Unga och vuxna - Hur påverkas vi av näthat?

Publicerad 2019-09-27 12:52

Näthatet sprider sig som en löpeld. I intervjun med Henrik Selin och Ida Lithell får vi en inblick på hatet som påverkar både ungdomar och vuxna på olika sätt, frågan är vilka? 

Bokmässan är igång och i år är Statens Medieråd på plats. Näthat och mediemedvetenhet är ett tema som pratas mycket om i deras monter eftersom det är ett hög aktuellt ämne. Ida Lithell, som är kommunikatör och ansvarig för kampanjen No Hate Speech Movement är på plats för att prata om näthat och vad man kan göra om man själv blivit utsatt. Ida pratar om att näthat inte är ett brott men att det ändå kan vara olagligt. 

Det finns inga särskilda lagar mot hot och och trakasserier på nätet. Likadana regler gäller i samhället som på nätet. Skillnaden mellan vanliga hatet och näthatet är att det är en större spridning på internet. Yttrandefriheten gör att det är svårt att anmäla brott eller att det går vidare till domstol. Men ärekränkningsbrotten som förtal och förolämpningar är speciella brott då de inte klassas som allmänt åtal.

Henrik Selin tar över mikrofonen för att prata om den statliga myndigheten han jobbar med som heter En Nationell satsning på Medie- och informationskunnighet. 

– Näthat från vuxna handlar ofta om oppositionspolitik eller om hur samhället har svikit dem som individer. Den fientligheten som sker på nätet kan alla drabbas av, men vi påverkas olika beroende på hur gamla vi är. 

Näthat är ett brett ämne som är lätt tillgängligt för alla åldersgrupper. Mobbning som sker på sociala medier kan oftast sprida sig och växa till något starkare än vanlig mobbning på till exempel skolan då spridningseffekten är mycket mer omfattande. 

Ett exempel på när vuxna näthatar barn är Greta Thunberg, där man kan se på olika sociala forum hur det är tusentals hatkommentarer från äldre människor. Det kan också handla om sexuella trakasserier på Internet mot barn, framfört av vuxna som tydligt bryter mot diskrimineringslagen.  

– När barn hatar på nätet riktar de sig oftast in på barn i deras egen ålder om saker som handlar om dess vardag, såsom om hur man ser ut inte passar in på normen. 

I grund och botten påverkas vi alla likadant om man mottagit en hatkommentar, man känner sig kränkt och ofta vet man inte hur man ska agera.

Om man har blivit utsatt för näthat finns det åtgärder, enklare än vad man kan tro. 

 -Polisanmäl, polisen kan avgöra om ett brott har begåtts eller inte, man ska göra detta snabbt för att polisen behöver få ut material som kan förstöras för internet operatörerna lagrar inte material på begränsad tid. Man kan berätta för någon vad som har hänt både lärare och skola har skyldighet att ingripa när en elev utsätts för näthat. Man kan också ringa till BRIS eller vända sig till någon annan aktör, prata med en vuxen som man litar på. Spara bevisen man kan ta skärmdump på vad som har hänt både digitalt och analogt och kanske be en kompis titta på det här för att kunna säkra vidare vid en eventuell rättegång att ingenting har manipulerats. 

-Sedan ska man alltid kontakta polisen och be dom göra en bedömning, råder Ida Lithell, projektledare på No Hate Speech Movement.

Källor: (1) Henrik Selin , (2) Ida Lithell, (3) Polisen
Skribent
Fotograf
Research

Dela

Elevartikel

Porträtt Sandra Beijer; kollage & bakgrund Alice Nylander
18 okt
Elevartikel
Global Panorama
17 okt
Elevartikel
15 okt
Elevartikel
15 okt
Elevartikel
Alice Nylander
09 okt
Elevartikel
Alice Nylander
02 okt
Elevartikel
27 sep
Elevartikel

Redaktionen

24 sep
Professional
22 sep
Professional
22 sep
Professional
10 sep
Professional
12 apr
Professional