Olle tar straffet om journalisterna gör fel

Publicerad 2017-05-07 19:45

Under en pågående terrorattack måste källkritiken sitta i ryggraden hos Ekots reportrar. Olle Zachrison är den som är ytterst ansvarig om det visar sig att något i sändningen är felaktigt. 

 

Klockan är strax efter 15 på fredag eftermiddag när radioreportern Katja Magnusson på Sveriges Radios Ekoredaktion anländer till Hötorget i centrala Stockholm. De första uppgifterna om att en lastbil kört rakt in i Åhléns entré i hörnet mellan Drottninggatan och Kungsgatan har just börjat spridas i sociala medier. Oron bland människorna som samlats på Hötorget, som ligger en kort promenad därifrån, stegras när en ordningsvakt ropar att det varit skottlossning. Vakten uppmanar människor att flytta på sig, att lämna platsen. 

 

Ekots reporter Katja Magnusson rapporterade live från Hötorget under terrorattacken i Stockholm.  Vanligtvis rapporterar hon från konflikter i andra länder, som Syrien.  FOTO: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Katja Magnusson står kvar. Som journalist är det hennes uppgift att vara en trovärdig källa i den ström av uppgifter som nu sprider sig på nätet. Hon berättar för lyssnarna vad hon hört, men är samtidigt tydlig med att hon själv inte hört någon skottlossning. Hon refererar i stället till det vakten sagt. 

 

Samtidigt som rapporterna från Katja på Hötorget sänds i radio och på Sveriges Radios webbsida pågår ett intensivt arbete på redaktionen med att försöka få polisen att bekräfta uppgifterna. 

Hennes chef, Ekots ansvarige utgivare Olle Zachrison lyfter fram exemplet för att förklara hur hans redaktion hanterar olika källor när reportern är mitt uppe i en kaotisk situation.

 

 

– Det som är viktigt i sådana här situationer är hur vi formulerar oss kring de uppgifter vi för vidare. Vi försöker bädda in uppgifterna i reservationer och säga att det är uppgifter som kommit precis nu och som vi försöker få mer information kring.  Vår reporter är ju i det här fallet en förstahandskälla. Hon är själv på plats och har hört med egna öron vaktens varning om skottlossning. Hon har också pratat med en annan person på platsen som också hört vakten säga detta. Det är relevant att berätta det och samtidigt säga att vi inte fått uppgifterna bekräftade och att vi inte hört några skott.  
 


 

Enligt de pressetiska reglerna som Sveriges Radios Ekoredaktion är knutna till ska medierna ge så korrekt information som möjligt. Samtidigt är det Ekots uppdrag som public service-kanal att förse allmänheten med relevant samhällsinformation. I dag arbetar journalisterna i ett medielandskap där lyssnarna och läsarna vant sig vid att kunna få information i samma slag som saker händer. Detta måste redaktionen på Ekot också förhålla sig till. 

Terrorattacken i Stockholm är ett bra exempel på balansgången mellan att ge fortlöpande, snabb och samtidigt korrekt information. Men journalisterna på Ekoredaktionen jobbar även med mer ”långsam” och planerad journalistik, i vanliga nyhetssändningar och i samhällsprogram som Studio Ett och P1 Morgon Då finns det tid att göra färdigt och att kolla källorna i en kedja av ”kontrollstationer” innan inslagen är klara att sändas. 

 

 

Varje reporter ingår i en grupp som har en gruppchef. Gruppchefen är den första, förutom reportern, som går igenom materialet och kollar så att det inte finns några oklarheter. Därefter skickas reporterns inslag till nästa kontrollstation – planeringsdesken. 

 

–    Här samordnas de nyhetsinslag som Ekot börjat producera. De lyssnar igenom och kan upptäcka oklarheter. 

 

Nästa kontroll görs av den som är producent för de olika sändningarna. Han eller hon lyssnar igenom och kollar manuset.

 

– Den personen kan säga att ”det här känns oklart, vad har vi för belägg för det här egentligen?”. 

 

I sista ledet är det den ansvariga utgivaren som har sista ordet runt vilka känsliga uppgifter som redaktionen ska publicera. Det är i Ekots fall, chefen Olle Zachrison eller en annan chef som han har delegerat den uppgiften till. 

 

Förutom den dagliga diskussionen kan journalisterna gå kurser i källkritik på sociala medier.

 

– Vi måste hela tiden hålla oss uppdaterade om vad som händer på nätet, till exempel när det gäller fejkade nyheter och desinformation. Man kan aldrig bli fullärd när det gäller källkritik, säger Olle Zachrison.

 

Så jobbar Ekot med källkritik

  1. Journalistik är konsten att verifiera.  Var noggrann med att kontrollera dina källor

  2. Om personerna som lämnar uppgifterna vill vara anonyma – se till att ha minst två av varandra oberoende källor

  3. I den mån det är möjligt – kontrollera de uppgifter som hämtats från andra medier, såsom tidningar, radio och tv-kanaler. Annars: var tydlig med att det vilken tidning, radiokanal eller tv-kanal du hämtat uppgifterna från.  

  4. Alla basfakta bör dubbelkollas. Datum, namn och titlar är fakta som ofta blir fel. Att till exempel stava ett namn fel sänker trovärdigheten. 

  5. Det är inte bara faktauppgifter som ska vara korrekta. Även uttalanden som återges i andra hand ska vara korrekta. Redogöra för sammanhanget ett citat är hämtat ifrån om det är viktigt för förståelsen av det.

Dela

Elevartikel

19 jun
Elevartikel
11 jun
Elevartikel
10 jun
Elevartikel
05 jun
Elevartikel
04 jun
Elevartikel
04 jun
Elevartikel
03 jun
Elevartikel
27 maj
Elevartikel
16 maj
Elevartikel
15 maj
Elevartikel
15 maj
Elevartikel
Amalia Xhabli
17 mar
Elevartikel
Stina Burman
14 mar
Elevartikel
Warner Bros
14 mar
Elevartikel
01 mar
Elevartikel
01 mar
Elevartikel
© 1994 Castle Rock Entertainment
01 mar
Elevartikel
Omid Batoori
23 feb
Elevartikel
Brook Rushton/Sony pictures
23 feb
Elevartikel
23 feb
Elevartikel

 

Redaktionen

15 maj
Professional
23 nov
Professional
15 mar
Professional
14 mar
Professional
06 feb
Professional