Zeinab: Jag vill ändra stereotypen

Publicerad 2016-02-22 21:45

Tjejer med invandrarbakgrund läser allt oftare vidare efter gymnasiet. Zeinab är en av dem. – Jag vill vara normbrytande och vara en förebild för andra invandrartjejer, säger hon. 

 

Zeinab Altememe, 20, har alltid gillat att plugga och att plugga på högskola eller universitet har varit en självklarhet. Direkt efter gymnasiet läste hon en termin på socionomlinjen, men hoppade av när hon i stället kom in på sitt förstahandsval – juristlinjen vid Stockholms universitet. 

 

Just nu är straffrätt mest spännande. Men det är inte bara ivern att lära sig nya saker som driver henne. 

 

– Jag vill bryta stereotypen av invandrarkvinnan. Mina vänner är likadana. Vi vill inte vara utpekade som förtryckta och som att vi inte har någon röst i samhället.  Vi är ansedda att vara så men vi är inte så. Vi kan också. Vi vill sätta oss på kartan och representera oss själva. Förändra stereotypen. Det är nog det som är drivkraften.

 

Men frågan är om inte den stereotypen är på väg bort. Unga med invandrarbakgrund väljer allt oftare att plugga vidare efter gymnasiet, enligt statistik från Universitetskanslerämbetet, UKÄ. Och tydligast är ökningen i gruppen tjejer med invandrarbakgrund. 

 

 

Vid 25 års ålder hade 44 procent av dem med svensk bakgrund i årskullen födda 1987 påbörjat en högskoleutbildning, enligt UKÄs statistik från 2014. Den siffran har legat ganska still under de senaste tio åren. Motsvarande andel för 25-åringar födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar har under samma period närmat sig och slutligen passerat andelen för dem med svensk bakgrund. I årskullen födda 1987 var denna andel 45 procent, att jämfört med 32 procent tio år tidigare.

 

Ökningen bland tjejer med invandrarbakgrund - som antingen är födda i Sverige eller har två utlandsfödda föräldrar – är tydligast. I årskullen som är födda 1978 valde 35 procent att plugga vidare före 25 års ålder jämfört med 48 procent nio år senare. 

 

Enligt Högskolelagen har svenska lärosäten ett uppdrag att bredda rekryteringen på skolorna. Det innebär att de aktivt ska arbeta för att stimulera de grupper som är underrepresenterade på högskolor och universitet att söka.  Myndigheten Universitets- och högskolerådet har fått i uppdrag från regeringen att kartlägga och analysera lärosätenas detta arbete. Senast den 1 april 2016 ska resultatet redovisas till Regeringskansliet.  

 

– Vi har ännu inte analyserat de siffror vi fått in, men det är en allmän trend att fler kvinnor än män söker till högskolan och detta gäller även invandrarkvinnor, säger Aleksandra Sjöström utredare på UHR. 

 

Zeinabs föräldrar kom hit på 90-talet från Syrien. Dit hade familjen då flytt från hemlandet Irak. Pappan var utbildad grundskolelärare i Irak, men har idag ett torgstånd där han säljer frukt och grönt. Hon känner att hon och hennes syster haft större press hemifrån att plugga vidare än vad hennes bröder haft. 

 

– Han har känt att jag vi är mer utsatta som tjejer, speciellt med min bakgrund. Jag har språket och jag har min kunskap eftersom jag pluggar. Annars är jag som vilken invandrare som helst, alltså den fördomsfulla bilden av en invandrare. Jag har inte samma möjligheter, trots allt, säger hon och rättar till slöjan över håret. 

 

När hon har pluggat klart vill Zeinab helst jobba med barn och unga i förorten. 

– Det är utsatta och utpekade ställen, trots att de har potential att inte vara det. 

 

Här söker du till högskolan – viktiga datum på Antagning.se

 

DISKUTERA:

Vad menas med normbrytare?

Vilka är normbrytare i vårt samhälle?

Bryter du normer? När och hur?

Tags: 

Dela