Alarmerande rapporter om våld i SiS-hem, gör SiS något åt problemet?

Publicerad 2021-12-16 12:15

Kritiken mot SiS-hem har ökat och blivit allt hårdare de senaste åren. Samtidigt ser vi hur aktörerna och SiS svarar på kritiken och understryker att säkerheten går först men gör de verkligen tillräckliga åtgärder? Eller är det ett sätt att smita undan kritiken?

 

Under en veckas tid, fick jag möjligheten att bli en journalist. Jag visste direkt vad jag skulle skriva om, nämligen det som händer på SiS-hemmen runt om i Sverige enligt granskningar och rapporteringar där bland annat SVT har deltagit i. Jag har sett och hört mycket på nyheterna och från medierna som granskar och rapporterar om missförhållandena i SiS-hem runt om i Sverige. Jag vill djupdyka i ämnet för att se om jag kan få reda på lite mer än vad medierna har rapporterat om hittills. Rättvisa har en stor betydelse för mig och det är något jag brinner för. Varje barn och ungdom, varje människa har rättigheter och de måste följas. Därför valde jag att skriva om SiS och de senaste alarmerande rapporteringarna om övervåld.

 

SiS-hemmet på Björkbacken

Så tidigt som den 27 januari offentliggjorde SVT en granskning av våldsanvändningen på SiS-hem. Den här granskningen är baserat på SiS-hemmet i Björkbacken i Göteborg. Det är en av de tjugotvå särskilda ungdomshem som bedrivs av Statens institutionsstyrelse, SiS. Här ligger fokuset på att hjälpa utsatta flickor att kunna ta sig tillbaka in i samhället och leva ett vanligt liv. På det här boendet bor det flickor som är under femton år.

Tidigare arbetare och chefer samt flickor vittnar om våldet. En av dem är Stina Gustavsson som lämnade sin post som verksamhetsutvecklare på SiS hos Björkbacken år 2020. 

Stina Gustavsson vittnar om hur personalen uttryckt sig om att barnen kränker dem, att barnen är de som förstör deras arbetsmiljö, man anser att barnen är som monster, det är de som är orsaken till den dåliga stämningen. Hon säger också att det här är en missförhållande-kultur som pågår dygnet runt. Hon har också bevittnat med egna ögon att barn har fått blåmärken med avtryck av fingrar, där blåmärkena tydligt visar att personalen har greppat om personen och skrapsår uppstått då de blivit dragna. 

Hon sa också att hon ringde till sin chef i början av 2020 efter ett möte om Björkbacken.

"Det finns massa rapporter på att det råder missförhållande, det råder det inga tvivel om. Det innebär också att flickor vi skickar dit utsätts för missförhållanden och vi vet om det. Då bad jag henne om en siffra. Jag sa 'jag vill veta exakt hur många barn till du är villig att offra, medan vuxna jobbar på det'. För vi vet att de kommer utsättas för det här, för ingenting har ju skett, säger hon"

Malin Östling är verksamhetsdirektör för SiS ungdomsvård söder, där Björkbacken ingår. Hon säger att larmen tas på allvar och att åtgärder är insatta för att få bukt med problemen. 

Samtidigt säger en intern utredning på SiS att ingen enskild chef inom myndigheten kan stå till svars för missförhållanden på Björkbacken. Istället påpekar man att ansvaret brustit på samtliga chefsnivåer under flera års tid.

Jan-Eric Josefsson, senior rådgivare till generaldirektören på SiS, beklagar att personalen väljer att lämna på grund av missförhållanden. 

Ny rapport

Den 26 oktober kom det en ny rapport som utfärdats av organisationerna Barnrättsbyrån och Childhood. Barn blir nedbrottade, fasthållna och nedtryckta mot golv säger Elin Wernquist som är generalsekreteraren på Barnrättsbyrån. SVT har i flera granskningar kunnat avslöja våld och övergrepp på SiS-hem, däremot beskriver Childhood och Barnrättsbyråns rapport våldet som systematisk och omfattande. 

Våldet sker främst i samband med isoleringar i form av avskiljningar, när en person under en kortare tid placeras ensam i ett rum efter att exempelvis ha agerat aggressivt. 

"Det handlar om barn som blir nedbrottade, fasthållna, nedtryckta mot golv och där armar och ben vrids och böjs, säger Elin Wernquist, generalsekreterare på barnrättsbyrån i SVT:s Morgonstudion."

Överläkaren: Onödigt mycket våld utövas

Personalen på SiS-hemmen använder en egenutvecklad metod när ett barn ska avskiljas. Metoden kallas för No Power No Lose, eller NPNL. Metoden är till för att kunna trygga och säkra flyttningar men flera av metodens tekniker och grepp kan likställas med våld då den innehåller polisiära och smärtframkallande grepp. 

"Det är sorgligt, tragiskt och onödigt. Man använder sig av metoder som är omoderna, utdaterade och vad som idag anses vara onödiga smärtpåförande tekniker, säger Tom Palmstierna, professor i medicin och överläkare."

Han menar att SiS-hemmens konflikthantering måste uppdateras."Till att börja med behöver man jobba med nedtrappningsteknik och samtalstekniker. Tvång ska tas till om det finns risk för att barnet skadar andra eller sig själv, inte annars."

SiS välkomnar rapporten

SiS skriver i en kommentar att de tar kritiken i rapporten på stort allvar.

"Avskiljningar är en nödåtgärd som ska användas om ungdomar, eller våra egna medarbetare, riskerar att bli allvarligt skadade. Alla har rätt att känna sig trygga hos oss", skriver myndighetens presstjänst.

Man skriver också:"SiS har samma mål som barnrättsorganisationerna i den meningen att vi vill det bästa för utsatta barn och ungdomar" 

Myndigheten säger att man just nu genomför insatser för att höja säkerheten och förbättra vården och behandlingen. Nästa år kommer personalen få utbildning i konflikthantering och öva på exempelvis verbal nedtrappning. Myndigheten utreder om en intern tillsynsfunktion ska användas för att snabbare upptäcka brister i verksamheten.   

Antalet rymningar har ökat genom åren, enligt Dagens Juridik, antalet ökade från 11 till 26 mellan 2019 och 2020. 

 

Jag har fått möjligheten att intervjua Jesper Lindberg, pressekreterare för SiS, angående de granskningar och medierapporteringar som gjorts det senaste året.

Larmen om missförhållanden är påtagliga och flera granskningar genom åren har gett kritik om förhållandena. Om det kommer en ny rapport senare in på året som bekräftar att det finns en missförhållande-kultur än idag, hur effektivt anser ni att åtgärderna som ni satte in i vintras är idag? Har ni sett någon effekt av dessa åtgärder?

- SiS delar inte bilden av att det råder en generell missförhållandekultur inom myndigheten. De problem och brister vi ser tar vi tag i. Begås brott polisanmäler vi. Vi kommer realistiskt sett dock aldrig att bedriva en verksamhet utan incidenter av olika slag, sett till vårt svåra uppdrag.

- Det är viktigt att minnas att SiS har en svår, komplex och samhällsviktig uppgift. Ungdomar och klienter hos oss är omhändertagna under tvång. Många har en svår problematik, är utagerande och har svårigheter att vara i grupp, och det inträffar ibland situationer där personal måste ingripa fysiskt för att säkerställa tryggheten för barn, ungdomar, klienter och medarbetare. Vi arbetar hela tiden för att förbättra våra metoder, arbeta nedtrappande och öka kompetensen inom konflikthantering.

- Det behöver också finnas handledning för personalen. Eftersom vi arbetar med tvång och har en maktposition så behöver vi också ha en hög grad av kontroll och vi behöver reagera när det går fel. Om det utvecklas destruktiva kulturer på en enskild avdelning så behöver vi arbeta aktivt med det vid varje tillfälle. Vi utvecklar former för det hela tiden och behöver ständigt hålla i det arbetet utifrån det uppdrag vi har. Bland annat utreder vi möjligheterna att införa en intern tillsynsfunktion samt en oberoende klagomålsfunktion.

- Antalet avskiljningar, som bland annat Childhoods rapport primärt handlade om, ökade under ett antal år – fram tills nu. Vi ser hittills att avskiljningar minskat med ungefär 30 % mellan 2020 och 2021. Det är en positiv trend. Även antalet avvikningar ser ut att minska från föregående år.

Vad för åtgärder tror ni är effektiva för att bekämpa den rådande missförhållande-kulturen som finns idag?

- SiS delar inte bilden av att det råder en generell missförhållandekultur inom myndigheten. Vi behöver däremot jobba mer med organisatoriska frågor, utbildning, personalstöd, mindre grupper och bättre möjligheter att differentiera våra avdelningar utifrån exempelvis placeringsgrund, ålder och vårdbehov.

Är mer utbildning för personalen i konflikthantering den enda åtgärden som ni kommer att inrätta eller finns det flera åtgärder som ni har i åtanke för att bekämpa den missförhållande-kulturen?

 - Vi behöver arbeta brett med både kompetenshöjande åtgärder, särskilda resursförstärkningar i form av bland annat särskilt förstärkta avdelningar för dem med de allra största behoven, samt stöd och kontroll. På så sätt kan vi förebygga problem och konflikter och skapa en bättre vård- och behandlingsmiljö.

- Den grundutbildning som SiS inför 2022 kommer ha ett stort fokus på bemötande och ett etiskt förhållningssätt. I samband med detta kommer våra klientnära medarbetare få bättre möjligheter att utbilda sig i konflikthantering och öva på de färdigheter som lärs ut, som exempelvis verbal nedtrappning. Vi har en ny utbildning i mänskliga rättigheter som bygger på övningar utifrån dilemman som kan uppstå på en avdelning, och kopplar mänskliga rättigheter till SiS etikarbete.

Ni nämner om att ni utreder om att inrätta en tillsynsfunktion, vad skulle det innebära för boende och personal? Kan boende lita på tillsynsfunktionen?

- Låsta miljöer innehåller risker som vi ständigt behöver parera, utvärdera och förebygga. Vi granskas kontinuerligt av ett flertal myndigheter, och det är bra för både SiS och våra ungdomar och klienter. Med en intern tillsynsfunktion skulle vi kunna bli mer proaktiva, agera snabbare och stärka vårt eget löpande förbättringsarbete. Det handlar om att upptäcka brister och missförhållanden snabbare, men också att stärka det interna lärandet och arbeta fram effektfulla åtgärder. Därmed kan vi stärka rättssäkerheten och öka tryggheten för våra barn, ungdomar och klienter, och höja kvaliteten i vårt vård- och behandlingsuppdrag.

Metoden No Power No Lose, eller NPNL är hårt kritiserad av Överläkaren och professorn i medicin, Tom Palmstierna. Han menar att metoden är utdaterad och innehåller onödigt mycket våld. Experter går in och kritiserar metoden hårt. Anser ni att det finns något behov av förändring av själva metoden eller överväger ni att använda någon annan metod? Och i så fall varför, varför inte?

- SiS bedriver ett pågående utvecklingsarbete gällande rutiner, metoder och program. Vi följer forskningen både i Sverige och internationellt, och har en pågående samverkan med ett antal andra samhällsaktörer och myndigheter.

- NPNL är en metod vi känner oss trygga med sett till den forskning som finns på området. NPNL har inte fokus på just greppteknik utan lägger stor vikt vid affekt- och konfliktteori, kunskap och träning i säkra beteenden, hur man hanterar egen stress i konfliktsituationer och hur man använder förebyggande strategier för att undvika tvångsåtgärder som avskiljning. Programmet lär också ut fysiska tekniker, men det är för att vi på ett tryggt och säkert sätt ska kunna förflytta ungdomar och klienter i våldsamma situationer. Vi ser kontinuerligt över vilka metoder och tekniker vi använder, och höjer kompetensen bland våra medarbetare i syfte att undvika fysiska tvångsåtgärder i så hög grad som möjligt. Det handlar bland annat om att nå ut med just NPNL i större utsträckning bland våra medarbetare.

När Malin Östling säger att i de flesta situationerna kan det hanteras utan våld, hur kommer det sig att antalet fall där övervåld har använts är så pass hög att det ligger till underlag för IVOs beslut om att stänga ner avdelningen på Nereby? Finns det några planer på utredningar eller åtgärder?

- Vi hanterar de allra flesta situationer utan våld eller fysiska interventioner. Vi kan konstatera att det är ett fåtal individer som står för en oproportionerligt stor del av det totala antalet avskiljningar, samt att yngre skolpliktiga flickor är överrepresenterade i statistiken kring både avskiljningar och vård i enskildhet. De individer som står för många avskiljningar har ofta en dokumenterad problematik som kan inkludera neuropsykiatri, emotionell instabilitet, intellektuella begränsningar samt beteendestörningar och våldsanvändning. Självskadebeteenden förekommer också regelbundet. Men här ser vi både att ungdomarnas vårdbehov behöver undersökas mer, och att våra medarbetares kompetens behöver höjas.

- Det aktuella fallet på Nereby handlade om två situationer av övervåld (vilket naturligtvis är oacceptabelt) som är hanterade både arbetsrättsligt och rättsligt (i det ena fallet). Det fanns brister på avdelningen och insatser var planerade och påbörjade. Kulturen på just denna avdelning har haft en uppfostrande karaktär i för hög utsträckning, och SiS arbetar nu på en återstart med en ny arbetsgrupp med tydliga angreppssätt i förhållande till den tidigare problematiken.

IVO ska också ha fått uppgifter om att placerade ungdomar på avdelningen har fått dåligt bemötande och kränkande tillmälen från personal, hur ser ni på det? Kommer ni vidta åtgärder även på andra SiS-hem för att proaktivt arbeta med ett gott och ett respektfullt bemötande från personal?

- SiS medarbetare ska agera utifrån myndighetens värdeord omtanke, respekt och tydlighet. Medarbetarna ska inte låta sig provoceras utan behålla professionaliteten även i ansträngande, svåra situationer. Vi arbetar ständigt med detta på alla våra ungdoms- och LVM-hem och ser att kompetenshöjande åtgärder är centralt för att vi ska lyckas bättre i vårt uppdrag. Vi inför nästa år en ny, myndighetsgemensam grundutbildning för alla nyanställda medarbetare.

När ni har skrivit på ert webbplats att ni behöver genomföra en rad åtgärder skyndsamt, vilka åtgärder tänker ni på då i första hand? Är åtgärderna indirekt kopplade till respektive individ som har påverkats av stängningen och missförhållandet eller är det generellt för alla ungdomar runt om hela Sverige som är placerade på SiS-hem?

- Det handlar om ledarskap, metoder, mötesstruktur och planering av arbetet. Vi har många metoder och verktyg och de behöver ibland stöd i användandet. Trygghetsplaner för ungdomar är ett viktigt exempel. Det räcker inte med att de finns utan de behöver vara kända av alla medarbetare. De behöver också uppdateras – ungdomar ändrar sig, blir trygga med personalen och behöver efter en tid kanske en annan typ av vård och behandling. Även ungdomsgrupperna på avdelningarna kan ändras och därmed också gruppernas dynamik. Detta behöver vi vara uppmärksamma på och jobba med. Alla har rätt att känna sig trygga hos oss.

 

Avslutningsvis vill jag understryka att SiS har ett väldigt komplext uppdrag och det finns pågående arbeten för att bekämpa den missförhållande-kulturen som finns inom vissa delar av SiS. Tyvärr har många ungdomar och barn blivit utsatta för våld och vissa kan eventuellt ha blivit traumatiserade av händelser hos SiS-hem. SiS har planerade åtgärder och jag tror att det finns potential till förändring i SiS-hem. 

 

Källor: (1) Sveriges Television (SVT), (2) Statens Television (SVT) , (3) Statens Television (SVT), (4) Statens institutions styrelse, SiS
Bildtexter till Reportagebilder: (1) , (2)
Skribent
Research

Dela

Elevartikel

Amalia Xhabli
17 mar
Elevartikel
Stina Burman
14 mar
Elevartikel
Warner Bros
14 mar
Elevartikel
01 mar
Elevartikel
01 mar
Elevartikel
© 1994 Castle Rock Entertainment
01 mar
Elevartikel
Omid Batoori
23 feb
Elevartikel
Brook Rushton/Sony pictures
23 feb
Elevartikel
23 feb
Elevartikel
23 feb
Elevartikel
IMAGO / Cinema
23 feb
Elevartikel
BILD: Paulo
13 feb
Elevartikel
30 jan
Elevartikel
29 jan
Elevartikel
29 jan
Elevartikel
22 jan
Elevartikel
Alla, gratis bild från pixabay
11 jan
Elevartikel
11 jan
Elevartikel
25 dec
Elevartikel
19 dec
Elevartikel

 

Redaktionen

23 nov
Professional
15 mar
Professional
14 mar
Professional
06 feb
Professional
04 dec
Professional
14 apr
Professional
13 apr
Professional
12 apr
Professional
11 apr
Professional