Tidningarnas betalväggar stänger ute unga

Publicerad 2017-10-23 20:00

Allt färre växer upp med dagstidning hemma och medieföretagens betalväggar stänger unga ute. Det oroar medieforskaren Ingela Wadbring – Det ska bli mycket intressant att se hur det påverkar valet 2018.

Slaget om väljarna inför valet 2018 kommer i stora delar ske på nätet. Här konkurrerar den oberoende journalistiken med fake news, påverkanskampanjer från andra makter och antidemokratiska krafter om väljarnas förtroende.

 

Samtidigt låser allt fler tidningarna in den kvalitetsjournalistik som är viktigt för att medborgarna ska kunna ta ställning.

 

Förstagångsväljarna Bianca Campote Pereira och Ida Hedlund får sina nyheter från sociala medier.

 

– Det är mest i sociala medier som vi får koll på nyheter egentligen. För vi läser inte tidningar. Det är på Facebook och Twitter och litegrann. Ibland får jag notifieringar från Aftonbladet eftersom de har en ganska smidig app, säger Ida Hedlund.

 

Bianca Campote Pereira föräldrar hade en prenumeration på en dagstidning som de sedan sa upp.

 

–Jag var tvungen att läsa varje dag, det var viktigt att jag hängde med. Men nu är det jag som berättar för dem vad som händer, säger hon.

 

Bianca och Ida är två ganska typiska 17-åringar när det gäller nyhetskonsumtion. Forskningen är entydig – unga får sina nyheter från sociala medier. Få unga betalar för att få tillgång till dagstidningar digitalt och i hemmet finns allt mer sällan en dagstidning på frukostbordet. 

 

– Utvecklingen är att fler låser in material online. Då når man inte unga eftersom de inte betalar för innehåll på det sättet. Även om det bara kostar en krona så är det ingen som orkar låsa upp. Vi har ju public service – SVT och Sveriges Radio – men de får ju inte konkurrera online och får inte gynna Facebook och Google. Därför syns de inte inte sociala medier på samma sätt.

 

Wadbring ser ett problem med att de aktörer som är gratis och duktiga på sociala medier får ett övertag. – Forskningen kring unga och nyheter är väldigt entydig. De får sina nyheter från sina flöden i sociala medier. Det innebär att de medier som är duktiga på sociala medier och inte har betalväggar når ut bättre. Om inte de etablerade medierna eller public service gör det, vem gör det då i stället? Tidningar som Nationell idag och Fria Tider kommer inte att låsa in sitt material, det kan vi vara säkra på. Så det blir minst sagt spännande inför valet 2018, säger Ingela Wadbring.

 

De så kallade alternativa medierna, som har en invandringfientlig agenda och som ofta kamouflerar sitt material som journalistik har en lång erfarenhet att hitta alternativa vägar att nå ut. Tryckerierna har inte velat samarbeta, i stället har de jobbat med klistermärken och flyers, en ganska ineffektivt och tidsödande arbete. Internet blev därför snabbt en viktig kanal för att nå ut.

 

– De är ofta duktiga på att nå unga via sociala medier eftersom de helt enkelt jobbat längre med den här kanalen.

 

I detta tycker Ingela Wadbring att skolan har ett stort ansvar. Inte minst för att minska polariseringen, klyftan mellan de grupper av unga som får information och de som inte får det. 

 

– Skolan är jätteviktig. De som inte får med sig nyhetsläsning och diskussionen hemifrån kan få det där, åtminstone i teorin. Det är lärarna som har möjligheten att göra elever medvetna.

 

Hur gör man detta på bästa sätt?

 

– Det bästa är att göra själv. Att själv producera media gör att man förstår vad som ligger bakom. Man måste det för att förstå processen, hur många människor som är inblandade i arbetet. Genom att förstå processen får man en annan förståelse för hur media fungerar.

Dela