“Alla vi som jobbar här brukar säga att det är världens bästa jobb”

Publicerad 2022-12-20 09:15

Peab står bakom hundratals renoveringar och byggnader genom hela Norden. En avgörande gemensam nämnare vid byggnadsprojekt är att de alltid finns en medverkande kalkylingenjör. “Man får själv lägga upp arbetet”, anser Karin Scheidegger, kalkylingenjör på Peab, är det bästa med yrket.

 

Det är ett fint kontor man jobbar på som kalkylingenjör för PEAB. Enkelheten i form av neutrala färger och öppna ytor, skapar en härlig atmosfär. Här jobbar man i kontorslandskap och sitter emot varandra två och två på rad längst fönstret. Endast ljudet av tangenter hörs på en fredagseftermiddag som denna, vilket ger rummet av en lugn harmonisk akustik.

- I vanliga fall brukar de vara mer folk på plats, men många väljer att jobba hemma på fredagar, berättar Karin Scheidegger.

När restriktionerna kom med coronaviruset upptäckte många bekvämligheten med att jobba hemma, även Karin själv som ofta bara är tre dagar i veckan på kontoret. 

Vi sätter oss i ett av mötesrummen efter en kort rundvandring på kontoret. Att väggen är gjord av glas gör det möjligt att se ut över raderna av arbetsbänkar, där Karins kollegor flitigt jobbar med de yrke som hon ska berätta om för mig. De sitter koncentrerat framför sina datorer och nyfikenheten gör det  lockande att se vad de är som verkar vara så intressant. Peabloggan printad på väggen gör det tydligt vilket företag de är Karin jobbar för, men yrket kalkylingenjör finns det fortfarande många frågetecken kring.

- Min arbetsroll är svår att beskriva, men det handlar om att mängda upp hur mycket olika byggnadsprojekt kommer att kosta.

Peab är ett svenskt bygg- och anläggningsföretag som driver fyra olika affärsområden. Bygg, anläggning, industri och projektutveckling. Kalkylingenjörer jobbar med den första delen i processen av ett bygge eller en renovering och inom affärsområdet projektutveckling. Karin lägger fram ett exempel, där hon berättar att de ofta börjar med att en sektor lägger ut en beskrivning av de önskade byggnadsprojektet.

- Om t.ex. SISAB som sköter alla skolorna i Stockholm vill bygga en ny skola så tar de fram ritningar och beskrivningar på den önskade byggnaden. Allt från material till små detaljer, som visar precis hur skolan ska se ut.

Peab tillsammans med andra företag får sedan via en portal ta del av alla ritningar och beskrivningar på den önskade skolan och då gäller de som kalkylingenjör att försöka mängda upp för SISAB hur mycket bygget skulle komma att kosta. 

- Själva arbetet blir att fråga runt olika firmor vad material och arbete kommer att kosta för att sedan mängda upp den totala kostnaden. Liknande företag som Peab gör samma sak och det slutgiltiga blir att den som har bäst pris får bygga skolan.

Den överläggande arbetsrollen för en kalkylingenjör är alltså att ta fram och beräkna vad olika projekt kommer att kosta. I 16 år har de varit Karins arbetsroll och vägen dit var genom en civilingenjörsutbildning. De flesta går bara en utbildning på två år inom bygg, men Karins utbildning blev på fyra år då hon ville ha bredare valmöjligheter efter sin utbildning.

- Var utbildningen rolig?

- Den jag har gått, den var väl rolig. Men det är mycket plugg, mycket matte speciellt. Jag har ju läst mycket som inte alls krävs i mitt yrke, så om man som de flesta bara går en tvåårig utbildning, kan de vara ett roligare alternativ som inte kräver lika mycket.

Den lugna stämningen på kontoret blir allt mer försåtligt ju mer Karin berättar om yrket. Rollen som kalkylingenjör är väldigt självständigt, något som Karin ser som en av fördelarna med yrket.

- Man sköter sig själv, man får själv lägga upp arbetet. Inte mycket möten. Man vet vad man ska göra och så gör man det.

Eftersom man konkurrerar med andra företag om att mängda upp den totala kostnaden, är det inte alltid som arbetet lönar sig. De är sällan man faktiskt får jobbet och Karin känner ofta att de ibland kan de kännas lite meningslöst när man har räknat på något i veckor helt i onödan.

- Sen om Peab blir anställda för byggnadsprojektet, är det väldigt stor press att man har beräknat rätt på allt. Det är lätt att göra fel och vid visa detaljer är man tvungen att gissa kostanden, så den totala summan blir nästan aldrig precis den man angett.

Peab äger sammanlagt 130 kontor runt om I Norden och 2019 flyttade de in på kontorsfastigheten i Ulriksdal, där Karin idag jobbar2. I samma byggnad finns också andra företag, ett gym och en restaurang. En knackning på dörren avbryter vårat samtal och en kollega till Karin stiger in i rummet. Ljudnivån blir knappt påverkad i sammanband med dörröppningen och jag blir återigen påmind om den påtagligt lugna stämningen på kontoret.

Precis som Karin själv står den en kvinna i 50 års ålder i öppningen, med kort brunt hår och blåa ögon. Trots att de överläggande dragen på de både kollegorna är väldigt lika, gör detaljerna att man på långt håll skulle kunna åtskilja dem. Karin har stora ögon, markerade ögonbryn och bred mun, medans kvinnan i dörröppningen har ett smalare ansikte, med markerade käkben.-

- Ursäkta att jag stör, undrade bara om ni ville följa med ner till restaurangen och äta? Frågar kvinnan.

Sabis Ulriksdal heter restaurangen i byggnaden. Varje dag serveras en varierad lunchmeny på fyra olika rätter och priserna ligger på ungefär 120 kr3. Restaurangen är mycket uppskattad på kontoret och Karin erkänner att hon själv allt mer sällan tar med sig matlåda. Klockan på väggen visar 11 och de är inte långt kvar innan magen börjar kurra. Vi börjar närma oss de sista frågorna och förhoppningsvis lyckas vi tajma hungern precis. Vi meddelar att vi kommer ner om en stund och svaret för ett nöjt leende.

Utöver lunchrasten, får alla som jobbar också serverad frukost vid åttatiden och en fikarast på eftermiddagen. Tiden däremellan handlar om att kontakta olika firmor och mängda upp material.

- Jag kanske börjar dagen med att jag t.ex. ska mängda upp allt golv. Då tar jag fram ritningar och använder mig av ett program som heter Bluebeam och med hjälp av det kan jag sammanställa hur mycket golv som krävs.

När hon har fått fram en slutgiltig mängd på ett material börjar hon med att skicka förfrågningar till olika firmor som levererar golv, för att se vad de kan erbjuda för kostnad för produkten och arbetet.

- Jag kanske frågar fem olika firmor och sedan tar det runt två veckor innan jag får ett svar.

Processen börjar sedan om med de resterande delarna på byggnaden, som t.ex. undertak och väggar. Vid fem tiden är arbetsdagen för Karin slut och efter en tågresa på ungefär en timme är hon hemma. Arbetsdagarna är inte jättevarierande, utan Karin jobbar ofta efter samma mönster trots att projekten kan skilja sig väldigt mycket. Däremot så finns det dagar då hon jobbar utanför kontoret, alltid innan en renovering för att titta och fota hur det ser ut.

- Ibland är man också ute på projekten när de sker ändringar på bygget. Då kan det oftast vara mer effektivt att prata med byggarna direkt på plats, för att få input direkt.

Klockan visar nu kvart över elva och från mötesrummet där vi sitter kan man endast se tomma arbetsbänkar. Innan även vi beger oss mot restaurangen, frågar jag Karin om hon skulle rekommendera yrket.

- Ja, det skulle jag verkligen. Alla vi som jobbar brukar säga att det är världens bästa jobb, vi brukar skämta om det. Mycket frihet, ibland kan man få vila mellan projekten och de ger bra betalt. Om man gillar att hålla på med siffor och jobba självständigt då skulle jag verkligen rekommendera jobbet.

Jag är nöjd med svaret och kan inte undangömma att jag själv känner mig lite lockad. Jag har möjlighet att själv välja om jag vill jobba hemma eller på kontoret, samtidigt som jag också själv kan välja hur jag lägger upp mitt arbete. Jag mängder upp material, kontaktar olika firmor och sammanställer kostnader, samtidigt som jag ibland får besöka projekten. Kanske en aningen för stor del eget arbete och sedan verkar de finnas en viss psykisk påfrestning om man har beräknat rätt eller om man kommer få jobbet, men Karin lägger utan tvivel fram flera starka fördelar med yrket. Kanske är det kalkylingenjör jag kommer att bli? De får bli en fråga för framtiden, för den omtalade restaurangen några plan ner är först på tur.

Källor: (1) Wikipedia , (2) Peab , (3) Sabis.se
Bildtexter till Reportagebilder: (1)
Skribent
Fotograf

Dela

Elevartikel

31 jan
Elevartikel
31 jan
Elevartikel
20 jan
Elevartikel
Delia Anderle
20 jan
Elevartikel
Felix Wallin
20 jan
Elevartikel
Isak Andersson Sundblom
20 jan
Elevartikel
Jonas Lindén
20 jan
Elevartikel
ARNE
19 jan
Elevartikel
18 jan
Elevartikel
Alla som vill
18 jan
Elevartikel
Jag
18 jan
Elevartikel
18 jan
Elevartikel
Charlie S. Ormsmarck
16 jan
Elevartikel
Foto: Sara Eklind
20 dec
Elevartikel
20 dec
Elevartikel
Cenita Welander
15 dec
Elevartikel
14 dec
Elevartikel
Marie wingh
12 dec
Elevartikel
Marie Franzén
12 dec
Elevartikel
Allan Sterner
12 dec
Elevartikel

 

Redaktionen

12 sep
Professional
13 aug
Professional
04 apr
Professional
14 apr
Professional
13 apr
Professional
12 apr
Professional
11 apr
Professional
04 apr
Professional
04 dec
Professional