Intervjun är den vanligaste arbetsmetoden inom journalistiken. Den  kan handla om någons intresse, om ett ämne som intervjupersonen är expert på. Den kan också användas för att få någons kommentar till något som hänt eller åsikt om en viss fråga. Intervjun går att göra via ett digitalt möte, via mejl eller telefon. Det roligaste och ofta bästa sättet är att träffa personen på riktigt! Det gör intervjun mer levande.

Intervjupersonen kan vara en klasskamrat, någon som arbetar på skolan, eller en person utanför skolan. Innan du ger dig ut för att göra en intervju med någon du inte känner kan det vara bra att träna sig på en kompis i klassrummet.
 

Intervjun kan delas upp i tre steg:
 

1. Förberedelse.
• Läs på om ämnet och ta fram frågor. Tänk på att du ska få svar på frågorna Hur? Vem? Vad? och Varför?
• Förbered tekniken (kolla inspelningsfunktionen på mobilen om du ska spela in samtalet till exempel).
• Ta kontakt med intervjupersonen – via till exempel mejl, sociala medier eller telefon.

Den första kontakten med intervjupersonen kan ske via mejl eller telefon, lite beroende på vilka kontaktuppgifter du kan få tag på. Lättast brukar vara att leta på hemsidan till den organisation där personen arbetar. Att ringa till någons privata telefonnummer kan vara lite känsligt, om du inte känner personen sedan tidigare.

2. Genomförande
• Telefon, digitalt, mejl eller fysiskt
• Spela in citaten om du behöver skriva ut dem senare (men fråga först intervjupersonen!)
• Glöm inte följdfrågor! Exempel på följdfrågor är "Varför då"?", "Berätta mer!", "Hur menar du då?" och "Kan du utveckla det?". 
• Ta en bra bild, alternativt fråga om intervjupersonen kan skicka en. I så fall, var noga med att fråga om vem som tagit den. Om du gör intervjun via exempelvis Skype – fotografera skärmen med mobilen – men glöm inte att fråga först!
• Fråga om personen vill se citaten! Bestäm hur detta ska gå till. Ska du mejla? Se då till att du har personens mejladress.

Tips: Det kan vara svårt att ställa frågor, lyssna på svaren och dessutom anteckna samtidigt. Ett sätt att komma ihåg intervjupersonens svar är att använda en mobiltelefon med inspelningsfunktion och kanske samtidigt skriva ned stödanteckningar under mötet. Väl hemma kan citaten skrivas ut i lugn och ro. Se till att först fråga intervjupersonen om det känns okej att bli inspelad! Annars får du försöka klara dig med anteckningar.

Om intervjun sker på video eller i en podd är det bra att ha ett färdigt manus innan som stöd.
 

3. Efterarbete och publicering
• Bearbeta text/ljud/film, glöm inte namn på upphovsperson för eventuell bild, film, ljud.
•  Låt intervjupersonen se sina citat – om de är i skriven form! Det är viktigt att intervjupersonen bara korrigerar sina egna citat och inte går in och ändrar i den övriga texten – om det inte är rena faktafel. Det är alltid den som skriver artikeln som bestämmer över sin text.

Tips: Om du ska skriva ner citaten och använda i en artikel är det bra om svaren känns levande, så behåll gärna en del av talspråket. Men tänk på att det måste bli lätt att begripa för läsaren.

Om intervjun är gjord i en podd eller video kan materialet behöva redigeras och klippas. Det är då viktigt att innebörden i det någon sagt inte ändras eller att det klipps in i ett helt nytt sammanhang.

I en skriven artikel skrivs citaten i "jag-form" med talstreck innan. Så här:

– Jag ska försöka höja mina betyg nästa termin, säger Moa.

Istället för att berätta vilka frågor de ställt och hur personen svarat), är det mer effektivt och direkt att skriva ut frågan i fetstil och sedan skriva citatet med talstreck. Så här:

Vad heter du?
– Jag heter Karin.

Det går också att helt ta bort frågan, så här:

När vi tillslut hittar fram till min intervjuperson, sträcker hon fram handen.
– Jag heter Karin, säger hon.
 

BRA ORD ATT KUNNA

Upphovsperson: En person som till exempel tagit en bild eller skrivit en text, som den har upphovsrätten till.

Intervjuperson: Person som blir intervjuad av någon.

Citat: En eller flera meningar som en person säger eller har sagt, i en ljudinspelning eller videoinspelning. I skriven form ska dessa meningar återges så korrekt som möjligt.

Följfråga: En fråga som ska få intervjupersonen att utveckla, precisera eller ge ett exempel på det hen sagt tidigare, för att du och dina läsare/tittare eller lyssnare ska förstå bättre. Bra följdfrågor kan vara Varför? Berätta mer? Ge ett exempel? 
Exempel på följdfråga (i fet stil):

Vilket är ditt drömyrke?
– Jag vill bli journalist.
Varför vill du bli journalist?
– Jag älskar att lära mig nya saker.

Eller:

Vilket är ditt största intresse?
– Jag älskar musik!
Vilken typ av musik?
– Jag lyssnar mest på elektronisk musik.

Talspråk: Har du tänkt på att språket blir olika beroende på om man pratar eller skriver? I skriftlig form plockar man bort onödiga ord skapar korrekta meningar. Om man skulle skriva ner ett citat EXAKT så som någon säger det skulle bli till exempel kunna se ut så här:

– Eh, jag skulle vilja skriva en vad heter det, en sån där artikel, du vet! (Talspråk)
– Jag skulle vilja skriva en artikel! (Skriftspråk)