Ålands robotlag vann Botkyrkas robottävling, och kom sedan på en femteplats i Skandinavien!

Ålands kodarklubbs robotlag, ”Många Mandariner" deltog i sin första tävling i First Lego League, och vann en av de Svenska tävlingarna. Sverige hade en till likadan tävling i Stockholm. Det åländska laget gick oväntat nog vidare till Danmark. Jag var själv på plats och var en av de tävlande. Det var många lag på plats. Alla förutom det Åländska laget kom från skolor. Tävlingen ägde rum på Xenter, en byggnad i Botkyrka. I förra helgen åkte det Åländska laget till Roskilde för att tävla i den Skandinaviska finalen. Vinnarlaget från finalen åker för att tävla i USA.

Vad är First Lego League?

First Lego League är en tävling för robotar gjorda av Lego. Varje år väljs ett tema och uppgifter och banan utgår från det. First är en Robottävling i USA, för andra robotar. FLL, som det förkortas, har funnits i ungefär tjugo år. Nuförtiden hålls den på flera håll i världen. Det har vuxit rejält under årens lopp, i förhållande till vad det var i början. Massor av lag har tävlingar i flera deltävlingar inom ett land. De som vinner går vidare till en final (i detta fall för alla som gick vidare från Skandinavien) och sedan vidare därifrån till den största tävlingen.

Vad är det för bana och uppgifter?

I tävlingen kör roboten på en bana, som är gjord ungefär som en rink med en matta i botten. På mattan finns linjer som roboten kan följa, och flera stationer konstruerade i Lego som roboten utför uppgifter på. Man måste inte följa linjerna. Till roboten kan man bygga verktyg i Lego. Det finns ett "hemområde" dit roboten kör tillbaka för nya uppdrag. Det sista uppdraget är självklart också frivilligt, men man får en hel del poäng för det. Det ärr att köra upp och lämna roboten på en bro mellan två banor som ligger bredvid varandra. Men det får i regel bara plats med en robot där uppe, så om roboten man tävlar mot kört upp dit först, kan det vara svårt att var den som är där upp vid tävlingens slut. Uppgifterna hör till temat. Till exempel årets tävling, som heter City Shaper, har mycket att göra med städer och stadsplanering. 

Det hela började med att Kodarklubben ordnade en robotkurs på vårvintern 2019. Kursledaren var från Finland, och kom igen till Åland på sommaren. Då handlade robotkursen om FLL, vilken den tidigare inte gjort. Han tog med 2018 års bana, och gruppen delades in i lag. Sedan skulle deltagarna bygga egna robotar och köra dem på banan. Det inspirerade flera av kursdeltagarna att vara med i årets riktiga tävling. Laget träffades första gången i Carus lokal. Sedan började projektet på riktigt på Högskolan På Åland. Det tog ett tag att komma igång på riktigt, men sedan var det full rulle! Utöver roboten finns det andra saker man kan vinna pris i, såsom projekt, kärnvärden och teknik. Robotmatchens vinnares pokal är inte densamma som vinnarpokalen, där alla de fyra kategorierna väger in. I Botkyrka var lagets starka sida tydligt tekniken. Det hänger även lite ihop robotmatchen, eftersom tekniken handlar mycket om hur roboten är konstruerad och programmerad. Däremot drogs inte många poäng hem från kärnvärdena. Projektdelen gick ganska medelmåttigt. detta år skulle man hitta ett problem i sin stad och komma på ett sätt att göra det bättre. Laget var dock väldigt nöjda med vinsten.

Nu vidare till Danmark. Den 30 november hölls den skandinaviska finalen i Roskilde. Laget åkte iväg tidigt morgonen innan med båten och tog flyget till Danmark. För gjordes allt ännu mer avancerat och det var större än i Botkyrka. Presentationerna hade förbättrats och finslipats lite till tävlingen. Det gav enligt flera lagmedlemmar gott resultat. Laget steg uppåt, men förlorade en kvartsfinal. Men alla var ändå glada över en femteplats. Laget vann inget pris överhuvudtaget. Men nu verkar det som att man ska försöka lyckas ännu bättre nästa år. Det ser ut som en mycket stark entusiasm för det inom laget.

Projektet laget tagit sig an var att renovera gamla (fula) byggnader, eftersom betongstommen är hållbar och kan användas igen. Det handlade mycket om att bygga hållbart och miljövänligt. Laget gick runt i Mariehamn och kom fram till att man kunde utgå från Zeipels, efter huset ska rivas och har en fungerande betongstomme. Det togs till och med en tredimensionell modell av hur det skulle bli. Man skulle även ha mycket växtlighet på utsidan för att kunna kompensera för de växter som inta kan växa på det område Zeipels tar upp. Man skulle sedan presenterat alltihop för en jury.

En annan sak man också fick poäng i, faktiskt viktigare än robotmatchen var teknik. I det ingick programmeringen, konstruktionen, strategin, med mera. Det skulle också presenteras för en annan jury. Det fanns även något som kallades kärnvärden. Även det skulle presenteras. Det handlade om att hålla samman som lag och respektera varandra med mera. Det verkade ha gått bättre än i Sverige. Nu blir det enligt planen först jullov för alla medlemmar, men sedan ska det tas nya tag och förberedas så allt är redo att köra igång direkt nästa år när banan och uppgifterna släpps. Hur det gick detta år verkar tyda på att det går ännu bättre nästa år om det är mer organiserat från början då. Projektguppen var även på studiebesök hos två av gruppens sponsorer, Rosenblads och Ålands Bygg. Utöver dem fanns ytterligare andra sponsorer som stödde med lokaler eller ekonomiskt stöd. Där fick de reda på flera viktiga saker att veta till projekt Zeipels. De på Ålands Bygg gav tips om hur man kunde bygga, med tor vikt på hållbarhet. Rosenblads gav information om växter och hur man kunde få det att växa. Något annat som även till viss mån involverat dem men även en arkitekt var att använda så kallad akvaponik. Det är en konstgjord symbios mellan fiskar, mikroorganismer och växter. Växterna kan använda näringsämnen efter fiskar och mikroorganismer och man kan använda växterna. Man måste bara tillsätta bland annat fiskmat. Sedan behövs en del underhåll. Det hela presenterades som en digital presentation och en kort film för juryn. I Roskilde var ibland ingen av juryn eller andra som organiserade eventet svenskspråkiga, men det verkade gå bra ändå. Många kunde man kommunicera med ändå, särskilt norrmän. Det underlättade något.