”Trekonomi” – framtidens ekonomi kan spegla den populära rymdoperan

Publicerad 2021-02-24 09:15

Hur kommer framtiden att se ut? Det är det ingen som vet, om man bortser från Simpsons, men genom att studera vår historia och vår sociala och teknologiska framgång så kan vi göra kvalificerade gissningar. Just vilka gissningar som görs beror helt och hållet på vem man frågar, och om vi ser tillbaka för tidigare gissningar vi har gjort om framtiden med årens gång så kan vi se att det sällan speglar verkligheten. Men en sak som med största sannolikhet kommer att förändra våra liv är automatisering och artificiell intelligens (AI). Då det blir allt billigare att ersätta mänskliga arbetare med maskiner och dataprogram så är det självklart att företag och organisationer utnyttjar den möjligheten. Om något så har den pågående Covid-19 pandemin accelererat skiftet från människor till smarta maskiner inom flertalet yrken. Men för att kapitalismen ska fungera så behövs konsumenter, och om ingen arbetar så har ingen pengar till att köpa produkterna som företagen säljer. Hur kommer då framtidens ekonomi då att se ut? Svaret kan ligga i Star Trek.

 

Jag sitter framför datorn i mitt rum och tittar på Netflix. En av deras originalproduktioner har på senare tid fått mer och mer av min uppmärksamhet: Star Trek: Discovery – och inte bara för de häftiga rymdstriderna. Det samhälle som speglas i serien är ett fri från kapitalistiska motiv och fattigdom. Kapten Gabriel Lorca (spelad av Jason Isaacs) säger i det tredje avsnittet av den första säsongen att produktion av lyckokakor var ”ett familjeföretag för 100 år sedan […] innan framtiden kom och hunger, behov och åtrå försvann”.

Star Trek är en amerikansk science fiction TV- och filmserie skapad av Gene Roddenberry. Den första Star Trek-serien, Star Trek: The Original Series, sändes för första gången 1966 till 1969 på den amerikanska tv-kanalen NBC. Serierna utspelar sig på 2200-talet och framåt i en framtid där människan har tagit sig till stjärnorna och allierat sig med flera utomjordiska civilisationer. I den här framtiden så finns teknologi som på ett ögonblick kan producera nästan vadsomhelst, inklusive mat och möbler. Denna teknologi, som kallas för molekylära syntiserare eller replikatorer, är så pass billig att framställa att nästintill varje hem innehar i alla fall en replikator.

– Den står som en metafor för den avlägsna slutpunkten för den industriella revolutionen, säger den franske ekonomen Manu Saadia som i sin bok Trekonomicstacklar det ekonomiska konceptet knapphet (begränsade resurser) genom att titta på det samhället som speglas i Star Trek. Du ber helt enkelt om någonting, vad som helst, mat, kläder, medicin, instrument, och det producerar det automatiskt, på plats, med en susande specialeffekt.

Även om vi är långt ifrån faktiska replikatorer då 3D-skrivare fortfarande är väldigt begränsade så är en värld där i princip allt finns i överflöd inte långt ifrån verkligheten. Men även om vi skulle inneha dessa science fiction-maskiner så finns det fortfarande saker och ting som inte kan ändlöst dupliceras. Du kan göra hur många kopior av Mona Lisa som helst, men de kommer aldrig ha värdet av originalet. Detsamma gäller lokaler och bostäder där den geografiska positionen har en mycket större roll och vikt än den faktiska byggnaden. Om pengar inte finns, hur bestämmer man då vem som kommer att bo var?

Star Trek yttrar sig inte om dessa problem i deras ekonomi vilket har fått många tittare att bilda sina egna teorier, så kallade ”headcanons”, om hur det fungerar, och den mest troliga är något som ofta diskuteras om idag: Universal Basic Income (UBI).

UBI är, precis som det låter, en universell grundinkomst som alla medborgare har rätt till av att bara vara medborgare. Detaljerna varierar från modell till modell, men de mer ambitiösa modellerna presenterar ett system där människor inte behöver arbeta överhuvudtaget för att leda ett bekvämt liv.

Hur utopiskt ett sådant samhälle det än låter, så är det inget vi kommer att se i verkligheten inom de närmsta århundradet, då det finns många roller robotar inte kommer att kunna ersätta på ett bra tag. Den bittra sanningen är att ett liv uppassad av robotar fortfarande är långt borta, men det betyder inte att andra modeller av UBI inte går att genomföra för att förbättra våra liv idag. En garanterad inkomst på några tusenlappar kan få stora konsekvenser på arbetsmarknaden – och positiva sådana.

2014 offentliggjorde tankesmedjan Bruegel att 46.69% av alla jobb i Sverige har en risk att bli negativt påverkade eller rentav obsoleta till följd av automatisering i en nära framtid. Framförallt transportyrken som taxichaufförer och lastbilschaufförer är i riskzonen för att bli ersätta av självkörande fordon, men det slutar inte där. Vi ser redan idag att serviceyrken som kassörer blir allt mer sällsynta då självcheckout tar över deras uppgifter för betydligt mindre i drivkostnad. Om nästan 50% av alla yrken blir ersätta av smarta maskiner så är det i princip omöjligt att omplacera alla vars arbetsplatser försvinner under vårt nuvarande system.

Detta är ett problem som sträcker sig ut över hela världen. Andrew Yang, entreprenör och en av 2020:s Demokratiska presidentkandidater, föreslog UBI som åtgärd för de arbeten som försvinner till följd av automatisering. Flertalet experiment har genomförts för att se hur människor i olika situationer reagerar till en garanterad grundinkomst och hur det påverkar arbetskraften och ekonomin. Nästintill alla dessa experiment har varit succéer när de fullbordats och hade positiv verkan på deltagarna. Ett sådant experiment utfördes av Japanska miljardären Yusaku Maezawa i 2020 där han gav ut 1 miljon yen (cirka 80 000 kronor) till 1000 slumpmässigt valda familjer. Intresset hos deltagarna att starta eget företag höjdes med 390% och nästan 70% angav att de hade mått psykiskt och emotionellt bättre. Dessa resultat ekar tidigare resultat från andra experiment, där man har kommit fram till att en garanterad grundinkomst inte bara uppmuntrar och motiverar deltagarna till att förbättra deras tillvaro utan även tvingar företag att anställa fler deltidsarbetande då färre väljer att jobba övertid för att få ekonomin att gå ihop, vilket skapar fler arbetstillfällen och minskar arbetslösheten.

Även om UBI har en positiv inverkan för oss idag så finns chansen att om vi spelar våra kort rätt så är det fullt möjligt att majoriteten av befolkningen inte kommer att ha en fast anställning i framtiden utan att det kommer vara ett problem. Utan att behöva arbeta för att överleva så kan vi fokusera på våra hobbyer och att ta hand om varandra. Vi kommer att få möjligheten att avancera på ett tidigare aldrig beskådat sett då vår fixering av materiell rikedom så småningom blir blott en del av vår historia.

Personligen så håller jag en positiv vision av framtidens ekonomi, i alla fall inom Norden. De nordiska länderna är kända i världen för våra expansiva sociala skyddsnät och välfärd, något jag tror kommer att så småningom leda oss till UBI. Då jag själv strävar efter en karriär inom där kreativitet är en drivande faktor så var jag förut rädd över hur artificiell intelligens en dag kommer att ersätta mig. Men även om artificiell intelligens har kapabiliteten att skapa kreativa verk som målningar och sånger så är det osannolikt att den kommer att ersätta kvalitén på mänsklig kreativitet (så vidare inte vi lyckas skapa en fullt medveten AI, men då har vi andra, mer pressande problem att ta itu med) och då kreativa yrken oftast kommer till följd av en hobby så är risken för full automatisering av dessa yrken betydligt liten.

I Star Trek tog vi oss till stjärnorna innan vi var kvitt kapitalismen, men det är mer sannolikt att vi i verkliga världen kommer att göra tvärtom. Det finns de som anser att för att överhuvudtaget kunna kolonisera rymden så måste vi utveckla vår ekonomi och gå samman för att mänskligheten ska avancera till och sedan överleva i framtiden.

Skribent
Fotograf

Dela

Elevartikel

22 apr
Elevartikel
Sixten Törlind
22 apr
Elevartikel
Foto: Pixabay
22 apr
Elevartikel
Bild: Pixabay
22 apr
Elevartikel
Elin Olofsson Bogren
22 apr
Elevartikel
Pixabay
21 apr
Elevartikel
Foto:Creative commonc
21 apr
Elevartikel
20 apr
Elevartikel
20 apr
Elevartikel
20 apr
Elevartikel
20 apr
Elevartikel
Elvira Grimm
20 apr
Elevartikel
20 apr
Elevartikel
19 apr
Elevartikel
19 apr
Elevartikel
19 apr
Elevartikel
Edita Meskoniene
19 apr
Elevartikel
Tony Holmgren
19 apr
Elevartikel
Vattenfall AB
19 apr
Elevartikel
Thea Jansson
19 apr
Elevartikel

Redaktionen

04 feb
Professional
17 okt
Professional
02 feb
Professional
29 jan
Professional
29 jan
Professional