagit mediavärlden med storm läs vidare för att se hur de ska lyckas.

Det var den 25 oktober som Internet stjärnan MrBeast bestämde sig för att ta sig an sitt största projekt någonsin. Det var flera månader tidigare som han hade nått 20 miljoner prenumeranter men visste inte hur han skulle fira, så han lät sina fans avgöra och ge sina tankar på bl.a. Reddit och Twitter och då kom idéen hur han skulle fira att han har uppnått 20 miljoner prenumeranter och det skulle vara att plantera 20 miljoner träd. Idén gick viral på både Reddit och Twitter och Mrbeast beslöt sig för att göra just det.

 Mr beast är en YouTuber och en internet kändis med sammanlagt över 3,5 miljarder visningar och hans material på sin Youtube kanal har handlat mycket om att han och hans vänner eller andra YouTubes tar sig an olika utmaningar och om de avklarar dem så får vinnaren stora summor pengar eller andra värdesaker . Men han har även gjort flera videos när han är ute på stan och utmanar vanligt folk till olika utmaningar och om de lyckas får de stora summor pengar . Ibland så struntar Mr beast i utmaningen och ger sina nära och kära tex sin egna mor pengar och gåvor. Han kan till och med ge pengar till folk som han inte känner på ett unikt sätt tex så gav han en servitris guldtackor som ”dricks” en annan gång så lät han en person handla så mycket hen kunde bära i en affär och Mrbeast betalade för allt. Hans utmaningar i sig är väldigt unika och underhållande för många. En annan videotyp han har är att köpa helt slumpmässiga saker för mycket pengar och se om han klarar av att göra olika saker med dem. Fast hans första videos handla inte lika mycket om pengar och var mer om att räkna till jättehöga tal i en video och att sjunga samma låt i 24 timmar. 

Nu ska han då göra hans största utmaning och projekt i hans youtubskanals historia, plantera dessa 20 miljoner träd.

"Vi har bara en planet och det är viktigt att vi tar hand om den" sa Mrbeast i en video om projektet. Det här projektets mål är inte bara att plantera 20 miljoner träd utan även att reducera klimatförändringar som kopplas med global uppvärmning och han vill att hans fans och folk runt hela världen ska stöta detta projekt genom att själva gå med i projektet och plantera träd i deras omgivningar . Och redan på första dagen av projektet med bara hjälp av några kompisar lyckades dom plantera 300 träd. Mr beast har gått ut med att han vill ta projektet seriöst och vill att det ska lyckas så därför har han gått ihop med arbor day foundation, som då har anordnat att för varje dollar som blir donerad ska dem plantera ett träd. Mrbeast har även gått ut med att han ska personligen plantera 100000 träd alltså donerar han 100000 dollar. Nu har hans projekt gått viral över sociala medier och även spridit sig till flera tidningar som gjort reportage om det, nu har över 600 Youtubers anslutit sig av samma anledning och ska hjälpa till att få det här projektet bli till verklighet.

Några av dem stora mediajättar som har anslutit sig är den svenska Youtube kändisen Pewdiepie (Felix Kjellberg) , Entreprenören och VD för Spacex Elon Musk ,Modekändis och Youtubern Jeffrey Star och den skickliga ingenjören och uppfinaren Mark Rober. Dem har alla bidragit med kreativa tankar och idéer hur man ska mest effektivt kunna plantera alla träden. Och två unika uppfinningar har redan kommit fram.

Medans Mrbeast använder sin styrka att få med folk från internet och media att ansluta sig och plantera fler träd med vanlig arbetskraft har Mark Rober använt sin styrka, hans robotkunskap.

Hans ide att bidra till projektet är att kunna plantera träd från himmelen med hjälp av företaget Droneseed. Dessa specialbyggda drönare är programmerade så de har varsin flygväg som de följer och släpper träd frön efter sig. Drönarna har lådor under sig som innehåller näringsämnen och frön som är anpassade efter där de ska planteras. För att förhindra att Råttor eller andra djur ska äta fröna innehåller "pucken" som fröna släpps med den före detta trenden spökpeppar som är en väldigt stark peppar och när djur smakar det så ska de lämna fröna ifred. Drönarna har vissat sig plantera sex gånger snabbare en ett skogsplanterings team.

Den andra uppfinningen som har bidragit till projektet är från Linus Tech han använder också sina styrka inom teknologi så man kan plantera fler träd mer effektivt. Han har konstruerat en träd planterings bazooka och ja du läste det där rätt den här maskinen har en ställning som upprätthåller gastunnan och vi sidan av ställningen är själva ”bazookan”ett rör som är ihopkopplat till gastunnan och i röret placerar man trädplantan. När man vill plantera en trädplanta så fylls röret med gas som skapar tryck och sedan släpps vid andra ändan ner i marken. 

Men ibland vill man bara ha lite kul och hjälpa miljön samtidigt Youtubern Petersripol har gjort trädplants missiler som han släpper från himmlen med sitt hembyggda flygplan. Det kanske inte är det mest effektiva sättet men det ser verkligen kul ut .

Men i slutändan behöver du inte en tusentals dollar värd drönare eller en trädplanterings bazooka eller till och med ett trädplants missilplan. Ta upp en spade ta med några kompisar och gå ut och plantera framtiden. 

  Victor Åkerfelt har blivit intervjuad om det här ämnet och här är hans åsikt. Han blev först frågad om han trodde på att klimatförändringar i världen han funderar en stund och kliar sig bakom nacken och säger sedan ”Ja det är ett stort problem i världen idag”han säger också att växthuseffekten bidrar en stor del till klimatförändringar. Sen blev han frågad om han kände till Mrbeasts och hans 20 miljoner träd kampanj.Han kände direkt igen ämnet och visste väll om Mrbeast hans Youtube kanal och kampanj.Victor säger att ”Det är rätt tanke dock är jag inte säker på om det ändar någonting och skogsindustrin kommer norpa dem om de inte skyddas.

Sjöfart har sedan långt tillbaka varit viktiga för både Finlands och Sveriges ekonomi. Men de är inte alltid så miljövänliga som man tror. Men flera rederier satsar på att bli miljövänligare som bland annat Viking Line, Tallink och Wasaline.

Fartyg har länge varit viktiga för människorna som bor runt Östersjön. Men de är inte så miljövänliga som vissa tror. Fartyg runt Östersjön släpper årligen ut 69KT CO2. Enligt finska transport och kommunikations ministeriet LVM (Liikenne- ja viestintäministeriö) är 25% av all kväve luftburen och 10% av de orsakar fartyg. Nya bestämmelser kommer kräva att fartyg som byggs efter 1 januari 2021 måste förses med katalysator eller använda LNG (flytande naturgas) som bränsle. Detta beslut kommer att skydda den marina miljön och förbättra luftkvaliteten i kustområdena menar jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen. LNG (Liquefied Natural Gas) är en gas som kylts ner till -162 ˚C då övergår den till vätskeform och minskar i volym 600 gånger. När LNG förbränns släpper den ut 25% mindre koldioxid än olja. Andra fördelar är att den är svavelfri och lågt utsläpp av kväveoxider. Fast LNG nästan eliminerar svavel och partikel utsläpp ökar metanutsläppet som är en växthusgas som har starkare påverkan på klimatet än koldioxid påpekar Maria Anderson på Chalmers, i artikeln Bättre hälsa och miljö med LNG som fartygsbränsle. Så LNG är ett bra alternativ men inte en lösning. 

Men det finns andra sätt att minska utsläpp, Viking Line har sedan 1980-talet på grund av expansion och modernisering av flottan tänkt på dessa frågor och enligt dem så ska miljöarbetet vara en naturlig del av det dagliga arbetet.

Fartyg målas ofta med miljöfarliga bottenfärger under vattenlinjen för att förhindra sjöväxter från att fästa sig på skrovet. Sjöväxter som sitter fast i skrovet orsakar ökad friktion och de ökar bränsle förbrukningen. Istället för dessa giftiga bottenfärger så borstas Viking Lines fartyg av dykare flera gånger om året. Samtidigt som man borstar skrovet så sugs avfallet upp i särskilda behållare och av avfallet gör man sen bland annat biogas.

Ombord på fartyg finns det gråvatten (dusch och annat tvättande) och svartvatten (toaletter) först nu 2019 har man förbjudit utsläpp av svartvatten i Östersjön men gråvatten regleras inte. Men på Viking Lines fartyg har man valt att låta reningsverk ta hand om avfalls- och länsvatten. Detta är en miljöfrämjande åtgärd utöver kraven i regelverken säger Viking Line.

Andra små men betydande miljöåtgärder hos Viking Line är att allt kaffe som serveras ombord är eko och att deras plastkassar är gjorda av återanvänd plast.

Fartygen i sig har också blivit miljövänligare med tiden. Viking Lines M/S Viking Grace som är byggd 2013 på STX Finland var de första fartyget i sin storleks klass att förses med LNG. Motorerna ombord är fyra Wärtsilä 8L50DF dieslar som även använder LNG. En annan finnes är att ett system ombord omvandlar motorernas spillvärme till 700 000 kWh ren och utsläppsfri elektricitet per år. 2018 valde man att installera en flettner rotor som använder Magnuseffekten. Den fungerar så att skillnaden i lufttrycket mellan en snurrande rotors fram- och baksida ger upphov till en kraft som drar fartyget framåt. Detta ska spara 300ton LNG per år och minskar utsläppet av CO2 med 900ton per år. Men även gamla fartyg moderniseras för att vara miljövänligare och uppnå nya föreskrifter. Viking Lins M/S Mariella har utrustas med Q-tagg bränsleoptimeringssystem som räknar ut de mest optimala rutten och hastigheten till förhållandet av djup och vindhastighet för att spara så mycket bränsle som möjligt. Detta minskar också slitage på motorerna och andra delar.

Viking Line håller på att bygga deras nästa fartyg som kommer att bli en teknisk pionjär inom sjöfarten bland annat kommer den förses med de nya Wärtsilä 31DF flerbränslemotorerna detta innebär att de nya fartyget också kommer använda LNG. Dessa motorer har den lägsta bränsleförbrukningen och den största cylinder effekten i dess klass. Man kommer också använda samma spillvärmeåtervinningssystem som på Viking Grace. Fartyget kommer bli de första i världen att använda kylan från LNG i frysdiskar, frysrum och andra specialutrymmen. 

Andra rederier följer tätt efter med miljöfrågorna och förbättringarna som Wasaline och Tallink har båda också ny fartyg på väg som också kommer att bidra med en renare sjöfart. 

Klädsvinn är ett stort problem i dagens samhälle. Klädkonsumtionen ökar men det gör också miljötänket, speciellt hos ungdomarna som ändå hela tiden blir mer och mer miljömedvetna. 

MILJÖTÄNKET

Många ungdomar är mycket medvetna om hur viktigt det är att tänka på hur mycket kläder man köper och hur mycket det kan hjälpa miljön att minska klädkonsumtionen. En undersökning från svenska yle menar att två av tre elever i 12-19 års åldern köper kläder minst en gång i månaden. Det är jättemycket kläder som går åt och kanske till och med slängs efter en användning, för att man sedan tröttnat på plagget. I samma undersökning från svenska yle berättar de ändå att 90% av ungdomarna sedan till exempel säljer kläderna eller skänker dem till välgörenhet. Detta gör att man inte behöver producera riktigt lika mycket nytt. Det finns massor av olika sätt att återanvända kläder. På Åland kan man t.ex. lämna kläder som man har tröttnat på eller växt ur till Emmaus, man kan sälja kläderna i Facebooks köp och säljgrupp, eller lämna in kläderna vid H&M- kassorna.

VAD VÄLJER PRODUCENTERNA ATT VISA?

många klädkedjor är väldigt öppna med sitt stora miljötänk som t.ex. på H&M. Där har de en sida på sin app som berättar för kunden om H&M och deras miljötänk. ”Vi vill gå i täten för en förändring i riktning mot en mer hållbar framtid” skriver de på H&M appen. De säger också att de tror att om de är tydliga och öppna om hur deras produkter produceras kommer det i längden att öka försäljningen eftersom kunderna vet hur deras kläder har blivit tillverkade. 

Men är det verkligen som alla klädkedjor säger om att allt är tillverkat på ett hållbart och rättvist sätt? 

Svaret är Nej, inte alltid. Man hör ofta att barnarbetet är anledningen till att klädkedjor kan sälja kläder så billigt som de gör. Barn är alltså en billig arbetskraft. Men det är också vuxna som lever under orättvisa förhållanden. Men kläderna bara fortsätter att produceras. 

VARFÖR GÖR VI INGENTING?

”Varje år konsumerar vi svenskar i snitt 14 kilo textil per person och vi slänger omkring 8 kilo av dem i soporna, men det finns ett intresse för att minska sin klädkonsumtion hos många” skriver de på SVT.se. Ja okej många vill minska sin klädkonsumtion, men varför gör de då ingenting? Jag tror många tänker att det inte spelar någon roll om ett plagg mer eller mindre köps eller slängs. Lilla jag och mina klädinköp borde väl inte göra någon skillnad, eller? Men det gör det verkligen om alla tänker så. Det är en vana som är svår att bryta. Vi vet att ungdomar blir mer och mer medvetna om det mesta som hör ihop med miljön. Men hur tänkte ungdomarna för 25 år sedan och kanske till och med 50 år sedan. Jag har intervjuat Ulrika Branér och Clas-Åke Branér.

Jag och Ulrika sitter vid soffbordet och diskuterar hur man tänkte med miljön för ca 25 år sedan. Allt eftersom hon fundersamt berättar förstår jag mer och mer om hur vårt tänkande runt miljön har uvecklats. Jag frågar henne hur klädkonsumtionen var förut, för ca 25 år sedan

- mycket mindre, inte ens i närheten. Hon fortsätter att berätta att man hade det man behövde och fick nytt när man växte ur de gamla. Det var också så att man ärvde mycket mer kläder av äldre syskon och annan släkt.

Vi diskuterar att det var för ungefär 20 år sedan som det blev en stor grej att ha rätt kläder. Före det var det annat som var viktigare och man hade inte samma möjligheter då. Allt eftersom modet ändrades byts också kläderna ut och de gamla slängs. Men hur var miljötänket bland ungdomarna vid den här tiden?

- Vi tänkte inte på det då, det var ungefär på den nivån att man inte skulle slänga skräp i naturen. Hon säger också att det säkert fanns folk som tänkte mer på naturen, men det var nog inget som ungdomar tänkte mycket på.

De flesta ungdomarna nu för tiden är otroligt bortskämda när det gäller kläder. Man är van att köpa det man vill ha och när man vill ha det. Men så var det inte riktigt förr, eller?

- Det var det nog absolut inte, säger hon stensäkert. Hon berättar vidare att om man skulle få en mörkeströja då var typ som om vi skulle få en telefon nu. Hon tror att det är för att vi alltid haft så mycket mer saker än de hade när de var unga.

Vi konstaterar att det inte finns så många klädaffärer på Åland idag. Men hur var det för 25 år sedan? Varifrån fick man kläderna då.

 -Det fanns knappt någon klädaffär här. Hon fortsätter med ett leende på läpparna att förklara att när man åkte till Sverige kunde man kanske handla något plagg. Här på Åland fanns det ju bara ZicZac butiken som var riktigt cool. Det var dock ganska dyrt så man fick önska sig i julklapp och födelsedags present om man ville ha ett plagg där ifrån.

Men för 50 år sedan, hur var det då? Clas-Åke sitter i sin gröna favoritfåtölj, när han med ett självsäkert leende börjar berätta om klädtänket i skärgården för 50 år sedan.

- Jag hade aldrig köpta kläder utan jag hade kläder som mamma hade sytt. Han berättar stolt att han nog hade de finaste kläderna av alla ungdomarna på Föglö. Han säger att han nog tror att de andra i hans ålder nog var lite avundsjuka på honom han kommer speciellt ihåg en tröja han hade. ”Den var gul med lite andra färger på kragen”. 

Vi pratar också om hur det inte riktigt gick att köpa kläder efter andra världskriget för att det nästan inte fanns. Han förklarar att det var en ransonering och att de få kläder som fanns var väldigt dyra

Så klädkonsumtionen bland ungdomar kan man säga att helt klart har blivit enormt mycket större än vad den har varit förr. Men allt eftersom klädkonsumtionen har ökat har också miljömedvetenheten bland ungdomar gjort det. I framtiden hoppas vi kunna minska klädsvinnet och öka miljö tänket.

I kyrkby högstadieskola har pingis snabbt blivit den populäraste rastaktiviteten för både elever och lärare. Spelandet drog igång i våras då skolan anordnade en pingisturnering. På rasterna under turneringen övade de elever som inte spelade match och intresset för pingisen ökade stort under turneringens gång och har sedan dess bara blivit större och större.

I många skolor är pingis en populär rastaktivitet. Även i kyrkby högstadieskola (KHS) är sporten populär. Men det har inte varit en självklarhet på rasterna särskilt länge. 

I maj förra våren anordnade skolans friendsgrupp en pingisturnering. Turneringen skulle spelas under en hel vecka. Veckan före skolavslutningen. Alla elever och lärare fick vara med om de ville och det visade sig att det blev en populär tillställning. Friends hade tagit tre extra pingisbord från idrotten så det fanns fyra bord som det spelades på. Matcherna spelades först till elva poäng. Ibland blev matcherna klara snabbt och då fanns det tid att spela på skoj med kompisar. Under de här tillfällena blev ”rundpingis” det som spelades mest. Rundpingis är en spelform som man kan var hur många som helst med i, vilket är en stor fördel när många vill vara med. Det funkar så att de som är med ställer sig i kö bakom personerna som börjar slå. När den som börjar har servat går eller springer den till andra kön, och personen bakom slår nästa slag. När någon missar sitt slag åker den personen ut, den fortsätter alltså inte spela. Till slut är det ju bara två personer kvar, då spelas en final först till två vunna poäng. Finalen spelas som vanlig pingis. 

Rundpingisen spelades vidare när turneringen fortsatte och det blev mera lediga tider vid borden. Kvartsfinalerna, semifinalerna och finalen i turneringen spelades på fredagen. I finalen möttes specialläraren Robert och sjundeklassaren Simon Larsson. Robert vann matchen 11-5. 

Redan från början av höstterminen i år har det spelats pingis varje rast, varje dag. 

”Det roliga är att alla kan vara med, oavsett om man går i sjuan eller i nian, tjej eller kille och det spelar ingen roll hur bra man är.” Säger Valter Ström en åttondeklassare som var en av de första att börja spela pingis i KHS. Valter säger även att varenda elev som spelat regelbundet har gjort enorma framsteg inom pingisen och att skolan snart kan ha ett eget pingislag. Vid de sista orden småler han men samtidigt låter det som att han menar vad han säger.

Alla har ju naturligtvis inte egna racketar men skolan har haft ganska många till utlåning på rasterna. Men skolans racketar har snabbt slitits ut, förstörts av elever eller försvunnit när elever har satt dem i sina skåp. Många har dock på senaste tiden skaffat egna racketar. Men de elever som ännu inte har någon racket har ganska kreativa sätt att spela på. De har provat att spela med händer, telefoner, skolböcker, iPads, saxar, linjaler, pennor och till och med tandpetare. 

En del elever spelar också pingis efter skoltid och inte bara på rasterna. William Slotte en 15 årig elev i KHS tycker att det är roligare att spela efter skolan istället för på rasterna. ”Det är mycket roligare efter skolan, när nästan alla har farit hem. Då kan man vara kvar med någon av sina kompisar och spela. Fördelen med att spela efter skoltid är att man kan spela vanlig pingis istället för rundpingis.” Säger han. När man spelar rundpingis slår man ju bara ett slag och det viktiga är att inte missa så det blir väldig mycket säkert spel. Därför är det mycket bättre matchträning att spela med en eller två kompisar efter skolan. 

När William får frågan varför han gillar just pingis så mycket, svarar han att precis som för många andra ville han vara med i pingisturneringen och började därför öva. Sedan fortsatte han helt enkelt bara. Han tycker också att det är mycket roligare nu när många har blivit så mycket bättre. ”Med tanke på hur bra eleverna har blivit blir det intressant hur turneringen kommer gå nästa år.” Avslutar han.

Ålands robotlag vann Botkyrkas robottävling, och kom sedan på en femteplats i Skandinavien!

Ålands kodarklubbs robotlag, ”Många Mandariner" deltog i sin första tävling i First Lego League, och vann en av de Svenska tävlingarna. Sverige hade en till likadan tävling i Stockholm. Det åländska laget gick oväntat nog vidare till Danmark. Jag var själv på plats och var en av de tävlande. Det var många lag på plats. Alla förutom det Åländska laget kom från skolor. Tävlingen ägde rum på Xenter, en byggnad i Botkyrka. I förra helgen åkte det Åländska laget till Roskilde för att tävla i den Skandinaviska finalen. Vinnarlaget från finalen åker för att tävla i USA.

Vad är First Lego League?

First Lego League är en tävling för robotar gjorda av Lego. Varje år väljs ett tema och uppgifter och banan utgår från det. First är en Robottävling i USA, för andra robotar. FLL, som det förkortas, har funnits i ungefär tjugo år. Nuförtiden hålls den på flera håll i världen. Det har vuxit rejält under årens lopp, i förhållande till vad det var i början. Massor av lag har tävlingar i flera deltävlingar inom ett land. De som vinner går vidare till en final (i detta fall för alla som gick vidare från Skandinavien) och sedan vidare därifrån till den största tävlingen.

Vad är det för bana och uppgifter?

I tävlingen kör roboten på en bana, som är gjord ungefär som en rink med en matta i botten. På mattan finns linjer som roboten kan följa, och flera stationer konstruerade i Lego som roboten utför uppgifter på. Man måste inte följa linjerna. Till roboten kan man bygga verktyg i Lego. Det finns ett "hemområde" dit roboten kör tillbaka för nya uppdrag. Det sista uppdraget är självklart också frivilligt, men man får en hel del poäng för det. Det ärr att köra upp och lämna roboten på en bro mellan två banor som ligger bredvid varandra. Men det får i regel bara plats med en robot där uppe, så om roboten man tävlar mot kört upp dit först, kan det vara svårt att var den som är där upp vid tävlingens slut. Uppgifterna hör till temat. Till exempel årets tävling, som heter City Shaper, har mycket att göra med städer och stadsplanering. 

Det hela började med att Kodarklubben ordnade en robotkurs på vårvintern 2019. Kursledaren var från Finland, och kom igen till Åland på sommaren. Då handlade robotkursen om FLL, vilken den tidigare inte gjort. Han tog med 2018 års bana, och gruppen delades in i lag. Sedan skulle deltagarna bygga egna robotar och köra dem på banan. Det inspirerade flera av kursdeltagarna att vara med i årets riktiga tävling. Laget träffades första gången i Carus lokal. Sedan började projektet på riktigt på Högskolan På Åland. Det tog ett tag att komma igång på riktigt, men sedan var det full rulle! Utöver roboten finns det andra saker man kan vinna pris i, såsom projekt, kärnvärden och teknik. Robotmatchens vinnares pokal är inte densamma som vinnarpokalen, där alla de fyra kategorierna väger in. I Botkyrka var lagets starka sida tydligt tekniken. Det hänger även lite ihop robotmatchen, eftersom tekniken handlar mycket om hur roboten är konstruerad och programmerad. Däremot drogs inte många poäng hem från kärnvärdena. Projektdelen gick ganska medelmåttigt. detta år skulle man hitta ett problem i sin stad och komma på ett sätt att göra det bättre. Laget var dock väldigt nöjda med vinsten.

Nu vidare till Danmark. Den 30 november hölls den skandinaviska finalen i Roskilde. Laget åkte iväg tidigt morgonen innan med båten och tog flyget till Danmark. För gjordes allt ännu mer avancerat och det var större än i Botkyrka. Presentationerna hade förbättrats och finslipats lite till tävlingen. Det gav enligt flera lagmedlemmar gott resultat. Laget steg uppåt, men förlorade en kvartsfinal. Men alla var ändå glada över en femteplats. Laget vann inget pris överhuvudtaget. Men nu verkar det som att man ska försöka lyckas ännu bättre nästa år. Det ser ut som en mycket stark entusiasm för det inom laget.

Projektet laget tagit sig an var att renovera gamla (fula) byggnader, eftersom betongstommen är hållbar och kan användas igen. Det handlade mycket om att bygga hållbart och miljövänligt. Laget gick runt i Mariehamn och kom fram till att man kunde utgå från Zeipels, efter huset ska rivas och har en fungerande betongstomme. Det togs till och med en tredimensionell modell av hur det skulle bli. Man skulle även ha mycket växtlighet på utsidan för att kunna kompensera för de växter som inta kan växa på det område Zeipels tar upp. Man skulle sedan presenterat alltihop för en jury.

En annan sak man också fick poäng i, faktiskt viktigare än robotmatchen var teknik. I det ingick programmeringen, konstruktionen, strategin, med mera. Det skulle också presenteras för en annan jury. Det fanns även något som kallades kärnvärden. Även det skulle presenteras. Det handlade om att hålla samman som lag och respektera varandra med mera. Det verkade ha gått bättre än i Sverige. Nu blir det enligt planen först jullov för alla medlemmar, men sedan ska det tas nya tag och förberedas så allt är redo att köra igång direkt nästa år när banan och uppgifterna släpps. Hur det gick detta år verkar tyda på att det går ännu bättre nästa år om det är mer organiserat från början då. Projektguppen var även på studiebesök hos två av gruppens sponsorer, Rosenblads och Ålands Bygg. Utöver dem fanns ytterligare andra sponsorer som stödde med lokaler eller ekonomiskt stöd. Där fick de reda på flera viktiga saker att veta till projekt Zeipels. De på Ålands Bygg gav tips om hur man kunde bygga, med tor vikt på hållbarhet. Rosenblads gav information om växter och hur man kunde få det att växa. Något annat som även till viss mån involverat dem men även en arkitekt var att använda så kallad akvaponik. Det är en konstgjord symbios mellan fiskar, mikroorganismer och växter. Växterna kan använda näringsämnen efter fiskar och mikroorganismer och man kan använda växterna. Man måste bara tillsätta bland annat fiskmat. Sedan behövs en del underhåll. Det hela presenterades som en digital presentation och en kort film för juryn. I Roskilde var ibland ingen av juryn eller andra som organiserade eventet svenskspråkiga, men det verkade gå bra ändå. Många kunde man kommunicera med ändå, särskilt norrmän. Det underlättade något.