Alla skolor i Sverige har en nolltolerans mot kränkningar. Barn och ungas rätt att känna sig trygga i skolan slås fast av både FN:s barnkonvention och i skollagen. Den som surfar in på valfri svensk skolas hemsida möts i dag av fina ord om trygghet och studiero. Men hur väl stämmer detta med verkligheten?

 

Anmälningsstatistiken hos Barn- och elevombudsmannen om trakasserier i grundskolan och på gymnasiet kan ge en fingervisning. Mobile Stories har jämfört antalet anmälningar som kommit in sedan 2006 med antalet elever som varit inskrivna i grund- och gymnasieskolan under samma tidsperiod. Sifforna vi fått fram ritar en graf som pekar kraftigt uppåt de senaste tio åren.  

 

 

Så läser du grafiken

 

Antalet anmälningar skulle kunna tolkas som att man blivit bättre på att anmäla. Antimobbningsorganisationen Friends undersökningar tyder på att mobbning och kränkningar ligger kvar på ungefär samma nivå som tidigare. Men den röda kurvan, som visar de fall där Skolinspektionen fastslår att det faktiskt finns en brist hos skolorna, är svårare att förklara på det sättet. Den här kurvan pekar ännu kraftigare uppåt och närmar sig också den gröna grafen. Här kan man se att andelen anmälningar som leder till konstaterad brist ökat med nästan 42 procentenheter;  2007 ledde 7,3 procent av anmälningarna till en konstaterad brist. 2015 ledde varannnan anmälan om kränkningar till en konstaterad brist hos skolan.

 

Även hos Diskrimineringsombudsmannen, DO, trillar anmälningarna in i allt raskare takt. 2013 anmäldes 25 fall av diskriminering på grund av sexuell läggning inom skola och utbildning. Nästa år var motsvarande siffra 32 och 2015 anmäldes 64 fall – det är nästan en tredubbling på tre år. Anmälningarna som gäller diskriminering på grund av könsidentitet och könsuttryck har ökat med över 300 procent under samma period, från 19 till 62.

 

Mobile Stories har träffat Alexander, 16, och Isabel, 15, som går på en skola i Stockholms innerstad. De berättar om en tuff vardag där man ständigt får vara beredd på förolämpningar om ens utseende, kläder eller bakgrund.

 

– Språket man använder mot varandra har blivit mer grovt. Folk skolkar eller byter skola för att de mår dåligt, säger Alexander och fortsätter:

 

– Man säger dåliga saker om andras bakgrund, ens uppväxt, var man kommer från. Man dömer folk. Det är vanligt att man filmar och lägger ut på nätet för att kränka. 

 

Den råa attityden finns bland både killar och tjejer. 

 

– Bland tjejerna handlar det ofta om kläder och märken. "Du har inte rätt märke så du får inte vara med oss", typ. Men det har också varit tjejer som har misshandlat och stulit från andra tjejer och filmat det för att lägga ut på nätet. Jag tror att de som gör så är trasiga. De mår kanske psykiskt dåligt och vet inte hur de ska hantera det, säger Isabel. 

 

Enligt Alexander förekommer det mobbning av enskilda elever men också kränkningar mellan olika grupperingar på skolan. 

 

– Det är typ vita mot "orten"-barn. Det är ungefär så det är upplagt, säger han. 

 

Alexander och Isabel delar sina upplevelser med många andra elever i svenska skolor. I en rapport som antimobbningsföreningen Friends publicerade nyligen har var femte ung person blivit kränkt av en annan elev under det senaste året. De vanligaste var kränkningar som handlade om etnicitet, kön eller sexuella trakasserier. 

 

 

Men den råa attityden i skolan inte är begränsat till en innerstadsskola i Stockholm. Lars, en resurslärare i en skola söder om Stockholm, beskriver en råare attityd bland eleverna.

 

– Det har blivit så rått. Våld har blivit mer accepterat i samhället. Respekten för varandra och för vuxna har blivit sämre. Bög och hora är skällsord som man hör i korridoren varje dag. Jag tror att många lärare inte orkar ta tag i det, så de tittar bort i stället. 

 

I en annan förortsskola jobbar två grundskolelärare som tampas med liknande problem.

 

– Man hör ord som "jävla jude", jävla bög" eller "jävla hora" dagligen i skolorridoren. Om det då är någon som är homosexuell till exempel så kanske den personen inte vågar komma ut. 

 

De känner inte att de inte får något stöd från skolledningen. 

 

– Vi har flaggat för det här problemet under det här året men det har inte hänt så mycket. Jag tycker inte vi får så värst mkt stöd i hur vi ska hantera det. Det tycker jag inte. Vi har pratat om det här under hela det här senaste året,  men det har inte hänt särskilt mycket. 

 

Anders Gustafsson, pressansvarig på Friends, känner igen bilden. 
 

– Vi vet att rasistiska, homofoba och andra kränkande jargonger är ett problem på många skolor. På vissa skolor är det normaliserat, även om det ser väldigt olika ut.

 

 

Oavsett vad elever själva tycker så är Skolverkets regler är egentligen tydliga. Inga kränkningar, inga trakasserier. Nolltolerans mot diskriminering. 

 

– Det är förstås oacceptabelt. Skolan ska vara en trygg plats där man inte utsätts för kränkningar och man ska kunna gå till skolan och veta att man inte utsätts för sådana saker. Men det är rektorns och skolhuvudmannens – det vill säga kommunens eller ägarens om det är en fristående skola – uppdrag att se till att det är en trygg miljö för eleverna att vara i och att lära sig saker i. Det vi kan göra är att bidra med kunskap om hur man kan jobba med de här frågorna, säger Mattias Ragert, pressansvarig på Skolverket. 

 

Som Mobile Stories tidigare skrivit om har flera fall av grövre våld inträffat skolans värld under den senaste tiden. 

 

– Det har varit ett antal händelser under den senaste tiden, så är det ju, av karaktären grövre våld, med knivar inblandade. Det finns ingen statistik som visar över tid hur det här har förändrats, säger Mattias Ragert. 

 

Skolan är naturligtvis skyldiga att polisanmäla om ett misstänkt brott begåtts. Men sedan 2012 finns också en lag som säger att en lärare eller annan personal på skolan måste meddela rektorn så fort en elev berättar om upplevda kränkningar kopplade till skolan. 

 

- Om en elev uppmärksammar en läraren på ett problem så får läraren inte lägga en värdering, och till exempel säga det kanske inte vara så farligt, utan har en skyldighet att anmäla detta direkt till rektor eller motsvarande. Det står i skollagen, säger Ängla Eklund, verksamhetschef på Institutet för Juridik och Internet som ger juridiskt stöd åt människor som blir utsatta för kränkningar på nätet. 

 

Men det råder delade meningar om hur väl detta fungerar. I Friends-rapporten uppger 9 av 10 vuxna i skolan att de agerar på de kränkningar som sker bland eleverna, men bara varannan elev – 50 procent – tyckte att de vuxna agerar på de kränkningar som sker i skolan. 

 

Ängla Eklund tror att en del av problemet kan vara att vuxna inte hänger med i utvecklingen på nätet, där många kränkningar sker. 

 

– Vuxna har ofta svårt att följa med i utvecklingen på internet. När vuxna börjar fått koll på Instagram och Facebook så finns det så många andra forum där kränkningar kan spridas, exempelvis periscope, kik och ask.fm. Föräldrar och lärare kan inte kontrollera alla dessa varför det är viktigt att kommunicera med barn och unga och förklara vilka regler som gäller på internet. 

 

Även om kränkningarna nätet sker utanför skoltid så kan det vara skolans ansvar att åtgärda.

 

– En vanlig missuppfattning är att skolans ansvar upphör utanför skoltid, detta stämmer dock inte. Alla kränkningar som kan härledas till skolans verksamhet omfattas av detta ansvar. Exempelvis klasskompisar som utanför skoltid kränker varandra på Facebook. 

 

Isabel tycker att de vuxna i skolan borde bli bättre på att lyssna.

 

– Jag tycker att de borde förstå lite mer och inte bara skita i det som vissa lärare gör. Men det kanske är så att rektorn inte vill ha dåligt rykte för skolan, säger Isabel.

 

Hon får medhåll av Alexander.

 

– De borde ta mer initiativ. Nu är det liksom, vi lägger det här åt sidan så kan vi ta upp det om fyra år. Det är bättre att liksom lösa det nu. 

 

Fotnot: 

I vår publiceras Skolverkets enkätundersökning Attityder i skolan. Där finns bland annat frågor om hur man upplever trygghet och mobbning i skolan. I höst kommer också Brottsförebyggande rådet, Brå, kommer med sin Skolundersökning där man undersöker utsatthet och delaktighet i brott.

 

TA REDA PÅ:

Hur arbetar din skola mot kränkningar?

Vad är en kränkning?

Vad ska du som elev göra om du upplever kränkningar i skolan?

 

FÖRDJUPNING:

Jagvillveta.se

Institutet för juridik och internet

Statensmedierad.se