En studie visar att 50% av ungdomarna i åldrarna 13-16 år slutar med sin idrott, och att endast en tredjedel av dem som deltagit i en svensk idrottsförening någon gång är kvar inom idrotten när de är 19. En stor faktor till att många slutar är brist på tid, istället tar skolan och det sociala livet över. Hur ser det då ut för de som inte slutar och istället elitidrottssatsar under gymnasietiden?
Många ungdomar slutar att utöva sin idrott när de kommer in i tonåren och mycket annat tar över. För de som däremot fortsätter finns det sätt att kombinera sitt idrottande och skolan. Ett av alternativen som finns för detta kallas nationellt godkänd idrottsutbildning, eller NIU. I Karlskrona kan man söka NIU i sju olika idrotter; ishockey, friidrott, tennis, bordtennis, fäktning, gymnastik och simning. Detta läses över 400 poäng och kan kombineras med de allra flesta program som erbjuds på de kommunala gymnasieskolorna. Vad detta innebär för eleven är träning med inriktning på elitsatsning, samt teori i form av tränings- och tävlingslära, vilket ökar förståelsen för hur idrotten påverkar oss, samt hur vi kan påverka vår prestation. Elever som väljer NIU får även möjligheten att läsa över fyra år istället för tre, då träning och tävling ofta tar upp mycket tid som andra kan använda för att studera.
För att skapa en djupare bild av hur det fungerar att vara en NIU-elev tänker jag beskriva händelseförloppet för några av dessa elever på en helt vanlig måndag.
Måndagen börjar vid 07:30 på Blekinge Health Arena vid Rosenholm. Där sitter ett 15-tal NIU-elever från årskurs ett och trampar mer eller mindre trött på varsin motionscykel. När tränarna Ola och Nicholas kommer in sätter de flesta lite mer fart på cyklandet. Vissa diskuterar helgens tävlingar, en del pratar om skolarbeten medan andra mest trampar i egna tankar. En efter en stiger de av träningscyklarna och börjar tänja, eller pratar med tränarna. Strax är alla uppvärmda och träningens huvudpunkt startar.
Just denna dag är det fokus på styrka och en cirkelbana med övningar såsom planka, bäckenlyft och pull-ups är uppbyggd. Eleverna jobbar sig runt banan två varv med 50 sekunders arbete och 30 sekunders vila på varje station, sedan är det dags att varva ner och stretcha. När eleverna från årskurs ett sitter och stretchar börjar träningen för eleverna i årskurs två och tre som innan dess suttit på cyklarna och värmt upp. När en elev är klar med att varva ner och att stretcha så duschar och byter de om, och sedan tar de sig in till stan till sina enskilda gymnasieprograms undervisning.
Ella Loggner, som går i årskurs ett på naturvetenskapliga programmet samt NIU gymnastik, menar på att det är väldigt kul att träna i olika grupper, såsom när alla idrotter tränar tillsammans men även endast inom den enskilda idrotten, det skapar en variation.
Klockan 15:00 börjar nästa NIU-relaterade lektion för de i årskurs ett och två, och då är det dags för tränings- och tävlingslära. Eleverna i årskurs tre har istället sin lektion en timme tidigare. Just denna måndag pratade ettorna om konditionsträning och dess effekter på kroppen, vilket är en viktig del att ta hänsyn till när man lägger upp en träningsplanering. Baktanken till den här kursen är att man ska kunna lära sig saker som man kan implementera i sin träning för att sedan öka ens prestation. Många elever uppskattar det man lär sig under dessa lektioner, men Ella förklarar att det är ytterligare en lektion att ibland plugga till, och att den tar tid som man annars kunde använt till att plugga annat.
För de allra flesta är skoldagen sedan slut vid 16:00, men NIU-eleverna med fäktning som inriktning har ytterligare ett träningspass på måndagar. Precis som på morgonen så börjar passet med enskild uppvärmning och tänjning, vars funktion de även pratat om i träningsläran. När de väl är uppvärmda tar de på sig sina fäktkläder och börjar fäkta mot varandra. De brukar ha olika så kallade uppdrag - olika variationer på matcher - som de ska följa för att utveckla sin fäktning på flera olika fronter. Just den här dagen var det ett uppdrag som gick ut på att ju fler träffar i rad man satte, desto fler poäng var de värda, men om motståndaren satte en stöt och “bröt” din rad med stötar så var nästa träff bara värd ett poäng igen. När de fäktat klart en match saluterar de varandra, och tar sedan i hand. Under hela träningen pratas det glatt och de skojar friskt med varandra. “Några av de bästa sakerna med att gå NIU är att träningen är inriktad specifikt för ens nivå, och att det är kul att träffa andra människor” förklarar en av eleverna.
Efter ungefär en timmes fäktning klär de av sig sin mundering och ställer sig längs väggen med varsin värja. Under de nästkommande tjugo minuterna har de kommenderat benarbete. Det är ett sätt att träna upp muskulaturen och uthålligheten så att de orkar fäkta ordentligt på tävlingar, men det påverkar även mycket teknik samt muskelminnet, så att de sedan kan genomföra dessa rörelser under en match.
Vid klockan 18:00 har skoldagen till slut kommit till sin ända för även dessa elever och de flesta går hem för att återhämta sig till nästa dag, och kanske också göra lite skolarbete. En av eleverna säger att det passar bra att träna just denna tiden, för det sparar tid i det stora hela jämfört med om man skulle ha behövt åka hem mellan skolan och en kvällsträning i klubbens regi.
Samtidigt så har alla NIU-elever valt att välja NIU, ett val som många är nöjda med. “Jag var rätt kritisk först, men sedan tänkte jag att jag kunde lika gärna prova, och nu tycker jag om det” säger Ella. De flesta eleverna är väldigt nöjda med hur deras skolgång har blivit upplagd, men en av eleverna påpekar att det skulle vara bra om man hade ytterligare fokus på de mentala aspekterna av träningen, och att man övar en del på mental träning. Utöver just den biten är de positivt inställda till programmet, och ångrar inte att de valt att delta i det.
