"Barn har rätt att komma till tals".  Citatet är målat över en grå vägg i entrén till Barnombudsmannens kontor på Kungsholmen i Stockholm. Det är också det första myndighetschefen Fredrik Malmberg ser varje dag när han kommer till jobbet.  

– Vårt arbete går ofta ut på att lyssna på barn och unga. Det är ett roligt jobb eftersom de unga jag pratar med är så otroligt kreativa. Det är oftast barn och unga som sitter på de bästa idéerna för hur vi ska göra samhället bättre för dem. 

Rätten att komma till tals är en del av Barnkonventionen, som i sin tur är själva anledningen till att myndigheten Barnombudsmannen finns. De som jobbar här ska se till att kommuner, landsting och andra myndigheter tar till vara alla de rättigheter som barn och unga under 18 år har i de länder som skrivit under konventionen. 

Varje rum har fått namn efter en artikel. Vi slår oss ner i rummet som heter "Barn har rätt till utbildning". På det området är Sverige duktiga internationellt sett. Här går i princip alla unga  svenska medborgare i skolan. På andra områden finns det mer att göra. 

Enligt en undersökning från Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor, MUCF, upplever fler än 8 av 10 unga mellan 16 och 25 år att de inte har möjlighet att föra fram sina åsikter till en beslutsfattare i sin kommun. Till saken hör också att kommunpolitikerna har mycket makt över ungas vardag, med tanke på att de flesta skolor är kommunala.

– Det är en usel siffra, så klart. Det är just när det gäller barns rätt att komma till tals som vi ser flest brister när det gäller Barnkonventionen. Både när det gäller information till barn och när det gäller barns rätt att bli lyssnade till. Det gäller oavsett vilket område vi undersöker – om det handlar om mobbning, om barn med funktionedsättning eller om barn och unga som utsatts för övergrepp.

I den senaste årsrapporten från BO, som finns att läsa på myndighetens hemsida, berättar unga med funktionsnedsättning om hur de blir bemötta av samhället. En tjej berättar om hur hon blev bemött när hon och hennes pappa besökte en BUP-mottagning. 

– Man skulle komma fram till om hon behövde läggas in eller inte. Hon var väl inte särskilt kontaktsökande och alla pratade bara med hennes pappa. Men så var det en sköterska som sökte ögonkontakt och frågade vad hon själv tänkte? Det gjorde att hon kände  det kan nog bli ganska bra. Det krävs så lite för att göra all skillnad i världen. 

Det är just när det gäller barns rätt att komma till tals som vi ser flest brister när det gäller Barnkonventionen.

Barnombudsmannen Fredrik Malmberg

Man kan säga att BO hjälper till att lyfta ungas röster, ibland ända upp på regeringsnivå. De unga röster som kommer fram i årsrapporterna fungerar som beslutsunderlag för personer som faktiskt har makt att påverka. 

BOs remissvar till Demokratiutredningen: Så bör ungas inflytande stärkas

Det går också att ringa till Barnombudsmannen. Då kan man få information om vilka rättigheter man har och tips om vart man kan vända sig för att få hjälp om man känner sig sviken eller kränkt. 

De allra flesta samtalen handlar om mobbning. 

– Tusentals barn är oroliga inför att gå till skolan varje dag. Om vi ska göra något åt mobbningen är det dem vi måste fråga. Det är de som är experter. Vad tänker du om den information och det stöd som finns? Hur borde det vara? Ska det bli någon förändring så måste man involvera barn och unga. 

Förutom att dela med sig av sina erfarenheter kan unga som ringer in få information om sina rättigheter, men också tips på vart de kan vända sig för att få hjälp i just sin specifika situation. 

Fredrik Malmberg har tidigare jobbat på Rädda Barnen. Då mötte han barn som levde under mycket svåra omständigheter. 

– Det är klart att det är stora skillnader i Syd- och Centralasien jämfört med i Sverige. Men det som slår mig mer likheten i hur barn kan uppleva ett svek eller övergrepp. Det som är skillnaden vi har helt andra resurser att kunna hjälpa. 

Fredrik Malmberg har under sina åtta år på BO hunnit få en ganska bred och tydlig bild av vad barn och unga tycker och tänker. Någonting som ofta återkommer bland dem som på olika sätt har upplevt svåra saker är en frustration över att bli utmålade som offer utan egna röster. 

– Det talas ofta över huvudet på barn och unga. De barn som vi pratar med, även de som gått igenom väldigt svåra saker är mycket tydliga:  "Vad ni än gör så beskriv inte oss som jävla offer!" Jag tror att det är något med den här passiva klappen på huvudet som är förödande.

I stället måste unga tillåtas att vara aktörer, att bli sedda för de som de faktiskt gör och den kraft som finns, kanske särskilt hos de som är utsatta på olika sätt. Fredrik slåss för att unga ska få möjlighet att själva föra fram sina erfarenheter och idéer om hur saker och ting kan förbättras.

– Får unga bara verktygen, och kunskap om vart de kan vända sig och prata om saker så hittar de vägar ut. Om vuxna kan se dem som aktörer och låta dem komma till tals skulle samhället bli så mycket bättre.

LÄS MER:

Detta är Barnkonventionen

Barnkonventionen i sin helhet

Detta är Barnombudsmannen

BOs remissvar till Demokratiutredningen: Så bör ungas inflytande stärkas