Varför finns det åldersgräns på film och vem bestämmer gränsen egentligen?

Publicerad 2019-09-26 10:49
Mikaela Bergqvist

Du kanske någon gång har undrat vem det är som bestämmer vem och vilka som ska få se på bio? Eller, alla har ju rätten att gå på bio men vem ska få se vilken film egentligen? Och hur går det till när man bestämmer vem som ska få se vilken film?

När dörrarna till svenska mässan öppnas kryllar det av förväntansfulla människor som ska bege sig in i alla de olika montrarna inne på Bokmässan. I Statens medieråds monter är det packat med bord och stolar för Hulebäcksgymnasiets elever som ska lyssna på när Francisca Benavente ska föreläsa om varför åldersgränser på film finns och hur det går till när man sätter åldersgränser på biofilmer. Hur kommer det sig att 7 åringar får titta på filmer med 11-årsgräns, men inte 15-årsgräns?

Francisca skiljde tydligt på vad som är skadligt för barnets välbefinnande och vad som bara anses vara olämpligt. Det är just de faktorerna som avgör om en film får åldersgräns eller inte. Vad är det då som gömmer sig bakom begreppet “välbefinnande”, jo det är några olika punkter som kan delas upp i två kategorier, den ena kategorin är vad det kan medföra och vad det kan leda till. Francisca gav oss ett exempel på när hon var liten och beskrev hur en film satte sig i huvudet på henne. “Frågan är om jag verkligen hade velat se den filmen när jag var i den åldern, jag hade ju mardrömmar efter filmen”. Då hamnar vi till kategorin “Vad kan det leda till” och i detta fallet ledde ju filmen till att Francisca fick mardrömmar och svårt att sova samt skrämmande bilder i huvudet.  Vad som kan uppfattas som olämpligt kan ju skilja sig från person till person och därför så skiljde Francisca på vad som var olämpligt och skadligt. Olämpligt kan uppfattas olika, vissa kan uppfatta sex som olämpligt medans vissa anser att sex är inte alls något farligt och borde inte vara något olämpligt i filmer, och likadant är det på massa olika punkter som till exempel våld, droger, svärord osv. Därför finns det en tydlig skillnad på vad som är olämpligt och vad som är skadligt för barnets välbefinnande.

Filmer som Statens medieråd anser vara olämpliga kan inte förbjudas och då automatiskt få en 15-års gräns, som är den högsta åldersgränsen, eftersom myndigheterna i Sverige anser att det ska vara upp till föräldrarna själva vad de anser vara lämpligt att visa sitt barn och inte, då 11-åringar får gå på barnförbjudna filmer med en förälder i sällskap. Alla i Sverige har informationsfrihet, och man kan alltså ta del av vad filmen handlar om innan man väljer att se den. På så sätt kan barns föräldrar kolla upp filmens handling, och utifrån den information som ges ta ett beslut om ens barn ska få titta på filmen eller inte. Även fast en film visar svordomar eller sex, behöver den nödvändigtvis inte få en åldersgräns. Ofta är det grovt våld som gör att filmen övergår från att vara olämplig, till att den anses vara skadlig för barnets välbefinnande.

Vad som avgör en åldersgräns i Sverige skiljer sig mycket från hur USA sätter sina åldersgränser. I Sverige bedömer professionella människor, så som psykologer, lärare och socionomer vad de anser vara rimligt för en 7 åring eller en 11 åring att se. I USA är det fler föräldrar som har insyn innan en åldersgräns sätts. Där handlar det mer om vad föräldrarna tycker är olämpligt för deras barn att se. Där sätts åldersgränserna mycket högre i filmer där till exempel rökning eller svordomar förekommer.

Efter att ha besökt statens medieråds föreläsning kan man konstatera att åldersgränserna för filmer är otroligt viktigt för att våra barn ska kunna konsumera film på tryggt, men underhållande sätt. 

Källor: (1) Francisca Benavente
Skribent
Fotograf

Dela

Elevartikel

05 dec
Elevartikel
03 dec
Elevartikel
03 dec
Elevartikel
03 dec
Elevartikel
03 dec
Elevartikel
03 dec
Elevartikel
03 dec
Elevartikel

Redaktionen

24 sep
Professional
22 sep
Professional
22 sep
Professional
10 sep
Professional
12 apr
Professional