Vad tycker egentligen Anna Ekström om problemen i gymnasievärlden?

Publicerad 2018-11-05 13:00

Den psykiska ohälsan bland unga ökar speciellt bland kvinnor. Vad beror detta på, kan källkritik och betyg vara några av orsakerna? Det har vi fått reda på i en intervju med gymnasieminister Anna Ekström.  

 

Under Bokmässan fanns det väldigt många personer som man kunde intervjua och en hel del föreläsningar att gå på men vi valde att intervjua Anna Ekström. Anna Elsa Gunilla Ekström föddes i Mora 23 juni 1959. Hon är en svensk jurist, ämbetsman och socialdemokratisk politiker och sedan hösten 2016 även varit gymnasie och kunskapslyftsminister. Eftersom att Anna ännu är gymnasieminister ville vi passa på att fråga lite frågor om skolan. Vi valde att fokusera på områden som källkritik och psykisk ohälsa då vi känner att det var mest relevant för oss. Som elev har man hört mycket om den psykiska ohälsan och att fler och fler lider av det och nu på det senaste har man även pratat mer om källkritik och varför det är viktigt att vara källkritisk. Även om man vet saker om dessa områden kan det vara intressant att höra hur en gymnasieminister tänker om allt.

Hur var det när du gick i gymnasiet?

Lisa Kraft

- När jag gick i gymnasiet fanns det knappt datorer, då var den stora diskussionen om man skulle ha räknestickor eller räknedosor. Det fanns inte estetiska ämnen och bildämnet fann inte heller.

Hur kommer det sig att du ville bli gymnasie- och kunskapslyftsminister?

- Skälet var att Stefan Löfven ville att jag skulle bli minister. Jag stod vid mitt skrivbord och telefonen ringde med dolt nummer och det var Stefan Löfven som ringde. Men jag behövde vara källkritisk och krävde att jag skulle ringa tillbaka, han sa att jag var den första som gjort detta. Innan var jag chef på skolverket, jobbade mycket med skola och kunde mycket om det.

Vad tycker du har förändrats med gällande gymnasiet sen du tog studenten?

- Vi har ett kurs gymnasium och kursbetyg efter varje kurs. På min tid hade vi ett ämnes gymnasium där man fick slutbetyg så man fick ett betyg i varje ämne och det gjorde att man kunde fördjupa sig mer i ämnet och lärarna fick mer frihet att lägga upp undervisningen, som man tyckte eleverna behövde. En annan stor förändring är att i princip alla börjar gymnasiet medan på min tid var det ungefär hälften till två tredjedelar som började gymnasiet. För på min tid kunde man få jobb direkt efter 9an. Idag måste man gå ut gymnasiet för att få ett jobb.

källkritik är en granskning ut av material för att kunna bedöma om den är trovärdig eller ej. Källkritikens kriterier utvecklades till en början för att kunna urskilja propaganda och falsk information från det man funnit i historien. Men nu visar det sig att källkritik även är användbar för andra tex skolelever och journalister. Källkritik är faktiskt något man kan koppla till den psykiska ohälsan. Det finns mycket “fake news” på internet och alla kanske inte kan skilja på vad som är fake och inte speciellt ungdomar. Detta kan till exempel leda till att ungdomar tar åt sig av vad andra skriver såsom rykten och detta kan i sin tur vara en av orsakerna till att den psykiska ohälsan ökar.

Idag finns det mycket falsk media, hur tycker du att man ska jobba med källkritik i skolan?

- Det är väldigt viktigt att jobba med källkritik och det är tydligt inskrivet i alla kursplaner. Problemet är att lärarna har ganska ont om tid och inte alltid hinner förbereda lektionerna som man skulle behöva. För att det ska bli bra källkritik så borde man samarbeta mellan ämnena, t ex bildläraren och samhällsläraren och det är inte alltid man har tid för det heller. Det tredje problemet är att lärarna själva anser att dom behöver mera kunskap, det här är ett viktigt ämne och eleverna behöver ha med sig detta och få det men tyvärr inte alla.

Hur anser du att gymnasiet i Sverige fungerar nu?

- Gymnasiet i Sverige fungerar ganska bra men tyvärr alldeles för ojämnt det är också så att vi har ett stort problem med att alldeles för många går ut med ofullständiga betyg. Nämligen en tredjedel av eleverna går ut med inte fullständiga betyg. Ett ytterligare problem är att det är så få som söker yrkesprogrammen fast det är så stort behov av arbetskraft på dom områdena.

Hur har du tänkt att den situationen ska lösas?

- Nu ska jag var försiktig om dom politiska frågorna men den regeringen som sitter nu la ett förslag i Riksdagen i våras som gick ut på att man automatiskt skulle bli högskolebehörig när man gick på ett yrkesprogram men med möjlighet att få välja bort dom högskoleförberedande ämnena. Vi föreslår också att estetiskt program skulle vara obligatoriskt i gymnasieskolan. Och jag tror att dom förändringarna hade varit bra om man velat åstadkomma det. Men det är en politisk fråga som jag inte ska gå in på allt för mycket.

Hur kan du förbättra skolsituationen för gymnasieelever?

- Psykisk ohälsa är något som ökar bland unga och enligt svt nyheters undersökning är det dubbelt så många barn som lider av psykisk ohälsa idag än var det var för tio år sedan. Den grupp där psykisk ohälsa är vanligast är kvinnor mellan 18-24 år och det är framförallt i miljöer som skolan och vid inträdet på arbetsmarknaden. Vi tänkte därför kolla med Anna vad hon tycker om detta men också vilka möjligheter hon har för att förbättra läget.

Den psykiska ohälsan stiger bland gymnasieelever, vad har du för möjligheter att lösa den här situationen?

- Det är ett jättestort problem, och det är ordentlig ökande siffror speciellt för kvinnor och unga flickor och där är det viktigt att ha en bra elevhälsa som finns nära undervisningen. Men det är också viktigt att lärarna har resurser att lägga upp undervisningen på ett bra sätt. Men sen är det också en viktig fråga för hela samhället. Jag blev väldigt berörd gällande när metoo rörelse kom. Så blev jag som är ganska gammal alldeles chockad över att det är så många unga kvinnor som utsätts för sexuella trakasserier och övergrepp på skolan. Så att det är väldigt med att väldigt starkt och proaktivt jämställdhetsarbete.

Har betygen kanske någon koppling till den ökade psykiska ohälsan?

- Om jag bara ska beskriva vad regeringen har gjort så har regeringen precis tillsatt en utredning som ska gå över från kursbetyg till ämnesbetyg och där är ju ett viktigt skäl att bakom den här utredningen att det skulle medge ett ämnesdjup, att man lärde sig mer helt enkelt. Och även lite mer rättvist att man söker till universitetet på dom betyg som visar hur mycket man kan inte dom som visar hur mycket man kunde när man var 16 och knappt hade börjat gymnasiet. Men det finns också rätt mycket studier som visar att en ständiga betygsättningen via kursbetygen leder till en ökad stress och press för elever men också för lärare.

Med tanke på det som hände på Lerums gymnasium, vilka möjligheter har du för att kunna skapa en säker plats för elever och lärare där dom känner sig trygga?

- Det är en fullkomlig självklarhet att våldtäkter inte ska förekomma och brott ska inte förekomma i skolan och våldtäkter som förekommer i skolan är ju fullkomligt oacceptabelt. Och när det begås så grova brott då är det en fråga för rättsväsende, då är det polis, åklagare och domstol. I Sverige är det ju väldigt viktigt att vårt rättssamhälle upprätthålls så kvinnor kan gå trygga och säkra i samhället. Och ifall det är något ämne som jag vill ska vara extra säkert och tryggt är det just skolan.

Har du några möjligheter att skapa en trygg och säker miljö?

- Som gymnasieminister har jag ju stora möjligheter att säkerhetsställa att det finns goda möjligheter för en rektor att till exempel vidta disciplinära åtgärden om en elev gör saker som man inte borde göra. Men det är också väldigt viktigt att se till att vi har polis, åklagare och domstol som har resurser och som verkligen lagföra dom som gör uppenbara och grova brott. Och när vi talar om våldtäkt på skolans område då har det kommit långt utöver vad som kan accepteras och då måste det finnas ett tydligt ansvar för rättssamhället.

Vi är väldigt tacksamma att vi fick chansen att intervjua Anna Ekström och lyfta fram frågor som vi elever som rör oss inom skolans väggar anser viktiga. Ett välmående och riktigt utförande av skolarbetet är två nycklar till en bra skolgång och något som inte jätteofta tas upp i dem stora debatterna. Men i denna artikel har framförallt vi unga fått svar på frågor som rör oss av en högt uppsatt politiker.

Källor: (1) Anna Ekström
Skribent
Fotograf
Research

Dela

Elevartikel

05 nov
Elevartikel
Foto: Emilia Heikel
27 sep
Elevartikel
Tilda Brandin
27 sep
Elevartikel
27 sep
Elevartikel
Foto: Kajsa Ekholm
27 sep
Elevartikel
26 sep
Elevartikel
Foto: Emelie Rönnborg
26 sep
Elevartikel